Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Jönköpings läns miljömål?

I Jönköpings län bedöms delar av målet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå. Däremot, trots ett aktivt och långsiktigt åtgärdsarbete för att nå målen, bedöms de övriga målen inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel.

Av de mål som inte kommer att nås till 2020 utmärker sig Bara naturlig försurning i Jönköpings län. Trots en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar är sjöar, vattendrag och marker fortfarande försurade. En stor del av de försurande utsläppen kommer från utlandet. Skärpta internationella miljökrav har lett till stora minskningar av det försurande nedfallet, men för att uppnå miljökvalitetsmålet krävs det ytterligare internationella beslut om mål och åtgärder.

Trots att många miljökvalitetsmål bedöms som svåra att nå så pågår det ett aktivt åtgärdsarbete som ökar förutsättningarna att målen ska nås på sikt. Ett exempel är att Jönköpings län restaurerar stora arealer utdikade våtmarker i några av länets skyddade våtmarksområden och markägare anlägger våtmarker i odlingslandskapet. Bedömningen av Myllrande våtmarker som helhet blir ändå negativ eftersom det krävs fler åtgärder och ett minskat kvävenedfall för att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktioner ska behållas.

För att det ska vara möjligt att nå målen behövs ökade resurser för att kunna genomföra fler nödvändiga åtgärder. Anslagen för biologisk mångfald har de senaste åren minskat, vilket påverkar möjligheterna att nå Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Flera miljökvalitetsmål är beroende av skärpta internationella och nationella styrmedel och åtgärder, det gäller framförallt Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

Det är viktigt att konstatera att det krävs allas engagemang och insatser i samhället: myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att nå resultat och uppnå målen. Mot den bakgrunden har Länsstyrelsen under senare år utvecklat samverkansformerna och bland annat sedan år 2011 bildat Klimatrådet. Klimatrådet är ett samverkansorgan med företrädare för offentliga och privata aktörer. Klimatrådet leds av Länsstyrelsen med Landshövdingen som ordförande och arbetar för att nå visionen om att länet ska bli ett plusenergilän 2050. Vi ser att arbetet inom Klimatrådet bidrar till att nå Begränsad klimatpåverkan.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Länsstyrelsen leder och samordnar det regionala energi- och klimatarbetet för att bidra till att Sverige ska klara energiomställningen och kraftigt minskad klimatpåverkan. Länsstyrelsens arbete utgår ifrån den utvecklade samverkan som har pågått sedan år 2011 inom ramen för Klimatrådet1. I rådet ingår 28 myndigheter, kommuner, företag och organisationer. Klimatrådets uppdrag är att vara pådrivande i länets klimat- och energiarbete. Till Klimatrådet finns en beredningsgrupp, fyra fokusgrupper, en kommunikationsgrupp, ett redaktionsråd för klimat- och miljötidningen +E2 samt en styrgrupp för Klimatkonferensen3 och Klimatveckan.  Landshövdingen är ordförande i Klimatrådet och rådets ledamöter innehar ledande positioner inom sina organisationer. Klimatrådet har en viktig roll i genomförandet av klimat- och energistrategin. Närmare 50 organisationer och mer än 90 personer ingår i Klimatrådet. I Jönköpings län pågår ett ambitiöst och offensivt arbete hos länets 13 kommuner samt landstinget. Länsstyrelserna leder och samordnar det regionala arbetet med att minska klimatpåverkan och klara energiomställningen4.

