Jönköpings län har 14 regionala miljökvalitetsmål. Tre av dem bedöms enbart på nationell nivå: Säker strålmiljö, Skyddande ozonskikt och Begränsad klimatpåverkan. Av dem bedöms Skyddande ozonskikt som möjligt att nå. Säker strålmiljö bedöms som nära att nås och Begränsad klimatpåverkan bedöms inte kunna nås till 2020. Grundvatten av god kvalitet är nära att nås och resterande tio miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020. Bedömningen av miljökvalitetsmålen för Jönköpings län är samma som för föregående år.
Av de mål som inte kommer att nås till 2020 utmärker sig Bara naturlig försurning i Jönköpings län. Trots en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar är sjöar, vattendrag och marker fortfarande försurade. En stor del av de försurande utsläppen kommer från utlandet. Skärpta internationella miljökrav har lett till stora minskningar av det försurande nedfallet, men för att uppnå miljökvalitetsmålet krävs det ytterligare internationella beslut om mål och åtgärder.
Trots att många miljökvalitetsmål är svåra att nå finns det delar av målen som har en positiv utveckling. För Myllrande våtmarker pågår det ett aktivt åtgärdsarbete. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska till exempel restaurera stora arealer i några av länets skyddade våtmarksområden. Bedömningen av målet som helhet blir ändå negativ eftersom det krävs omfattande åtgärder för att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktioner ska behållas.
För att det ska vara möjligt att nå målen behövs ökade resurser för att kunna genomföra fler åtgärder. Minskade anslag för biologisk mångfald påverkar möjligheterna att nå Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv.
Det krävs stora insatser från alla nivåer i samhället- myndigheter, privatpersoner näringsliv och kommuner. En del miljökvalitetsmål är även beroende av internationella åtgärder, det gäller framförallt åtgärder som minskar utsläpp och påverkar till exempel Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning och Bara naturlig försurning.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Begränsad klimatpåverkan
Utvecklingen för klimatet är djupt oroande. De globala utsläppen ökar kraftigt. Ny forskning visar att nivån för ofarlig påverkan på klimatet redan har överskridits. Samtidigt finns positiva tecken eftersom möjligheterna att minska utsläppen är stora.
Resultat
Det är inte möjligt att göra en exakt bedömning av hur mycket länets insatser bidrar till att uppnå preciseringarna för miljömålet begränsad klimatpåverkan. Nedan ges en bild av det arbete som görs i länet.
För samverkan med andra aktörer i länet driver Länsstyrelsen sedan år 2011 ett regionalt Klimatråd (Klimatrådet). I rådet ingår 24 myndigheter, kommuner och företag. Klimatrådets uppdrag är att vara pådrivande i länet i klimat- och energifrågor. Landshövdingen är ordförande i Klimatrådet och rådets ledamöter innehar ledande positioner inom sina organisationer. Klimatrådet har en viktig roll i genomförandet av klimat- och energistrategin. Sammanlagt 48 organisationer och mer än 90 personer ingår i Klimatrådet.
En viktig insats under året har varit att bilda ett regionalt Energikontor i länet. Energikontor Norra Småland bildades den 1 september 2012.
Ett viktigt område är effektivare energianvändning. De flesta av länets kommuner arbetar systematiskt med energieffektiviseringsåtgärder i sina egna verksamheter. Av länets 13 kommuner har 12 ansökt om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting (energimyndigheten).
Ökad produktion av förnybar energi är viktigt för länets klimatarbete:
- Vindkraftsutbyggnaden i länet har fortsatt att öka och produktionen trefaldigades under åren 2010-2011.
- Intresset för att installera solceller är stort i länet, länet är nummer två (efter Stockholm) över sökt statligt stöd till solceller (energimyndigheten).
- Länsstyrelsen är också med och driver och finansierar pilotprojekt för att öka solelsproduktionen vars syfte är att klimatkompensera (Svettig hållbarhet) samt utreda förutsättningarna för eltrucksladdning inom industrin (Ökad solelsproduktion).
- En ökad användning av biobränsle i kraftvärmeverk är även viktigt och i flera kommuner i länet planeras det för nya biobränslepannor. Biogasutveckling i Jönköpings län tog stora kliv framåt under år 2012.
