Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Jönköpings läns miljömål?

I länet pågår ett aktivt åtgärdsarbete som bidrar till att nå miljömålen. Trots det så är det endast ett mål, av de mål som bedöms på regional nivå, som är nära att nås till år 2020 och det är Grundvatten av god kvalitet. Övriga miljömål bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel.

Ett av de största miljöproblemen i Jönköpings län är försurningen. För att begränsa försurningens påverkan på biologisk mångfald bedrivs en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar. Skärpta internationella miljökrav har lett till stora minskningar av det försurande nedfallet, men det krävs ytterligare internationella beslut om mål och åtgärder för att nå Bara naturlig försurning. Det gäller även Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

Även om miljömålen inte kommer att nås till 2020 så är utvecklingstrenden för miljön i Jönköpings län positiv för två av målen: Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Det beror på att nedfallet av försurande ämnen har minskat och på de insatser som har gjorts för att minska orsakerna till övergödning.

Utvecklingen i miljön är neutral för Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö, Levande skogar och Myllrande våtmarker. Stora arealer utdikade våtmarker har restaurerats i några skyddade områden och flera våtmarker har anlagts i odlingslandskapet. Utvecklingen för Myllrande våtmarker blir ändå neutral eftersom det krävs fler åtgärder och ett minskat kvävenedfall för att våtmarkernas funktioner ska behållas.

För Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv bedöms utvecklingen som negativ, framförallt med anledning av att livsmiljöer fragmenteras och arter försvinner. Positivt är den naturvårdssatsning som skett där anslagen har ökat med 73 procent och skapat bättre förutsättningar än under hela miljömålsperioden att åstadkomma resultat.

Miljömålen kräver engagemang från myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner. Länsstyrelsen har utvecklat samverkansformerna och bland annat bildat Klimatrådet och samverkansrådet för biologisk mångfald.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Däremot så redovisas resultat och analys på regional nivå för dessa mål.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

 

Åtgärder på regional nivå

  • Skogssektorns målbilder för god miljöhänsyn
  • Lövsuccé för landskapet – Öka lövandelen i olika successionsstadier i Östra vätterbranterna, finansierat av WWF
  • Vildare än tam - Öka kunskapen om hur vilda pollinatörer gynnas i fruktodlingar, finansierat av WWF
  • GIS-skikt från ”Skogslandskapets gröna infrastruktur”1. Visar den gröna infrastrukturen i tall- och myrdominerande områden och var värdetrakterna finns samt hur detta har förändrats från 1980-talet fram till idag

 Åtgärder på kommunal nivå

  • Bidragslistan: sammanställning över de medel som finns att söka för att genomföra åtgärder som gynnar biologisk mångfald
  • Lona-projekt om rikkärr: restaurering och information, Jönköpings kommun

 Övriga åtgärder

  • Floraväktarna – ideella som övervakar floravärden i länet

Grön infrastruktur, Gynnsam bevarandestatus, Ekosystemtjänster

Under året har arbetet med att revidera åtgärdsprogrammet för Djurens och växternas miljömål och arbetet med att ta fram en handlingsplan för Grön infrastruktur påbörjats. Åtgärder ska tas fram som kan bidra till att nå Ett rikt växt- och djurliv.

Sedan år 1999 har Länsstyrelsen skyddat 9 511 hektar som kultur- och naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal, varav 576 hektar under jan – okt 2016. Skogsstyrelsen har skyddat 1 340 hektar som biotopskydd och naturvårdsavtal, varav 31 hektar under okt 2015 – sep 2016. I länet finns även 197 Natura 2000-områden vars bevarandeplaner uppdaterades under 2016. Under året har naturvårdsbränningar genomförts i de tre naturreservaten Hökensås, Stora och Lilla Fly samt Kraftö, totalt brändes 40 hektar. Åtgärder för förbättrad häckningsmiljö för skrattmås har genomförts i naturreservatet Erstad kärr. I de skyddade områdena Åminne och Gallnås har 2, 2 km stängsel satts upp för att skydda cirka 5 hektar bete mot vildsvin, 14 hektar slåtteräng har slåttrats i några skyddade områden.

Skogsstyrelsen har betalat ut NOKÅS-bidrag för 30 hektar under perioden okt 2015 till sep 2016. Bidragen har gått till åtgärder som gynnar natur-och kulturvärden i skogsmark.