Ökad produktion av förnybar energi är viktigt för länets klimatarbete:

  • Vindkraftsutbyggnaden i länet har fortsatt att öka kraftigt och produktionen ökade med drygt 150 procent under åren 2012-2013.
  • Intresset för att installera solceller är mycket stort i länet och länet har under en längre period varit ledande i landet över sökt statligt stöd till solceller5.
  • Andra främjande aktiviter är Svettig hållbarhet6 som är ett samarbete mellan Länsstyrelsen och Friskis och Svettis. Genom samarbetet har en solcellsanläggning anlagts på Friskis och Svettis tak.
  • Förutsättningarna för eltrucksladdning inom industrin har genom elproduktion från solceller har utretts7.
  • En ökad användning av biobränsle i kraftvärmeverk är även viktigt och i flera kommuner i länet har nya biobränslepannor tagits i drift under de senaste åren.
  • Biogasutveckling i Jönköpings län har tagit stora steg framåt. Bedömnigen är att det finns ett fortsatt stort intresse att satsa på ny biogasteknik och att förutsättningarna finns för en långsiktig biogasproduktion i länet.  Under år 2013 var biogasproduktionen 47 GWh. Under året har även en tankstation för flytande fordonsgas etablerats i Jönköping, en av fem anläggningar i Sverige. En satsning som ökar förutsättningarna för klimatsmarta tunga transporter.

Inom ramen för Länsstyrelsens tillsynsverksamhet är energibesparande åtgärder och typ av energitillförsel prioriterade områden. Ett av de mest utmanande målen inom energipolitiken är målet om att Sverige till år 2030 ska lyckas ställa om sin fordonsflotta. GreenCharge Sydost8 är en viktig del i detta arbete där landshövdingen är ordförande i styrgruppen och där energi- och klimatstrategen är projektkoordinator. Länsstyrelsen leder även ett omfattande energieffektiviseringsarbete för den kommunala hemtjänsten i länet, Smarta hemtjänstresor9.

Analys

Aktuell forskning visar att effekterna av växthusgaser som redan har släppts ut innebär en ökning av medeltemperaturen på minst två grader. Samtidigt fortsätter trenden att de globala utsläppen av koldioxid ökar och kan nå 40 miljarder ton redan år 2020. En förutsättning för att nå målet är att det genomförs kraftfulla internationella åtaganden och att ambitionsnivån signifikant höjs.

Trots det dramatiska läget finns ljuspunkter. Det finns ingen vetenskap som säger att det inte går att ställa om energiförsörjningen till att bli oberoende av olja och kol, eller att det inte skulle gå att ställa om livsmedelsproduktionen så att den binder kol istället för att släppa ut kol. Enkla räkneexempel visar hur det går att försörja hela jordens befolkning med endast solenergi. Möjligheterna att effektivisera och spara energi är samtidigt stora. Mycket positivt har hänt under senaste decenniet inom mer eller mindre samtliga sektorer.

Länets Klimat- och energistrategi visar att Jönköpings län kan bli ett plusenergilän senast år 2050. Med det menas att energianvändningen ska minska samtidigt som produktionen av förnybar energi ska öka så att det uppstår ett överskott som kan säljas till andra län och länder.

När man ser till länets förhållanden och de förutsättningar som finns till fortsatt aktivt klimatarbete, ser möjligheterna bra ut. Det pågår ett intensivt arbete med att driva energi- och klimatfrågorna framåt, bland annat genom Klimatrådet och det nybildade energikontoret. Arbetet bidrar till att stärka samverkan i länet och hitta åtgärder för att minska energiförbrukningen, möjliggöra energieffektivare transporter så som kombitrafik mellan järnvägs- och landsvägstransporter, utbyggnad av kraftvärme med mera. El från förnybara energikällor ökar kraftig i länet.

Länsstyrelsen gör bedömningen att det inom samtliga samhällssektorer krävs långtgående och kraftfulla insatser för att klara målet. Nya förändrade styrmedel måste till inom flera områden för att ett effektivt arbete ska få långsiktigt genomslag. Den största utmaningen för länet ligger inom den kraftigt fossilberoende transportsektorn. Biogasen har en viktigt rill där kostnadseffektiva stöd, både för produktion och för distribution, är angelägna. Ett annat angeläget område att se över och vidareutveckla är elcertifikatsystemet som måste svara upp till och möta ambitionsnivåerna för förnybar elproduktion.