- Under år 2011 producerades 19 GWh, och under år 2012 tillkom en produktionskapacitet motsvarande 250 procent. Bedömnigen är att det finns ett intresse att satsa på ny biogasteknik och att förutsättningarna finns för en långsiktig biogasproduktion.
Inom ramen för Länsstyrelsen tillsynsverksamheten är energibesparande åtgärder och typ av energitillförsel prioriterade områden.
Ett av de mest utmanande målen i energipolitiken är målet om att Sverige till år 2030 ska lyckas ställa om sin fordonsflotta, så att vi har en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Föra att minska fossilberoendet inom länet har en förstudie genomförts till GreenCharge Sydost (www.greencharge.se), samt under år 2012 påbörjas en omfattande energieffektivisering inom kommunal hemtjänst (Smarta hemtjänstresor). En av de viktigare informationsinsatserna är +E (+E), en gratistidning, som sedan hösten år 2011 ges ut till länets alla hushåll om miljö med fokus på klimat och energi.
Analys och bedömning
Aktuell forskning visar att effekterna av växthusgaser som redan har släppts ut innebär en ökning av medeltemperaturen på minst två grader. Samtidigt fortsätter trenden att de globala utsläppen av koldioxid ökar och kan nå 40 miljarder ton redan år 2020. En förutsättning för att nå målet är att det genomförs kraftfulla internationella åtaganden och att ambitionsnivån signifikant höjs.
Trots det dramatiska läget finns ljuspunkter. Det finns ingen vetenskap som säger att det inte går att ställa om energiförsörjningen till att bli oberoende av olja och kol, eller att det inte skulle gå att ställa om livsmedelsproduktionen så att den binder kol istället för att släppa ut kol. Enkla räkneexempel visar hur det går att försörja hela jordens befolkning med endast solenergi. Möjligheterna att effektivisera och spara energi är samtidigt stora. Mycket positivt har hänt under senaste decenniet. Ett exempel är att målet för Jönköpings län, att utsläppen av växthusgaser ska minska med 10 procent mellan åren 1990 och 2010, ser ut att uppnås med råge. När målet antogs i början av 2000-talet fanns det varningar för att målet var för ambitiöst.
Länets Klimat- och energistrategi visar att Jönköpings län kan bli ett plusenergilän senast år 2050. Med det menas att energianvändningen ska minska samtidigt som produktionen av förnybar energi ska öka så att det uppstår ett överskott som kan säljas till andra län och länder.
När man ser till länets förhållanden och de förutsättningar som finns till fortsatt aktivt klimatarbete, ser möjligheterna bra ut. Det pågår ett intensivt arbete med driva energi- och klimatfrågorna framåt, bland annat genom Klimatrådet och det nybildade energikontoret. Arbetet bidrar till att stärka samverkan i länet och hitta åtgärder för att minska energiförbrukningen, möjliggöra energieffektivare transporter så som kombitrafik mellan järnvägs- och landsvägstransporter, utbyggnad av kraftvärme med mera. El från förnybara energikällor ökar i länet. För närvarande finns det planer på utbyggnad av vindkraften som kan ge en elproduktion på 3 TWh/år. Detta medför att länets mål att till år 2020 vara självförsörjande på el till minst 50 procent kan överträffas.
Länsstyrelsen gör bedömningen att det inom samtliga samhällssektorer krävs långtgående och kraftfulla insatser för att klara målet. Nya förändrade styrmedel måste till inom flera områden för att ett effektivt arbete ska få långsiktigt genomslag. Den största utmaningen för länet ligger inom den kraftigt fossilberoende transportsektorn. Biogasen har en viktig roll där kostnadseffektiva stöd, både för produktion och distribution, är angelägna. Ett annat angeläget område att se över och vidareutveckla är elcertifikatsystemet som måste svara upp till och möta ambitionsnivåerna för förnybar elproduktion.
Länets arbete tar viktiga steg framåt och många insatser görs, men takten behöver höjas inom samtliga områden för att möjliggöra en snabbare omställning.