Genomförande av åtgärdsprogram för hotade arter har resulterat i fortsatt skötsel av 1,5 hektar rikkärr, åtgärder för insekter och skötsel av tre vityxnelokaler. Nytänkande skötselförsök av en fältgentianalokal har utförts. Ett område har röjts på gran för att gynna barbastell. Sedan år 2004 har cirka 150 000 skyddsvärda träd inventerats i odlingslandskapet, varav cirka 10 000 under år 2016. Markägare har fått bidrag från åtgärdsprogram för skyddsvärda träd, Utvald miljö (Landsbygdsprogrammet) eller Skogsstyrelsen för att frihugga, restaureringshamla och beskära cirka 2 900 träd sedan år 2006. Ytterligare 170 träd ska frihuggas innan året är slut och 27 träd ska restaureringshamlas. Åtgärdsarbetet finansieras av åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Ytterligare några träd har frihuggits med NOKÅS-bidrag.

Viltförvaltningsdelegationen har fastställt en plan för älgförvaltning med mål för att minska skador på tall och löv och därmed indirekt öka deras förekomst i landskapet. Älgstammen har minskat med cirka 15 procent de senaste tre åren vilket har en positiv betydelse för antalet betesskadorna på skog.2

Biologiskt kulturarv

Länets båda kulturreservat, Högarps by och Åsens by, är agrara miljöer där det småskaliga och ålderdomliga odlingslandskapen är bevarade. Här bedrivs bland annat hamling, det vill säga traditionell lövtäkt, slåtter och uppsättning av trägärdsgårdar enligt de historiska kartorna. Åkarna på kulturreservatet Åsens by sås enbart in med äldre sädesslag, odlas genom växelbruk och tillförsel av fastgödsel. I de båda kulturreservatet förvaltas och synliggörs det biologiska kulturarvet, som är knutet till dessa kulturmiljöer. På Åsens by är samtliga djurslag av lantras och kopplade till genbanken.

Tätortsnära natur

I Vaggeryds kommun tillgängliggörs flera kilometer utmed Lagan i Lona-projektet Natur- och kulturled Skillingaryd. I Jönköping restaureras betesmarker vid Häggeberg, björnloka bekämpas och området blir mer attraktivt för friluftslivet. Några av länets kommuner förvaltar kommunala reservat och ser till att de är tillgängliga och att de sköts för att upprätthålla befintliga natur- och kulturvärden. Jönköpings kommun har under år 2016 haft förslag till beslut om bildande av två nya tätortsnära naturreservat på remiss.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med befintliga eller beslutade styrmedel. Det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren. Bedömningen av målet är beroende av hur arbetet går med de andra gröna miljökvalitetsmålen.

Åtgärdsarbetet som genomförs förväntas ge resultat på lång sikt. I vissa fall saknas det kunskap om vilka åtgärder som måste genomföras för att säkerställa det långsiktiga bevarandet av arter och naturtyper. Mer kunskap behövs om vilka åtgärder som måste till för att nyttjandet av ekosystemtjänster och brukandet av naturresurser ska kunna ske på ett hållbart sätt. Kommuner, regionala och nationella myndigheter måste samverka och arbeta utifrån landskapsperspektivet vilket delvis sker i arbetet med framtagande av åtgärdsprogram för Djurens och växternas miljömål samt handlingsplan för grön infrastruktur. Det är positivt att det arbetas med internationella mål som konventionen om biologisk mångfald (Nagoya 2010). Det sätter press på Sverige att avsätta medel för att arbeta med åtgärder som gynnar biologisk mångfald och visa att vi har en ambition att nå målen i Nagoyaplanen.

I budgetpropositionen för år 2017 föreslås fortsatt satsning på anslagen för områdesskydd, där den största delen går till intrångsersättning till markägare. Länsstyrelsen förväntas även få särskilda riktade medel för att arbeta med nödvändiga bevarandeåtgärder inom Natura 2000-områden samt med nya KOMET. I KOMET vill myndigheterna få markägare att själva ta initiativ till skydd av områden inom prioriterade naturtyper. Under året har Länsstyrelsen sökt medel från Landsbygdsprogrammet för ett nytt Trädprojekt. Om ansökan går igenom kommer det finnas medel för att genomföra åtgärder för skyddsvärda träd i odlingslandskapet under åren 2017-2018.

Lagstiftning som Miljöbalken och Skogsvårdslagen är viktiga instrument för att nå målet. Trots lagar och regler är bristande naturvårdshänsyn inom jord- och skogsbruket en av de största orsakerna till att målet inte går att nå.

Referenser

1. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande 2014:20. Satellitbildsbaserad analys av skogslandskapets gröna infrastruktur, med tjäder som modellart.

2. http://www.lansstyrelsen.se/Jonkoping/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/jakt-och-vilt/jakt-efter-alg/Älgförvaltningsplan.pdf