Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Jönköpings läns miljömål?

I Jönköpings län bedöms delar av målet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå. Trots ett aktivt och långsiktigt åtgärdsarbete för att nå målen, bedöms de övriga målen inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel.

Ett av de största miljöproblemen i Jönköpings län är försurningen. För att begränsa försurningens påverkan på biologisk mångfald bedrivs en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar. Skärpta internationella miljökrav har lett till stora minskningar av det försurande nedfallet, men för att uppnå Bara naturlig försurning krävs det ytterligare internationella beslut om mål och åtgärder.

I länet pågår det ett aktivt åtgärdsarbete som ökar förutsättningarna att målen ska nås på sikt. Till ett exempel har stora arealer utdikade våtmarker restaurerats i några av länets skyddade våtmarksområden och markägare får ersättning för att anlägga våtmarker i odlingslandskapet. Bedömningen av Myllrande våtmarker blir ändå negativ eftersom det krävs fler åtgärder och ett minskat kvävenedfall för att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktioner ska behållas.

Utvecklingen i miljön är neutral för Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar och Myllrande våtmarker medan den är negativ för Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv. Åtgärdsarbetet för dessa mål kan komma att utvecklas om anslagen för biologisk mångfald ökar. Flera miljökvalitetsmål är beroende av skärpta internationella och nationella styrmedel och åtgärder, det gäller framförallt Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

Det är viktigt att konstatera att det krävs allas engagemang och insatser av myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att nå resultat och uppnå målen. Mot den bakgrunden har Länsstyrelsen under senare år utvecklat samverkansformerna och bland annat bildat Klimatrådet år 2011. Klimatrådet är ett samverkansorgan med företrädare för offentliga och privata aktörer. Klimatrådet leds av Länsstyrelsen med Landshövdingen som ordförande och arbetar för att nå visionen om att länet ska bli ett plusenergilän år 2050. Vi ser att arbetet inom Klimatrådet bidrar till att nå Begränsad klimatpåverkan.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Grön infrastruktur, Gynnsam bevarandestatus

Under året har ett miljöövervakningsprojekt kallat ”Skogslandskapets gröna infrastruktur” (1) avslutats. Tjäderspelplatser, tillsammans med andra parametrar, har legat till grund för en satellitbildsbaserad analys av skogslandskapet. Analysen visar var i landskapet det finns en fungerande grön infrastruktur för många av skogens arter samt hur den har förändrats över tid.

Sedan år 1999 har Länsstyrelsen skyddat 9 094 hektar som kultur- och naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal, varav 484 hektar under jan – okt 2015. Ett naturvårdsavtal för skydd och utveckling av ekologiskt funktionell kantzon utmed Nissan utgör större delen av arealen under år 2015. Skogsstyrelsen har skyddat 1 309 hektar som biotopskydd och naturvårdsavtal, varav 15 hektar under okt 2014 – sep 2015. Under året har en naturvårdsbränning genomförts på 20 hektar i Stolpaberg, i Vetlanda kommun.  Skogsstyrelsen har betalat ut NOKÅS-bidrag för 21 hektar under år 2014. Bidragen har gått till åtgärder som gynnar natur-och kulturvärden i skogsmark.

Genomförande av åtgärdsprogram för hotade arter har resulterat i fortsatt restaurering av fem hektar rikkärr, åtgärder för insekter och skötsel av tre vityxnelokaler. Återinventering av fältgentianalokaler har utförts.  

Sedan år 2004 har över 130 000 skyddsvärda träd inventerats i odlingslandskapet varav 15 000 under år 2015. Under åren 2013-2015 pågick ett arbetsmarknadsprojekt på Skogsstyrelsen och inventering av skyddsvärda träd var en del av projektet. Markägare i länet har fått bidrag från åtgärdsprogram för skyddsvärda träd, Utvald miljö (Landsbygdsprogrammet) eller Skogsstyrelsen för att frihugga, restaureringshamla och beskära 2 900 träd sedan år 2006, varav 1 995 träd har åtgärdats under åren 2013 – 2014 framförallt med ersättning från Utvald miljö. Under år 2015 har tre träd frihuggits med finansiering från åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd.

Länsstyrelsen har drivit ytterligare två projekt som har finansierats av Landsbygdsprogrammet. Projekten avslutades år 2014. Sju rikkärr, sex betesmarker, en slåtteräng och en grustäkt med hotade arter har restaurerats. Ett positivt resultat av projektet är att markägare fortsätter att höra av sig och vill fortsätta röja sina kärr.