Vision om Plusenergilän 2050
Med beaktande av länets förutsättningar är den långsiktiga visionen att Jönköpings län ska vara ett plusenergilän år 2050.
Visionen innebär att:
· Jönköpings län till år 2050 minskar behovet av energi med knappt 40 procent jämfört med år 2007 och ökar produktionen av förnybar energi så att länet blir självförsörjande och ett överskott av förnybar energi kan säljas till andra län och länder.
· Det är lätt att leva, bo och resa energieffektivt och fossilfritt i Jönköpings län.
Visionen är möjlig att förverkliga inom tidsramen, men ytterligare åtgärder krävs. Visionen är länsegen och preciserar hur länet bidrar till miljökvalitetsmålet.
För att klara den genomgripande omställning som klimatfrågan kräver behövs en målmedveten samverkan mellan länets aktörer. Verkningsfulla åtgärder för att lösa klimatfrågan är ofta komplexa och för att de ska komma till stånd behövs ofta nytänkande inom flera områden och av flera aktörer samtidigt. Jönköpings län med sin entreprenörstradition har goda förutsättningar för ett sådant samarbete. För en långsiktig samverkan har det bildats ett regionalt klimatråd (år 2011) med företrädare för kommuner och landsting, regionförbund, statliga myndigheter och näringslivet. Klimatrådet med sina fokusgrupper är ett verktyg för att ta fram prioriterade åtgärder i länet som har stor potential att bidra till energiomställning och minskad klimatpåverkan.
Övergripande mål till år 2050 om energianvändning
År 2050 är energianvändningen i Jönköpings län mindre än 8 000 GWh.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs.
Historiskt har energianvändningen legat på en tämligen konstant nivå samtidigt som bruttoregionalprodukten ökat. För att nå målet krävs att vi blir ännu bättre på att öka energieffektiviteten så att energianvändningen börjar minska istället för att ligga på konstant nivå.
Generellt gäller att om målet ska uppnås krävs att energieffektiviteten behöver öka ungefär 1 procent mer än vad bruttoregionalprodukten ökar årligen. Det betyder att om tillväxten till exempel är 2 procent per år så behöver energieffektiviteten öka 3 procent per år.
Övergripande mål till år 2050 om förnybar energi
År 2050 producerar vi i Jönköpings län minst 9 000 GWh förnybar energi.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs. På lång sikt är potentialen stor för förnybar energi inom flera energislag, främst vindkraft, solkraft och biobränslen från skogen. Ytterligare kraftvärme kan ge betydande bidrag. Biogasproduktion från traditionella källor som avfall och gödsel ökar i länet, dock från låga nivåer. På sikt kan biobränslen kommersiellt omvandlas till biogas och potentialen bli betydligt större.
Möjligheterna att nå målet är stora. Enbart vindkraft på områden med goda vindförhållanden kan ge mer el än länets totala energianvändning idag. Det kan göras fastän endast områden tas i bruk som ligger mer än 1000 meter från närmaste bostadsbebyggelse eller riksintressen för natur, kultur och friluftsliv. Prognosen för vindkraften i länet till åren 2011-2013 är en produktion på 350 GWh/år (år 2011 producerades 185 GWh). Biogasutveckling i Jönköpings län tog stora kliv framåt under år 2012. Under år 2011 producerades 19 GWh, och under år 2012 tillkom en produktionskapacitet på motsvarande 250 procent.
Övergripande mål till år 2050 om utsläpp av koldioxid
År 2050 är utsläppen av koldioxid lägre än 1 ton per år och invånare. Målet avser endast koldioxid och inte övriga växthusgaser.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs. Utsläppen* av koldioxid i Jönköpings län, ej inräknat övriga växthusgaser, var 3,7 ton per invånare år 2010 (3,5 ton, år 2009). För att nå målet krävs både teknikutveckling och ändrade konsumtionsmönster. Den största utmaningen för länet ligger i att minska utsläppen från transporterna.
*I målet ingår inte utsläpp i andra länder som orsakas av vår konsumtion av importvaror och resor. För att kunna minska även den delen samt utsläpp från övriga växthusgaser är det ännu tydligare att det krävs både teknikutveckling och ändrade konsumtionsmönster.
