Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Jönköpings läns miljömål?

I Jönköpings län bedöms delar av målet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå. Däremot, trots ett aktivt och långsiktigt åtgärdsarbete för att nå målen, bedöms de övriga målen inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel.

Av de mål som inte kommer att nås till 2020 utmärker sig Bara naturlig försurning i Jönköpings län. Trots en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar är sjöar, vattendrag och marker fortfarande försurade. En stor del av de försurande utsläppen kommer från utlandet. Skärpta internationella miljökrav har lett till stora minskningar av det försurande nedfallet, men för att uppnå miljökvalitetsmålet krävs det ytterligare internationella beslut om mål och åtgärder.

Trots att många miljökvalitetsmål bedöms som svåra att nå så pågår det ett aktivt åtgärdsarbete som ökar förutsättningarna att målen ska nås på sikt. Ett exempel är att Jönköpings län restaurerar stora arealer utdikade våtmarker i några av länets skyddade våtmarksområden och markägare anlägger våtmarker i odlingslandskapet. Bedömningen av Myllrande våtmarker som helhet blir ändå negativ eftersom det krävs fler åtgärder och ett minskat kvävenedfall för att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktioner ska behållas.

För att det ska vara möjligt att nå målen behövs ökade resurser för att kunna genomföra fler nödvändiga åtgärder. Anslagen för biologisk mångfald har de senaste åren minskat, vilket påverkar möjligheterna att nå Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Flera miljökvalitetsmål är beroende av skärpta internationella och nationella styrmedel och åtgärder, det gäller framförallt Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

Det är viktigt att konstatera att det krävs allas engagemang och insatser i samhället: myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att nå resultat och uppnå målen. Mot den bakgrunden har Länsstyrelsen under senare år utvecklat samverkansformerna och bland annat sedan år 2011 bildat Klimatrådet. Klimatrådet är ett samverkansorgan med företrädare för offentliga och privata aktörer. Klimatrådet leds av Länsstyrelsen med Landshövdingen som ordförande och arbetar för att nå visionen om att länet ska bli ett plusenergilän 2050. Vi ser att arbetet inom Klimatrådet bidrar till att nå Begränsad klimatpåverkan.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Grön infrastruktur

Länsstyrelsen, och andra regionala aktörer, har tagit fram en landskapsstrategi för biologisk mångfald. Landskapsstrategin består av tre handlingslinjer: grön infrastruktur, ekosystemtjänster och tätortsnära natur och friluftsliv. Länsstyrelsen deltar även i arbetet med att ta fram ett biosfärprogram för Östra Vätterbranterna. ÖVB är ett biosfärområde som också utgör modellområde för landskapsstrategiarbetet.  

Under året har första delen av ett miljöövervakningsprojekt kallat ”Skogslandskapets gröna infrastruktur”1 avslutats. I projektet har bland annat tjäderspelplatser legat till grund för en satellitbildsbaserad analys av skogslandskapet. Analysen har gjorts retroaktivit för 1980- och 1990-talet och pågår för närvarande för 2010-talet. Analysen visar var i landskapet det finns en fungerande grön infrastruktur för många av skogens arter samt hur den förändras över tid.

Gynnsam bevarandestatus

Sedan år 1999 har Länsstyrelsen skyddat 8 610 hektar som kultur- och naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal, varav 148 hektar under jan-okt 2014. Under samma period har Skogsstyrelsen skyddat 1 294 hektar som biotopskydd och naturvårdsavtal, varav 30 hektar under år 2014. Utöver den löpande skötseln av skyddade områden satsas det lite mer på att återställa tre av länets högmossar under åren 2010-2015 (se bedömningstext Myllrande våtmarker).

Genomförande av åtgärdsprogram för hotade arter har bland annat resulterat i restaurering av 15 hektar rikkärr, åtgärder för insekter, skötsel av tre vityxnelokaler och en fältgentianalokal samt åtgärder för fladdermusen barbastell. Vid inventeringar av lavar har två värdefulla trädområden uppmärksammats i länet. Områdena är i behov av frihuggning.

Sedan år 2004 har över 110 000 skyddsvärda träd inventerats i odlingslandskapet varav 35 000 under år 2013-2014. En stor del av träden har kunnat inventeras genom ett samarbete med Skogsstyrelsen under åren 2013-2015 i ett arbetsmarknadsprojekt. Markägare i länet har fått bidrag från åtgärdsprogram för skyddsvärda träd, Utvald miljö (Landsbygdsprogrammet) eller Skogsstyrelsen för att frihugga, restaureringshamla och beskära 2 825 träd sedan år 2006 varav 1 365 träd har åtgärdats under år 2014, framförallt med ersättning från Utvald miljö.

