Bara naturlig försurning. Bild: Tobias Flygar.

Bara naturlig försurning

Når vi Jönköpings läns miljömål?

I länet pågår ett aktivt åtgärdsarbete som bidrar till att nå miljömålen. Trots det så är det endast ett mål, av de mål som bedöms på regional nivå, som är nära att nås till år 2020 och det är Grundvatten av god kvalitet. Övriga miljömål bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel.

Ett av de största miljöproblemen i Jönköpings län är försurningen. För att begränsa försurningens påverkan på biologisk mångfald bedrivs en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar. Skärpta internationella miljökrav har lett till stora minskningar av det försurande nedfallet, men det krävs ytterligare internationella beslut om mål och åtgärder för att nå Bara naturlig försurning. Det gäller även Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

Även om miljömålen inte kommer att nås till 2020 så är utvecklingstrenden för miljön i Jönköpings län positiv för två av målen: Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Det beror på att nedfallet av försurande ämnen har minskat och på de insatser som har gjorts för att minska orsakerna till övergödning.

Utvecklingen i miljön är neutral för Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö, Levande skogar och Myllrande våtmarker. Stora arealer utdikade våtmarker har restaurerats i några skyddade områden och flera våtmarker har anlagts i odlingslandskapet. Utvecklingen för Myllrande våtmarker blir ändå neutral eftersom det krävs fler åtgärder och ett minskat kvävenedfall för att våtmarkernas funktioner ska behållas.

För Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv bedöms utvecklingen som negativ, framförallt med anledning av att livsmiljöer fragmenteras och arter försvinner. Positivt är den naturvårdssatsning som skett där anslagen har ökat med 73 procent och skapat bättre förutsättningar än under hela miljömålsperioden att åstadkomma resultat.

Miljömålen kräver engagemang från myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner. Länsstyrelsen har utvecklat samverkansformerna och bland annat bildat Klimatrådet och samverkansrådet för biologisk mångfald.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Däremot så redovisas resultat och analys på regional nivå för dessa mål.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Bara naturlig försurning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

 

Åtgärder på regional nivå

  • Skogsstyrelsen genomför projekt för att öka askåterföringen
  • Länsstyrelsen har samordnat arbetet och beslutat om nytt regionalt åtgärdsprogram för vattnets miljömål som kommer att börja gälla år 2017

Försurning är ett av länets största miljöproblem. Orsaken är att länet har tagit emot mycket nedfall av försurande ämnen som förts hit med vindarna från Europa, samt att delar av länet har en kalkfattig berggrund. Länets västra och sydvästra delar är värst utsatta. Delar av länet klassas som mycket kraftigt försurningspåverkat.

Nedfallen av försurande ämnen har minskat de senaste åren och trenden för pH och alkalinitet (buffertförmågan) är svagt ökande i ytvatten i länet.

Förutom nedfallet kan skogsbruket vara en orsak till försurning. I Jönköpings län har skogsbrukets bidrag beräknats till mellan 40 och 70 procent beroende på om enbart stam eller även grenar och toppar (grot) och stubbar skördas. Grot används som biobränslen. Försurning orsakad av skogsbruket kan motverkas genom att aska från förbränning av biobränslen återförs till skogen. År 2015 återfördes aska på cirka 600 hektar i länet vilket är på ungefär samma nivå som föregående år1.

Inom arbetet med EU:s vattendirektiv bedöms en tredjedel av alla vattenförekomster i länet inte uppnå god status avseende försurning.

För att sprida informationen om att försurningen fortfarande är ett problem har Länsstyrelsen under år 2015 uppdaterat och nylanserat skolmaterial som först togs fram 2011-2012. Materialet, som riktar sig till högstadie- och gymnasieskolor, består av en powerpointpresentation samt en lärarhandledning. Det har tagits fram och satts upp informationstavlor över några kalkade sjöar och vattendrag i länet.

Nedfall av luftburna svavel- och kväveföreningar

Det sura nedfallet av svavel- och kväveföreningar är den största orsaken till försurningen i länet. Nedfallet av svavel har minskat med 90 procent sedan 1980-talet. Nedfallet till skogsmarken i länet ligger nu på 1-2 kg per hektar och år, vilket är inom ramarna för vad marken beräknas tåla på sikt. Nedfallet av kväve visar inte en lika positiv utveckling som svavel2. Det tar lång tid för naturen att återhämta sig och det går ännu inte att se någon återhämtning i markvatten.