Länets arbete tar viktiga steg framåt och många insatser görs, men takten behöver höjas inom samtliga områden för att möjliggöra en snabbare omställning.

Ett viktigt underlag för resultat och analys av Begränsad klimatpåverkan redovisas i uppföljningen av de regionala målen.

Referenser

1. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/klimatradet/Pages/klimatradet.aspx

2. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/klimatradet/Pages/Tidningen-Plusenergi.aspx

3. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/klimatradet/Pages/klimatkonferensen.aspx

4. http://www.energimyndigheten.se/eestod

5. http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Aktuella-bidrag-och-stod-du-kan-soka/Stod-till-solceller/Fordelning-av-medel/

6. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/Pages/svettig-hallbarhet.aspx

7. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/Pages/okad-solelsproduktion-i-jonkopings-lan.aspx

8. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/Pages/byt-fil-mot-fossilfri-bil.aspx

9. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/Pages/effektiva-hemtjanstresor.aspx 

Pil uppåt smiley saknas Vision om Plusenergilän 2050

Med beaktande av länets förutsättningar är den långsiktiga visionen att Jönköpings län ska vara ett plusenergilän år 2050.

Visionen innebär att:

·   Jönköpings län till år 2050 minskar behovet av energi med knappt 40 procent jämfört med år 2007 och ökar produktionen av förnybar energi så att länet blir självförsörjande och ett överskott av förnybar energi kan säljas till andra län och länder.

·   Det är lätt att leva, bo och resa energieffektivt och fossilfritt i Jönköpings län.

Visionen är möjlig att förverkliga inom tidsramen, men ytterligare åtgärder krävs. Visionen är länsegen och preciserar hur länet bidrar till miljökvalitetsmålet.

För att klara den genomgripande omställning som klimatfrågan kräver behövs en målmedveten samverkan mellan länets aktörer. Verkningsfulla åtgärder för att lösa klimatfrågan är ofta komplexa och för att de ska komma till stånd behövs ofta nytänkande inom flera områden och av flera aktörer samtidigt. Jönköpings län med sin entreprenörstradition har goda förutsättningar för ett sådant samarbete. För en långsiktig samverkan har det bildats ett regionalt klimatråd (år 2011) med företrädare med ledanden befattningar för kommuner och landsting, regionförbund, statliga myndigheter och näringslivet. Klimatrådets organisation med sina fokusgrupper är ett verktyg för att ta fram prioriterade åtgärder i länet som har stor potential att bidra till energiomställning och minskad klimatpåverkan.

 

Pil uppåt smiley saknas Övergripande mål till år 2050 om energianvändning

År 2050 är energianvändningen i Jönköpings län mindre än 8 000 GWh.

Målet länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs. För att nå målet krävs att vi minskar energianvändningen cirka 1,1 procent årligen.

Historiskt har energianvändningen legat på en tämligen konstant nivå samtidigt som bruttoregionalprodukten ökat. För att nå målet krävs att vi blir ännu bättre på att öka energieffektiviteten så att energianvändningen minskar ytterligare istället för att ligga på en konstant nivå.

Generellt gäller att om målet ska uppnås krävs att energieffektiviteten behöver öka ungefär en procent mer än vad bruttoregionalprodukten ökar årligen. Det betyder att om tillväxten till exempel är två procent per år så behöver energieffektiviteten öka tre procent per år.

Pil uppåt smiley saknas Övergripande mål till år 2050 om förnybar energi

År 2050 producerar vi i Jönköpings län minst 9 000 GWh förnybar energi.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs. För att nå målet krävs att vi ökar vår förnybara energiproduktion 2,8 procent per år.