Vision 2020- Jönköpings län är det klimatsmarta länet
Visionen innebär att alla samhällssektorer har utvecklat ett strategiskt tänkande med ”energieffektivisering” och ”klimat-smart” som ledord, vilket gör att utsläppen av växthusgaser minskar i snabb takt.
Visionen är länsegen och möjlig att förverkliga, men ytterligare åtgärder krävs. I arbetet för att förverkliga visionen har bland annat ett Klimatråd bildats. Genom klimatrådet samverkar berörda regionala myndigheter, kommunerna, Landstinget och Högskolan i länet. Dessutom ingår VD/ledare från företag och organisationer med betydelse för länets utveckling. Till klimatrådet finns en beredningsgrupp, en kommunikationsgrupp och fyra fokusgrupper. I grupperna deltar experter från klimatrådets organisationer och ytterligare aktörer. Klimatrådet med sina grupper är ett verktyg för att ta fram och genomföra åtgärder i länet som har stor potential att bidra till energiomställning och minskad klimatpåverkan.
Övergripande mål till år 2020 om kommunernas och näringslivets strategiska arbete
År 2020 har arbete med minskad klimatpåverkan och energiplanering en central och framskjuten position i kommunernas och näringslivets strategiska arbete – en utveckling som inletts sedan flera år tillbaka genom arbetet med egna klimat- och energistrategier.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs. Länets kommuner och landsting arbetar systematiskt med energieffektiviseringsåtgärder i sina egna verksamheter. Tolv av länets tretton kommuner samt landstinget har sökt statligt stöd till energieffektivisering (http://www.energimyndigheten.se/eestod). Cirka 150 företag har deltagit i Länsstyrelsens projekt för energikartläggningar.
Övergripande mål till år 2020 om regionalt energikontor
År 2020 har vi ett väletablerat regionalt energikontor som samordnar och leder olika energiprojekt, stödjer ny miljöteknik och stimulerar tillkomsten av nya energitjänster som säljs till övriga Sverige och till hela världen.
Målet är länseget och möjligt att nå. Energikontor Norra Småland bildades hösten 2012. Energimyndigheten, Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköping, gav forskningsinstitutet Swerea SWECAST uppdraget att starta Energikontoret.
Övergripande mål till år 2020 om systematiskt energieffektiviseringsarbete i näringslivet
År 2020 bedriver alla stora, medelstora och små företag ett systematiskt energieffektiviseringsarbete som en följd av de goda exempel som inletts redan i början av seklet samt ökande energipriser.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs. Fem företag i länet är certifierade enligt ISO 50001:2011för energiledningssystem. 414 företag är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och drygt 125 är miljödiplomerade.
Övergripande mål till år 2020 om spårbunden kollektivtrafik
År 2020 byggs och planeras det för ny spårbunden kollektivtrafik i starka pendelstråk. Nya och snabba regionaltåg, spårvagnar eller spårbilar trafikerar spåren.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
Planer för spårbunden kollektivtrafik finns i Jönköpings kommun för tätortstrafiken. Den regionala tågtrafiken behöver utvecklas ytterligare.
Övergripande mål till år 2020 om attraktiva cykelvägar
År 2020 finns attraktiva cykelvägar till och från skolor, arbetsplatser, fritidsanläggningar och butiker i länets alla tätorter.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs.
Utsläpp av växthusgaser till år 2020
År 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Jönköpings län vara 30 procent lägre än år 1990. Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter.
Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
Målet är en regional anpassning av det nationella målet och skiljer sig genom att inte innefatta handel med utsläppsrätter. Det nationella målet ligger på en högre nivå, 40 procent, men en tredjedel av denna minskning ska kunna ske i andra länder. Det regionala målet är därför något ambitiösare avseende utsläppsminskningar inom landet.
Mellan åren 1990 och 2009 minskade utsläppen 16,2 procent i Jönköpings län. Länets totala utsläpp var 1,89 miljoner ton år 2009*. Utsläppen har minskat inom energiförsörjningen, främst tack vare en övergång från uppvärmning med olja till värmepumpar och biobränsle.
