Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Östergötlands läns miljömål?

Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till viss del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås.Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås.

Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.

Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.

Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Det nya landsbygdsprogrammet är avgörande för resultaten inom flera av miljökvalitetsmålen då miljöersättningarna har varit avgörande för restaurering och skötsel av betesmarker. Oklarheter kring hur olika miljöersättningar kommer att se ut de kommande åren gör att lantbrukare i vissa fall har valt att inte förlänga sina åtaganden.

För miljömålet Giftfri miljö ligger de största möjligheterna att påverka måluppfyllelse på EU-nivå. Inom länet har vi satsat på olika projket som kunskap om kemikalier, hållbar dagvattenhantering, giftfri förskola samt åtgärder av förorenade områden.

Vad gäller den biologiska mångfalden ses generellt ingen positiv utveckling för uppsatta mål och preciseringar. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.

Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid samhällsplanering och genomförande av åtgärder.

Ett Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen fastställdes juni 2014. Samtidigt fastställdes en Regional handlingsplan för klimatanpassning och en Regional vattenförsörjningsplan. Arbetet med framtagandet av åtgärdsprogrammen har skett i ett brett regionalt samarbete och programmen förväntas leda till ett utökat samarbete inom miljöfrågor i länet samt till fler och effektivare åtgärder.

Våren 2015 träffades länets kommuner och Länsstyrelsen i en Miljö- och klimatdialog. Syftet med dagen var att handläggare på kommunen, kommunpolitiker och Länsstyrelsen skulle träffas för att diskutera åtgärdsprogrammen för miljömålen, vattenförvaltningen, klimatanpassning och vattenförsörjning.  Våren 2016 startade Länsstyrelsen en näringslivssastning med fokus på att höja kunskapen om miljö-, klimat- och klimatanpassningsfrågor inom näringslivet. Satsningen fortsätter under 2017.

Hösten 2016 pågår en gemensam satsning  där Länssstyrelsen och Region Ötergötland besöker länets kommuner för att diskutera miljö- och klimatfrågor och det fortsatta arbetet med Agenda 2030. Kommunbesöken fortsätter våren 2017.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

Resultat

Den negativa påverkan på ozonskiktet har minskat till följd av insatser kopplade till Montrealprotokollet i Sverige och i andra länder. Utsläppen i Sverige har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet och inget pekar på att situationen är annorlunda i Östergötland. Exempelvis var ozonskiktet över södra Sverige 2010 det tjockaste som uppmätts sedan 1991. Det tar dock lång tid innan de ozonnedbrytande ämnena har brutits ned i sådan omfattning att de understiger den nivå där ozonskiktet påverkas negativt.

Idag sker utsläppen främst som läckage från produkter där de används som köldmedier eller i isoleringsmaterial. För att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen är det därför viktigt att produkter som innehåller dessa ämnen tas omhand som farligt avfall.  I länets kommuner sker en kontinuerlig insamling av kasserade kyl- och frysskåp. Länsstyrelsen har i samverkan med polis och tullen arbetat kring gränsöverskridande transporter av avfall för att minska illegala transporter av kasserade kyl- och frysskåp.

Analys

Användningen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige och i Östergötland bedöms ha upphört år 2020. Prognosens resultat förutsätter att arbetet under Montrealprotokollet fortsätter att vara framgångsrikt. Det är främst internationellt som Sverige idag behöver verka för att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Detta görs genom att inom ramen för Montrealprotokollet påverka andra länder, att övergå till miljövänligare alternativ i de verksamheter som fortfarande använder ozonnedbrytande ämnen.

Enligt prognoser kan en vändpunkt för ozonuttunningen kunna observeras omkring år 2020, med en fullständig återhämtning av ozonskiktet först bortom år 2050. För att miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt ska uppnås 2020 krävs att det befintliga regelverket följs i kombination med fortsatta åtgärder gällande användning och hantering av ozonnedbrytande ämnen.