På kort och lång sikt är potentialen stor för förnybar energi inom flera energislag, främst solkraft, vindkraft och biobränslen från skogen. Biogasproduktion från traditionella källor som avfall och gödsel ökar kraftigt i länet, dock från låga nivåer. På sikt kan biobränslen kommersiellt omvandlas till biogas och potentialen bli betydligt större. Enligt energibalans för år 2012 producerades drygt 3 000 GWh förnybar energi i Jönköpings län. De förnybara energislagen möter 26 procent av den totala energitillförseln i länet år 2012.

 

Pil uppåt smiley saknas Övergripande mål till år 2050 om utsläpp av koldioxid

År 2050 är utsläppen av koldioxid lägre än 1 ton per år och invånare. Målet avser endast koldioxid och inte övriga växthusgaser.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs.

Utsläppen* av koldioxid i Jönköpings län, ej inräknat övriga växthusgaser, var 3,3 ton per invånare år 2012 (3,5 ton år 2010). Det är en minskning med sex procent från år 2011. För att klarar målet behövs en årlig minskning med tre procent per år. Totalt sett har koldioxidutsläppen minskat med 30 procent sedan år 1990. För att nå målet krävs både teknikutveckling och ändrade konsumtionsmönster. Den största utmaningen för länet ligger i att minska utsläppen från transporterna.

 *I målet ingår inte utsläpp i andra länder som orsakas av vår konsumtion av importvaror och resor. För att kunna minska även den delen samt utsläpp från övriga växthusgaser är det ännu tydligare att det krävs både teknikutveckling och ändrade konsumtionsmönster.

 

Pil uppåt smiley saknas Vision 2020- Jönköpings län är det klimatsmarta länet

Visionen innebär att alla samhällssektorer har utvecklat ett strategiskt tänkande med ”energieffektivisering” och ”klimat-smart” som ledord, vilket gör att utsläppen av växthusgaser minskar i snabb takt.

Visionen är länsegen och möjlig att förverkliga, men ytterligare åtgärder krävs. I arbetet för att förverkliga visionen har bland annat ett Klimatråd bildats.

Genom Klimatrådet samverkar berörda regionala myndigheter, kommunerna, Landstinget och Högskolan i länet. Dessutom ingår VD/ledare från företag och organisationer med betydelse för länets utveckling. Till Klimatrådet finns en beredningsgrupp, en kommunikationsgrupp och fyra fokusgrupper. I grupperna deltar experter från Klimatrådets organisationer och ytterligare aktörer.

Klimatrådet med sina grupper är ett verktyg för att ta fram och genomföra åtgärder i länet som har stor potential att bidra till energiomställning och minskad klimatpåverkan.

Pil uppåt smiley saknas Övergripande mål till år 2020 om kommunernas och näringslivets strategiska arbete

År 2020 har arbete med minskad klimatpåverkan och energiplanering en central och framskjuten position i kommunernas och näringslivets strategiska arbete – en utveckling som inletts sedan flera år tillbaka genom arbetet med egna klimat- och energistrategier.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs.

Länets kommuner och landsting arbetar systematiskt med energieffektiviseringsåtgärder i sina egna verksamheter. Tolv av länets tretton kommuner samt landstinget har sökt statligt stöd till energieffektivisering1. Cirka 150 företag har deltagit i Länsstyrelsens projekt för energikartläggningar. Klimatrådet är ett viktigt organ för att målet ska uppnås.

Referenser

1. http://www.energimyndigheten.se/eestod

Pil uppåt smiley saknas Övergripande mål till år 2020 om regionalt energikontor

År 2020 har vi ett väletablerat regionalt energikontor som samordnar och leder olika energiprojekt, stödjer ny miljöteknik och stimulerar tillkomsten av nya energitjänster som säljs till övriga Sverige och till hela världen. 

Målet är länseget och möjligt att nå.