Utsläppen från personbilar har under perioden minskat marginellt, medan utsläppen från lastbilar har ökat kraftigt. För att målet ska nås krävs att utsläppen från transportsektorn börjar minska.
*Utsläpp från internationell sjö- och flygtrafik är inte medräknade. Nationellt har dessa utsläpp ökat. Utsläpp i andra länder orsakade av vår import ingår inte heller i målet.
Energianvändning år 2020
År 2020 ska energianvändningen i Jönköpings län vara 30 procent effektivare än år 2008 och vara högst 11 000 GWh.
Målet är sektorsövergripande och innebär en minskning av energiintensiteten med 30 procent mellan åren 2008 och 2020, det vill säga den tillförda energin per BRP (bruttoregionalprodukt)-enhet i fasta priser ska minska med 30 procent.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs för att klara fortsatt energieffektivisering fram till år 2020. Trenden för energianvändningen i länet är ökande. Det senaste decenniet har energianvändningen ökat med cirka 14 procent. Den relativa energianvändningen i länet minskade under 1990-talet och början av 2000-talet. Generellt gäller att om målet ska uppnås krävs att energieffektiviteten behöver öka ungefär 1 procent mer än vad bruttoregionalprodukten ökar årligen, om målet ska nås. Det betyder att om tillväxten till exempel är 2 procent per år så behöver energieffektiviteten öka 3 procent per år.
Låg energianvädning i nya byggnader år 2020
År 2020 byggs alla nya villor och flerfamiljshus med lösningar som ger låg energianvändning – en höjning från 80 % år 2015. Statliga stimulansåtgärder och nya normer för energiförbrukning har bidragit.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
För närvarande finns inte statistik tillgänglig på länsnivå för energianvändning i nya byggnader.
Förnybar el år 2020
År 2020 finns det solcells- och vindkraftsanläggningar som, tillsammans med el från kraftvärme, gör att Jönköpings län till minst 50 procent är självförsörjande på el.
Målet är länseget och möjligt att nå om planerade insatser genomförs.
Under år 2010 var 93 procent av den använda elen tillförd länet. Det finns en viss potential för utbyggnad av småskalig vattenkraft men potentialen för kraftvärme och vindkraft är betydligt större. Vindkraftutbyggnaden har varit kraftig och ökningen väntas fortsätta, dock i lägre takt. Det finns planer på en utbyggnad med omkring 500 nya vindkraftverk, vilket ger en elproduktion på 3 TWh/år (terawattimmar per år). Det innebär att målet troligen kommer att uppnås med enbart vindkraft. För att nå målet krävs en förnybar elproduktion i länet på cirka 2 TWh/år. Utbyggnadsplaner finns även för kraftvärmen i länet.
Också för solkraft finns en stor potential, men trots att länet, främst Jönköpings kommun, är föregångare i Sverige på att satsa på solceller, så är elproduktionen än så länge av marginell betydelse.
Utbyggd fjärrvärme till år 2020
År 2020 har nästan alla tätorter utbyggd fjärrvärme eller närvärme med enbart förnybar energi.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
Endast Gnosjö kommun i Jönköpings län saknar fjärrvärmeanläggning. Mindre anläggningar finns i stor omfattning i Vetlanda kommun. Fjärrvärmeverk finns för flera större tätorter i länet såsom Eksjö, Ingatorp, Mariannelund, Hestra, Gislaved, Jönköping, Huskvarna, Gränna, Bankeryd, Norrahammar, Mullsjö, Sandhem, Nässjö, Bodafors, Anneberg, Sävsjö, Rörvik, Tranås, Vaggeryd, Skillingaryd, Vetlanda, Ekenässjön, Holsbybrunn, Värnamo och Rydaholm. Utbyggnader planeras i de flesta kommunerna. Biobränslen är dominerande energibärare i fjärrvärmeanläggningarna. Från 82 procent biobränsle upp till 100 procent förekommer. I några fall används avfall som bränsle.