Det går inte att se någon ökning av pH på någon av de platser i länet där markvattenkemi mäts, vilket tyder på att återhämtningen av försurningen är mycket liten. Sjöar och vattendrag kan inte väntas återhämta sig fullt ut förrän marken återhämtats.

Försurningens påverkan på biologisk mångfald

I länet finns cirka 400 vattenkemilokaler med syfte att följa upp kalkning och försurning. En parameter som mäts på några av lokalerna är oorganiskt aluminium som är den mest giftiga formen av aluminium och som kan bildas när pH understiger 6,0. Det kan bland annat orsaka skador på gälarna hos vissa vattenlevande djur. År 2015 utfördes 123 analyser. Av dessa innehöll fyra vattenprov skadligt höga halter av oorganiskt aluminium. Dessa prov kom från en okalkad lokal.

Det genomförs även biologiska undersökningar, bland annat provfisken. Av de 90 vattendrag som provfiskades år 2015 var det fem som bedömdes vara måttligt försurningspåverkade. Bedömningen grundar sig bland annat på förekomsten av försurningskänsliga arter som öring och elritsa. Även 24 sjöar provfiskades inom kalkeffektuppföljningen under år 2015, i 18 av dem bedömdes fiskbestånden opåverkade av försurning3.

Analys och bedömning

Bedömningen är att målet inte är uppnått och inte kommer att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är positiv. Det är samma bedömning som föregående år.

För att målet ska nås på sikt måste det sura nedfallet minska ytterligare. Fortfarande överskrider nedfallet den kritiska belastningen i länet men utvecklingen i miljön är svagt positiv. Marker med mycket utarmade förråd av baskatjoner (buffrande ämnen) kommer sannolikt inte att återhämta sig på naturlig väg och därmed inte heller sjöar och vattendrag i området.

De största källorna till de sura svavel- och kväveföreningarna är energiproduktion och trafik. De bildas främst genom förbränning av fossila bränslen och därför finns det starka kopplingar till klimatarbetet och det regionala åtgärdsprogrammet för Minskad klimatpåverkan4. Under år 2016 har även det regionala åtgärdsprogrammet för vattnets miljömål, däribland Bara naturlig försurning färdigställts.

Majoriteten av det nedfall som faller över Sverige kommer från utlandet. Därför är internationella avtal och överenskommelser viktiga för att målet ska kunna nås i länet. Särskilt två avtal har varit viktiga för minskade utsläpp, EUs takdirektiv och Göteborgsprotokollet. De senaste åren har utsläppsbegränsningar införts för den internationella sjöfarten. Det är viktigt att detta arbete fortsätter och att reglerna skärps ytterligare.

Den största regionala orsaken till försurning är skogsbruket. Grenar och toppar (grot) som förr lämnades i skogen, används nu ofta som biobränslen. Det leder till att näringsämnen inte återförs till skogsmarken. Askåterföring, som motverkar detta, sker i alldeles för liten skala idag. Skogsstyrelsen informerar om askåterföring i sin rådgivning. Under år 2015 har ett nytt större kraftvärmeverk för biobränsle öppnat utanför Jönköping. Askan från värmeverket ska återföras till skogen vilket innebär att askåterföringen sannolikt kommer att öka i länet under kommande år.

För att förhindra att försurningen slår ut växt- och djurlivet i vattendrag och sjöar kalkas ett flertal av dem. Kalkning är en konstgjord andning och livsuppehållande för många arter i försurade sjöar och vattendrag. Länets behov av kalkningsinsatser är fortsatt stora och idag åtgärdas avrinningsområden motsvarande 40 procent av länets yta. De senaste åren har medelstilldelningen till kalkningen minskat och det är osäkert om det går att spara mer utan att negativa effekter i försurade sjöarna och vattendragen uppstår och att möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet försämras.

Referenser    

1. Arbetsmaterial, Skogsstyrelsen

2. IVL Svenska miljöinstitutet, 2016, rapport C155, Tillståndet i skogsmiljön i Jönköpings län - resultat från krondroppsnätet t.o.m. september 2015

3. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande nr 2016:13. Försurning och kalkning i Jönköpings län – verksamhetsberättelse 2015

4. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande nr 2014:30. Minskad klimatpåverkan, Åtgärdsprogram 2015-2019 Jönköpings län