Energikontor Norra Småland bildades hösten 2012. Energimyndigheten, Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköping, gav forskningsinstitutet Swerea SWECAST uppdraget att starta Energikontoret1. Ett viktigt uppdrag för Energikontoret är att vara samordnare, samarbetspartner och resurs för energi-och klimatrådgivarna i länets 13 kommuner, ett förtroende som samtliga kommuner ställt sig bakom. Fokus är inriktat på ökad energieffektivisering samt mer förnybar energi i Jönköpings län.

Referenser

1. www.ekns.org

 

Pil uppåt smiley saknas Övergripande mål till år 2020 om systematiskt energieffektiviseringsarbete i näringslivet

År 2020 bedriver alla stora, medelstora och små företag ett systematiskt energieffektiviseringsarbete som en följd av de goda exempel som inletts redan i början av seklet samt ökande energipriser.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.

Målet följs upp genom att ta reda på hur många miljöcertifierade företag det finns i Jönköpings län. De senaste fem åren ökade antal miljöcertifierade företag i länet med 40 procent till 472 stycken.

Pil uppåt smiley saknas Övergripande mål till år 2020 om spårbunden kollektivtrafik

År 2020 byggs och planeras det för ny spårbunden kollektivtrafik i starka pendelstråk. Nya och snabba regionaltåg, spårvagnar eller spårbilar trafikerar spåren.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.

Pil uppåt smiley saknas Övergripande mål till år 2020 om attraktiva cykelvägar

År 2020 finns attraktiva cykelvägar till och från skolor, arbetsplatser, fritidsanläggningar och butiker i länets alla tätorter.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs.

 

En cykelstrategi och efterföljande handlingsplaner skall tas inom perioden för åtgärdsprogrammet minskad klimatpåverkan.

Pil uppåt smiley saknas Utsläpp av växthusgaser till år 2020

År 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Jönköpings län vara 30 procent lägre än år 1990. Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter.

Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet.

Målet är en regional anpassning av det nationella målet och skiljer sig genom att inte innefatta handel med utsläppsrätter. Det nationella målet ligger på en högre nivå, 40 procent, men en tredjedel av denna minskning ska kunna ske i andra länder. Det regionala målet är därför något ambitiösare avseende utsläppsminskningar inom landet.

De totala utsläppen av växthusgaser i länet var 1,7 miljoner ton år 2012, det motsvarar 5,15 ton/invånare. Jämfört med 1990 års utsläppsnivå är det en minskning på 22 procent, utsläppen minskade från 2,2 miljoner ton till 1,7 miljoner ton. Enligt de senaste siffrorna för år 2012 minskade växthusgaserna i Jönköpings län med 4,3 procent i förhållande till året innan. Enlig Klimatrådets prognos, för att uppnå visionen, behöver länets utsläpp av växthusgaser minska med tre procent per år.

Utsläppen i Sverige har minskat med 15 procent mellan åren 1990 och 2012.  I Jönköpings län har utsläppen av växthusgaser minskat med 22 procent under samma period.  Länets totala utsläpp var 1,7 miljoner ton år 2012*.

*Uppgifterna ovan gäller utsläpp som sker inom det geografiska länet, med undantag av utsläpp i länet från internationell sjö- och flygtrafik.

 

Pil uppåt smiley saknas Energianvändning år 2020

År 2020 ska energianvändningen i Jönköpings län vara 30 procent effektivare än år 2008 och vara högst 11 000 GWh.

Målet är sektorsövergripande och innebär en minskning av energiintensiteten med 30 procent mellan åren 2008 och 2020, det vill säga den tillförda energin per BRP (bruttoregionalprodukt)-enhet i fasta priser ska minska med 30 procent.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs för att klara fortsatt energieffektivisering fram till år 2020.