Fossilbränslefri uppvärmning år 2020
År 2020 är all energi för uppvärmning av bostäder och lokaler fossilbränslefri.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
Idag står olja endast för en liten del av uppvärmningen, mindre än 10 procent av fjärrvärmen och mindre än 5 procent av övrig uppvärmning. För övrig uppvärmning beräknas oljan fasas ut helt till år 2020 av kostnadsskäl. I fjärrvärmen används oljan som spetslast främst vid mycket kall väderlek. Det krävs målmedvetna investeringar av energibolagen för att bygga bort denna oljeanvändning fullt ut.
En stor del av fjärvärmen är avfallsbaserad. Det finns olika definitioner för hur stor del av avfallet som ska räknas som biobränsle respektive fossilt. Med en fortsatt stor andel avfallsförbränning kan målet inte uppnås fullt ut såvida man inte betraktar avfall med fossilt ursprung som ”energiåtervinning” och därför inte räknar det som fossilt.
En fordonspark som är oberoende av fossila bränslen år 2030
År 2030 ska Jönköpings län ha en fordonspark som är oberoende av fossila bränslen.
Målet är möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs. Andelen fossila bränslen är hög. Hela 95 procent av det bränsle som i dag används till vägtransporter är bensin och diesel av fossilt ursprung. För att nå målet behövs en kraftigt ökad andel nyregistrerade fordon anpassade för etanol, biogas och el. I och med att busstrafiken i Jönköpings kommun till viss del gått över till biogas så är kollektivtrafiken en bit på väg. Det är möjligt att till år 2030 driva större delen av personbilarna på el som produceras inom länet. För att driva alla länets personbilar på el skulle det åtgå cirka 400 GWh el.
Andel fossilfria drivmedel år 2020
År 2020 drivs majoriteten av alla nya bilar och kollektivtrafiken med fossilfria drivmedel.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs. I och med att busstrafiken i Jönköpings kommun gått över till biogas så är kollektivtrafiken på god väg. Av nyregistrerade bilar var 90 procent diesel eller bensinbilar under perioden januari-juni år 2012. För att nå målet behövs framför allt en attitydförändring bland konsumenterna som innebär att andelen nyregistrerade fordon anpassade för etanol, gas och el ökar kraftigt.
Produktion och distribution av förnybara drivmedel år 2020
År 2020 finns i länet både stora och små biogasanläggningar, tankställen för biogas och elenergi i varje kommun.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs. I Jönköpings län finns tolv biogasanläggningar, varav tre är vid deponier och en vid jordbruk. Resterande är för avlopp och/eller matavfall. Biogasanläggningar finns i åtta av länets 13 kommuner. Den totala biogasproduktionen år 2011 var 40 GWh.
I länets finns för närvarande sex tankställen för fordonsgas fördelat på fem kommuner. Elbilar går att ladda i alla eluttag, publika snabb-laddningsställen finns flertalet kommuner och kommer att öka genom projekt GreenCharge.
Andel resor med kollektivtrafik eller cykel 2015/2020
År 2015 har andelen resor som sker med kollektivtrafik eller cykel ökat med 15 % och till år 2020 med 20 % jämfört med år 2002 genom att samhällets aktörer (kommun, stat, länstrafik, arbetsgivare) tillhandahåller och främjar attraktiva alternativ som är tillgängliga för alla.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
För cykling finns inga data på länsnivån. En jämförelse mellan antal personkilometer med lokal och regional kollektivtrafik och antal fordonskilometer med bil och motorcykel tyder på att andelen kollektivtrafik ökat med 7 procent under perioden 2002–2009. Kollektivtrafikbranschen mäter andelen kollektivtrafik som andelen av totala antalet motoriserade resor. Enligt den var kollektivtrafikandelen i länet 12,8 procent år 2010. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än 5 kilometer. I tätorter är en mycket stor andel kortare än 4–5 km. För dessa resor kan cykel och gång vara praktiska och hälsosamma alternativ.
Utsläpp från transportsektorn år 2015
År 2015 ska koldioxidutsläppen från transportsektorn i Jönköpings län vara minst 10 procent lägre än år 2002.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
Utsläppen av växthusgaser från transportsektorn har länge ökat men under de senaste åren har de minskat något. Personbilarna bidrog med cirka 55 procent av utsläppen år 2009, lastbilar och bussar med cirka 41 procent. Även om körsträckan med bil per person minskade 7 procent perioden 2009–2010 så har den ökat med 13 procent från år 1998. Totalt har utsläppen från transporter ökat 9 procent sedan 1990. Nästan hela ökningen ligger på lastbilstrafiken.