Länsstyrelsen har arbetat med ytterligare två projekt som finansieras av Landsbygdsprogrammet, Utvald miljö. Projekten avslutas under hösten år 2014 och har inneburit att sju rikkärr, sex betesmarker, en slåtteräng och en grustäkt med hotade arter har restaurerats. Projekten har pågått under två år.

Länsstyrelsen driver ett projekt om kraftledningsgator tillsammans med E.ON. Inom projektet har det under året slutförts åtgärder i en betesmark med bland annat fältgentiana. Inom projektet har det även satts upp biholkar och tagits fram generella skötselplaner för kraftledningsgator.

Biologiskt kulturarv

Länets båda kulturreservat, Högarp och Åsens by, är agrara miljöer där det småskaliga och ålderdomliga odlingslandskapen upprätthålls och åskådliggörs. Här bedrivs hamling, det vill säga traditionell lövtäkt, slåtter och uppsättning av trägärdsgårdar enligt de historiska kartorna. I Högarp har två dammar anlagts under år 2014. Åkarna på kulturreservatet Åsens by sås in med äldre sädesslag, odlas genom växelbruk och tillförsel av fastgödsel. I de båda kulturreservatet förvaltas och synliggörs det biologiska kulturarvet, som är knutet till dessa kulturmiljöer.

Landsbygdsprogrammets kulturmiljöstöd har varit ett viktigt styrmedel för att bevara spåren av det gamla odlingslandskapet, bland annat stenmurar och odlingsrösen. Detta stöd har försvunnit i och med det nya Landsbygdsprogrammet.

Tätortsnära natur

Några av länets kommuner förvaltar kommunala reservat och ser till att de är tillgängliga och att de sköts för att upprätthålla befintliga natur- och kulturvärden. Under år 2014 redovisades ett miljömålsprojekt som handlar om tillgång till naturmiljöer. Resultatet visar hur stor andel av befolkningen som bor på olika avstånd till grönområden med beaktande av barriärer i form av vägar och vatten. I Jönköpings kommun bor 90 procent av befolkningen inom 300 m från ett grönområde på minst ½ hektar2.

Analys och bedömning

Åtgärdsarbetet som genomförs för olika arter och naturtyper förväntas ge resultat på lång sikt. Mer kunskap behövs om vilka åtgärder som måste till för att nyttjandet av ekosystemtjänster och brukandet av naturresurser ska kunna ske på ett hållbart sätt. Kommuner, regionala och nationella myndigheter måste samverka och arbeta utifrån landskapsperspektivet vilket delvis sker i arbetet med en regional landskapsstrategi. Det är positivt att det arbetas med internationella mål, bland annat konventionen om biologisk mångfald (Nagoya 2010). Det förutsätter att Sverige avsätter medel för att arbeta med åtgärder som gynnar biologisk mångfald.

Den nuvarande trenden att anslagen för biologisk mångfald har minskat påverkar målet i negativ riktning. Åtgärdsarbetet blir lidande och arbetet som har byggts upp under flera år rinner ut i sanden. Förändringen att markägare får 25 procent i påslag på intrångsersättningen för att deras mark ska skyddas som naturreservat medför att färre områden kan skyddas som reservat. Natur- och kulturmiljöstödet har försvunnit i det nya Landsbygdsprogrammet vilket tillsammans med förändringar i bestämmelserna om det generalla biotopskyddet kan få konsekvenser i form av att kulturspår förstörs och försvinner i landskapet. Skogsstyrelsens stödform ”Skogens mångfald” har tagits bort i det nya Landsbygdsprogrammet.

Under åren 2012-2014 har delar av arbetet med hotade arter på Länsstyrelsen i Jönköpings län finansierats via projekt från Landsbygdsprogrammets Utvald miljö. Andra finansieringsmöjligheter för att gynna den biologiska mångfalden är NOKÅS och LONA-bidrag (Lokala naturvårdsprojekt). Lagstiftning som Miljöbalken och Skogsvårdslagen är viktiga instrument för att nå målet.

Bristande naturvårdshänsyn inom jord- och skogsbruket är en av de största orsakerna till att målet inte går att nå. Det finns även brister i befintligt inventeringsunderlag och det behövs ett bättre kunskapsunderlag vad gäller arter.

Bedömningen är att målet inte är uppnått och inte kommer att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren. Bedömningen av målet är beroende av hur arbetet går med de andra gröna miljökvalitetsmålen.

Referenser

1. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande 2014:20. Satellitbildsbaserad analys av skogslandskapets gröna infrastruktur med tjäder som modellart

2. Naturvårdsverket 2014. Rapport 6480. Uppföljning av friluftsliv - förslag till en samlad uppföljning av friluftsliv inom miljömålssystemet och friluftslivsmålen 

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt växt- och djurliv i Jönköpings län

Indikatorer som följer upp målet