Energianvändningen i länet är ökande. Det senaste decenniet har energianvändningen ökat med cirka 14 procent. Den relativa energianvändningen i länet minskade under 1990-talet och början av 2000-talet. Generellt gäller att om målet ska uppnås krävs att energieffektiviteten behöver öka ungefär en procent mer än vad bruttoregionalprodukten ökar årligen, om målet ska nås. Det betyder att om tillväxten till exempel är två procent per år så behöver energieffektiviteten öka tre procent per år. Mellan år 2000 till 2010 minskade energiintensiteten med 11 procent vilket visar att länet har kommit långt för att klara av målet till år 2020. Enligt prognosen kan målet klaras av till år 2020 om vi fortsätter i samma takt som skedde mellan åren 2000-2010.

Pil uppåt smiley saknas Låg energianvädning i nya byggnader år 2020

År 2020 byggs alla nya villor och flerfamiljshus med lösningar som ger låg energianvändning – en höjning från 80 % år 2015. Statliga stimulansåtgärder och nya normer för energiförbrukning har bidragit.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.

Statistiken och energianvändning i nya byggnader kan begäras från Boverket. Statistiken finns från år 2003-2012. Uppföljning ska påbörjas från år 2015.

Pil uppåt smiley saknas Förnybar el år 2020

År 2020 finns det solcells- och vindkraftsanläggningar som, tillsammans med el från kraftvärme, gör att Jönköpings län till minst 50 procent är självförsörjande på el.

Målet är länseget och möjligt att nå om planerade insatser genomförs.

Under år 2010 var 93 procent av den använda elen tillförd länet. Vindkraftproduktionen ökar betydligt och år 2013 nådde elproduktion från vindkraft upp till 530 GWh. Solcellsproduktionen har under de senaste tre åren ökat kraftigt, dock från låga nivåer. År 2013 producerades 1,8 GWh. Det finns en viss potential för utbyggnad av småskalig vattenkraft men potentialen för vindkraft och solenergi är betydligt större.

Pil uppåt smiley saknas Utbyggd fjärrvärme till år 2020

År 2020 har nästan alla tätorter utbyggd fjärrvärme eller närvärme med enbart förnybar energi.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.

Endast en kommun i Jönköpings län saknar fjärrvärmeanläggning.

Fjärrvärmeverk finns för flera större tätorter i länet såsom Eksjö, Ingatorp, Mariannelund, Hestra, Gislaved, Jönköping, Huskvarna, Gränna, Bankeryd, Norrahammar, Mullsjö, Sandhem, Nässjö, Bodafors, Anneberg, Sävsjö, Rörvik, Tranås, Vaggeryd, Skillingaryd, Vetlanda, Ekenässjön, Holsbybrunn, Värnamo och Rydaholm. I dagsläget har 67 procent av länets tätorter (statistiken är baserat på antal tätorter som har fjärrvärme) fjärrvärme. Nästan alla förbränningsanläggningar drivs idag med biobränsle (cirka 95 procent) och alla har ambitionen att vara 100 procent biobränslebaserade.

 

Pil uppåt smiley saknas Fossilbränslefri uppvärmning år 2020

År 2020 är all energi för uppvärmning av bostäder och lokaler fossilbränslefri.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.

Idag står olja endast för en liten del av uppvärmningen, mindre än 10 procent av fjärrvärmen och mindre än fem procent av övrig uppvärmning. I fjärrvärmen används oljan som spetslast främst vid mycket kall väderlek. Det krävs långsiktiga investeringar av energibolagen för att bygga bort oljeanvändning fullt ut. Det finns olika tekniker som kan tillämpas för att fasa ut icke-förnybara energi från fjärrvärme men gamla oljepannor finns fortfarande som en reserv. Oljepannor passar bra som reserv eftersom de är pålitliga och snabba att starta upp. Det vanligaste alternativet till fossil eldningsolja är vegetabilisk bioolja. Konvertering av oljeeldade pannor till tallbeckolja, animalisk bioolja och träpulver är också möjlig. De vanligaste argumenten för konvertering har varit de höga skatterna på eldningsolja samt miljöskäl. Viljan till att byta ut den fossila eldningsoljan är starkt kopplad till hur mycket industrikunder näten har.