Det finns stor potential för minskade utsläpp genom effektiviseringar inom transportslagen och medveten fysisk planering. Utsläppen kan minska genom minskad bränsleförbrukning, ökad användning av förnybara drivmedel och genom överflyttning från mindre energieffektiva transportslag till mer effektiva. Överföring av gods från väg till järnväg har avgörande betydelse. I det korta tidsperspektiv till år 2015 spelar konjunkturen en stor roll, liksom medborgarnas dagliga val av transportslag. Bil används för många korta resor, som skulle kunna göras med gång eller cykel.
Mängd hushållsavfall 2015/2020
År 2015 ska mängden hushållsavfall per person inte längre öka, och år 2020 ska mängden hushållsavfall ha minskat till samma nivå som riksgenomsnittet år 2002, dvs. högst 374 kg per person. Hushållsavfall från verksamheter ingår inte.
Målet är möjligt att nå men ytterligare förändringar krävs. Målet är länseget och bidrar till det nationella målet eftersom mängden avfall är en indikator på material- och energiomsättningen i samhället. Miljökvalitetsmålet kan inte uppnås om dessa ständigt ökar.
Statistiken inom avfallsområdet är bristfällig och målet går inte att följa upp ordentligt på länsnivå. Statistiken omfattar även avfall från angränsande län som behandlas i länet, till exempel för sopförbränning. På motsvarande sätt ingår inte avfall som har sitt ursprung i länet men behandlats i andra län. Även i nationella statistiken finns luckor, men den är mer användbar. Hushållsavfallet i riket har en ökande trend mellan åren 1994 och 2008. Trenden bröts år 2009 med något minskade mängder men nivån är ändå betydligt högre än år 2002. Även den regionala statistiken för Jönköpings län visar minskade mängder år 2009. Minskningen hänger samman med lågkonjunkturen under åren 2008 och 2009 som innebar negativ BNP-utveckling. För att målet ska kunna nås med tillväxt i ekonomin krävs ytterligare förändringar.
Klimatanpassning i kommunerna år 2015
År 2015 har alla kommuner identifierat och analyserat riskerna för översvämningar, ras skred och erosion, beaktat riskerna i den fysiska planeringen samt tagit fram förslag på åtgärder för anpassning av befintlig bebyggd miljö för ett ändrat klimat.
Målet, som är länseget, är möjligt att nå men ytterligare åtgärder krävs.
Under senare tid har effekter från ett förändrat klimat blivit allt tydligare vilket medför ett behov av klimatanpassningsåtgärder. De största problemen för Jönköpings län är kopplade till översvämningsrisker till följd av kraftig nederbörd. Detta är något som bör beaktas i större utsträckning i den fysiska planeringen och dokumenteras i relevanta planer och program, exempelvis översiktsplanen.
Det varierar hur långt olika kommuner och andra aktörer har kommit i sitt arbete med klimatanpassning. I en enkätundersökning genomförd av Sveriges kommuner och landsting år 2011 framkom att majoriteten av kommunerna redan arbetar i viss utsträckning med att anpassa samhället till ett förändrat klimat i sin fysiska planering. Klimatanpassning berör mer än den fysiska planeringen och ett helhetsgrepp är därför nödvändigt.
Utsläpp av växthusgaser för perioden 2008-2012
Utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst 10 procent lägre än utsläppen år 1990. (Regionaliserat mål)
Utsläppen räknas som koldioxidekvivalenter och omfattar de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet.
Nuvarande förhållanden är tillräckliga för att målet ska nås. Målet är en regional anpassning av det nationella målet och mer ambitiöst.
År 2010 var utsläppen i Jönköpings län totalt 1,9 miljoner ton*, vilket motsvarar 5,8 ton per invånare. Det är cirka 11 procent lägre än 1990.
*Utsläpp från internationell sjö- och flygtrafik är inte medräknade. Nationellt har dessa utsläpp ökat. Utsläpp i andra länder orsakade av vår import ingår inte heller i målet.