Länsstyrelsen och E.ON. har slutfört ett projekt om kraftledningsgator. Åtgärder har genomförts i kraftledningsgatorna, bland annat för fältgentiana och uppsättning av biholkar. Rutiner och riktlinjer har tagits fram för hur E.ON ska sköta kraftledningsgatorna så att den biologiska mångfalden gynnas.

Biologiskt kulturarv

Länets båda kulturreservat, Högarps by och Åsens by, är agrara miljöer där det småskaliga och ålderdomliga odlingslandskapen upprätthålls och åskådliggörs. Här bedrivs bland annat hamling, det vill säga traditionell lövtäkt, slåtter och uppsättning av trägärdsgårdar enligt de historiska kartorna. Åkarna på kulturreservatet Åsens by sås enbart in med äldre sädesslag, odlas genom växelbruk och tillförsel av fastgödsel. I de båda kulturreservatet förvaltas och synliggörs det biologiska kulturarvet, som är knutet till dessa kulturmiljöer. Under året har det varit utställningar om vilda och tama bin och fjärilar. På Åsens by är samtliga djurslag av lantras och kopplade till genbanken.

Tätortsnära natur

Några av länets kommuner förvaltar kommunala reservat och ser till att de är tillgängliga och att de sköts för att upprätthålla befintliga natur- och kulturvärden.

År 2014 avslutades ett miljömålsprojekt om ett förslag till en indikator som bland annat visar hur stor andel av invånarna i Jönköpings tätort som bor på 300 m avstånd till ett grönområde (2).

Analys och bedömning

Åtgärdsarbetet som genomförs för olika arter och naturtyper förväntas ge resultat på lång sikt. I vissa fall saknas det kunskap om vilka åtgärder som måste genomföras för att säkerställa det långsiktiga bevarandet av arter och naturtyper. Mer kunskap behövs om vilka åtgärder som måste till för att nyttjandet av ekosystemtjänster och brukandet av naturresurser ska kunna ske på ett hållbart sätt. Kommuner, regionala och nationella myndigheter måste samverka och arbeta utifrån landskapsperspektivet vilket delvis kommer att ske i arbetet med grön infrastruktur. Det är positivt att det arbetas med internationella mål ibland annat konventionen om biologisk mångfald (Nagoya 2010). Det sätter press på Sverige att avsätta medel för att arbeta med åtgärder som gynnar biologisk mångfald och visa att vi har en ambition att nå målen i Nagoyaplanen.

En förändring sedan några år tillbaka medför att markägare får 25 procent i påslag på intrångsersättningen för att deras mark ska skyddas som naturreservat. Detta medför att färre områden kan skyddas som reservat, vilket är negativt för att nå målet. I budgetpropositionen för år 2016 föreslås höjda anslag, i den del som går till intrångsersättning till markägare, med 78 procent vilket ger ökad möjlighet att inleda arbetet med att skydda värdefulla områden. Natur- och kulturmiljöstödet har försvunnit i det nya Landsbygdsprogrammet vilket tillsammans med förändringar i bestämmelserna om det generalla biotopskyddet kan få konsekvenser i form av att kulturspår förstörs och försvinner i landskapet.

Under åren 2012-2014 har delar av arbetet med hotade arter, på Länsstyrelsen i Jönköpings län, finansierats via Utvald miljö-projekt. Projekten medförde att betydligt fler åtgärder kunde genomföras än med enbart medel från åtgärdsprogrammen, vilket arbetet med skyddsvärda träd är ett tydligt exempel på (se Resultat).

Lagstiftning som Miljöbalken och Skogsvårdslagen är viktiga instrument för att nå målet. Men trots lagar och regler är bristande naturvårdshänsyn inom jord- och skogsbruket en av de största orsakerna till att målet inte går att nå.

Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med befintliga eller beslutade styrmedel. Det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren. Bedömningen av målet är beroende av hur arbetet går med de andra gröna miljökvalitetsmålen.

Referenser

1. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande 2014:20. Satellitbildsbaserad analys av skogslandskapets gröna infrastruktur med tjäder som modellart.

2. Naturvårdsverket 2014. Rapport 6480. Uppföljning av friluftsliv - förslag till en samlad uppföljning av friluftsliv inom miljömålssystemet och friluftslivsmålen.

 

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt växt- och djurliv i Jönköpings län