Pil uppåt smiley saknas En fordonspark som är oberoende av fossila bränslen år 2030

År 2030 ska Jönköpings län ha en fordonspark som är oberoende av fossila bränslen.

Målet är möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.

Andelen fossila bränslen är hög. Över 94 procent av det bränsle som i dag används till vägtransporter är bensin och diesel av fossilt ursprung. För att nå målet behövs en kraftigt ökad andel nyregistrerade fordon anpassade för etanol, biogas och el. Stora satsningar görs för att öka produktionen av biogas och öka förutsättningarna för eldrift1.

Referenser

1. www.greencharge.se

Pil uppåt smiley saknas Andel fossilfria drivmedel år 2020

År 2020 drivs majoriteten av alla nya bilar och kollektivtrafiken med fossilfria drivmedel.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.

I och med att busstrafiken i Jönköpings kommun gått över till biogas och är pådrivande i utvecklingen så är kollektivtrafiken på god väg. För att nå målet behövs framför allt en attitydförändring bland konsumenterna som innebär att andelen nyregistrerade fordon anpassade för etanol, gas och el ökar kraftigt.

Pil uppåt smiley saknas Produktion och distribution av förnybara drivmedel år 2020

År 2020 finns i länet både stora och små biogasanläggningar, tankställen för biogas och elenergi i varje kommun.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs. I Jönköpings län finns tolv biogasanläggningar, varav två är vid deponier, sju vid avloppsreningsverk och två samrötningsanläggningar som även hade uppgradering till fordonskvalitet. Biogasanläggningar finns i åtta av länets 13 kommuner. Den totala biogasproduktionen år 2013 var 47 GWh varav 25 GWh levererad till biogasbilar.

I länet finns för närvarande åtta tankställen för fordonsgas fördelat på sex kommuner. Med projektet ”kraftsamling biogas” förväntas att biogasproduktionen i länet ska öka för att tillgodose behovet att ha flera tankstationer för fordonsgas. Ett tankställe finns för flytande fordons gas i Jönköping. Elbilar går att ladda i alla eluttag, publika snabb-laddningsställen finns flertalet kommuner och kommer att öka genom projekt GreenCharge.

Pil uppåt smiley saknas Andel resor med kollektivtrafik eller cykel 2015/2020

År 2015 har andelen resor som sker med kollektivtrafik eller cykel ökat med 15 % och till år 2020 med 20 % jämfört med år 2002 genom att samhällets aktörer (kommun, stat, länstrafik, arbetsgivare) tillhandahåller och främjar attraktiva alternativ som är tillgängliga för alla.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.

En jämförelse mellan antal personkilometer med lokal och regional kollektivtrafik och antal fordonskilometer med bil och motorcykel tyder på att andelen kollektivtrafik ökat med sju procent under perioden 2002-2009. Kollektivtrafikbranschen mäter andelen kollektivtrafik som andelen av totala antalet motoriserade resor. Enligt den var kollektivtrafikandelen i länet 12,8 procent år 2010. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer. I tätorter är en mycket stor andel kortare än 4-5 kilometer. För dessa resor kan cykel och gång vara praktiska och hälsosamma alternativ.  Att hämta statistik för cykel är svårare än för kollektivtrafiken. Statistik från den nationella resvaneundersökningen för antal resor per år, för personer boendes i Jönköpings län efter färdsätt (resor i 1000-tal), visar att cykelresor minskade från år 1999 till år 2013. Skillnaderna mellan åren för kollektivtrafik och cykel var tyvärr inte statistiskt säkerställd, men det ger i alla fall en fingervisning hur det har förändrats över tiden1.

Referenser

1. http://trafa.se/PageDocuments/PM_2012_8_Metodrapport_RVU_Sverige_2011.pdf

Pil uppåt smiley saknas Utsläpp från transportsektorn år 2015

År 2015 ska koldioxidutsläppen från transportsektorn i Jönköpings län vara minst 10 procent lägre än år 2002.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.

Utsläppen av koldioxid från transportsektorn har länge ökat men under de senaste åren har de minskat något. Till och med år 2012 har utsläppen minskat med sex procent jämfört med år 2002.

Pil uppåt smiley saknas Mängd hushållsavfall 2015/2020

År 2015 ska mängden hushållsavfall per person inte längre öka, och år 2020 ska mängden hushållsavfall ha minskat till samma nivå som riksgenomsnittet år 2002, dvs. högst 374 kg per person. Hushållsavfall från verksamheter ingår inte.

Målet är möjligt att nå men ytterligare förändringar krävs.

Målet är länseget och bidrar till det nationella målet eftersom mängden avfall är en indikator på material- och energiomsättningen i samhället. År 2013 var mängden hushållsavfall, enligt Avfall Sverige, för Jönköpings län 466 kg per person. Insamlande mängder av hushållsavfall mellan år 2011 till år 2013 minskade med fem procent varje år.

Pil uppåt smiley saknas Klimatanpassning i kommunerna år 2015

År 2015 har alla kommuner identifierat och analyserat riskerna för översvämningar, ras skred och erosion, beaktat riskerna i den fysiska planeringen samt tagit fram förslag på åtgärder för anpassning av befintlig bebyggd miljö för ett ändrat klimat.

Målet är länseget och bedöms möjligt att nå till år 2017, delvis genom redan planerade åtgärder.

Under senare tid har effekter från ett förändrat klimat blivit allt tydligare vilket medför ett behov av klimatanpassningsåtgärder. De största problemen för Jönköpings län är kopplade till översvämningsrisker till följd av kraftig nederbörd.  Detta är något som bör beaktas i större utsträckning i den fysiska planeringen och dokumenteras i relevanta planer och program, exempelvis översiktsplanen. Ofta behövs även åtgärder för att skydda befintlig bebyggd miljö.  

Det varierar hur långt olika kommuner och andra aktörer har kommit i sitt arbete med klimatanpassning. I en enkätundersökning genomförd av Länsstyrelsen under år 2013 framkom att alla länets kommuner arbetar i viss utsträckning med att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Majoriteten av kommunerna arbetar i olika utsträckning med klimatanpassning i sin fysiska planering och vissa med åtgärder i sin befintligt bebyggda miljö.

Ett regionalt åtgärdsprogram för klimatanpassning 2015-2019, som färdigställs under år 2014, inkluderar åtgärder som bidrar till att målet ovan uppnås till år 2017. Dessa åtgärder har kommunerna själva varit med att ta fram och har redan i stor utsträckning förankrats.

 

Pil uppåt smiley saknas Utsläpp av växthusgaser för perioden 2008-2012

Utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst 10 procent lägre än utsläppen år 1990. (Regionaliserat mål)

Utsläppen räknas som koldioxidekvivalenter och omfattar de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet.

Utsläppen i Sverige har minskat med 21 procent mellan åren 1990 och 2012. I Jönköpings län har utsläppen av växthusgaser minskat med 22 procent under samma period. Länets totala utsläpp var 1,7 miljoner ton år 2012*. Utsläppen av växthusgaser som ett medelvärde för perioden 2008-2012 är 21 procent lägre än utsläppen år 1990 och målet har uppnåtts. De sektorer som haft störst minskning är ”energiförsörjning” via el- och värmeverk samt ”avfall och avlopp” där utläppen halverats sedan år 1990. Även jordbrukssektorn har under perioden stadigt minskat sina utsläpp med närmare 11 procent. Den största utmaningen finns inom transportsektorn där utsläppen ökat med tre procent under perioden.

*Uppgifterna ovan gäller utsläpp som sker inom det geografiska länet, med undantag av utsläpp i länet från internationell sjö- och flygtrafik.