Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Östergötlands läns miljömål?

Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till viss del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås.Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås.

Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.

Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.

Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Det nya landsbygdsprogrammet är avgörande för resultaten inom flera av miljökvalitetsmålen då miljöersättningarna har varit avgörande för restaurering och skötsel av betesmarker. Oklarheter kring hur olika miljöersättningar kommer att se ut de kommande åren gör att lantbrukare i vissa fall har valt att inte förlänga sina åtaganden.

För miljömålet Giftfri miljö ligger de största möjligheterna att påverka måluppfyllelse på EU-nivå. Inom länet har vi satsat på olika projket som kunskap om kemikalier, hållbar dagvattenhantering, giftfri förskola samt åtgärder av förorenade områden.

Vad gäller den biologiska mångfalden ses generellt ingen positiv utveckling för uppsatta mål och preciseringar. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.

Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid samhällsplanering och genomförande av åtgärder.

Ett Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen fastställdes juni 2014. Samtidigt fastställdes en Regional handlingsplan för klimatanpassning och en Regional vattenförsörjningsplan. Arbetet med framtagandet av åtgärdsprogrammen har skett i ett brett regionalt samarbete och programmen förväntas leda till ett utökat samarbete inom miljöfrågor i länet samt till fler och effektivare åtgärder.

Våren 2015 träffades länets kommuner och Länsstyrelsen i en Miljö- och klimatdialog. Syftet med dagen var att handläggare på kommunen, kommunpolitiker och Länsstyrelsen skulle träffas för att diskutera åtgärdsprogrammen för miljömålen, vattenförvaltningen, klimatanpassning och vattenförsörjning.  Våren 2016 startade Länsstyrelsen en näringslivssastning med fokus på att höja kunskapen om miljö-, klimat- och klimatanpassningsfrågor inom näringslivet. Satsningen fortsätter under 2017.

Hösten 2016 pågår en gemensam satsning  där Länssstyrelsen och Region Ötergötland besöker länets kommuner för att diskutera miljö- och klimatfrågor och det fortsatta arbetet med Agenda 2030. Kommunbesöken fortsätter våren 2017.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Kartläggning av miljögifter

Halterna av kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel i fisk överskrider EU:s gränsvärden i såväl östgötska som övriga svenska vatten. Även kadmium, TBT, PAH:er och PFOS utgör problem i vissa vatten som därmed inte uppnår god kemisk status. Nya åtgärdsprogram har tagits fram som riktar sig till kommuner och myndigheter. För att påskynda åtgärdsarbetet har Länsstyrelsen under 2016 haft fördjupade diskussioner med vattenråden om insatser för att förbättra vattenkvaliteten.

Förorenade områden

Kommunerna och Länsstyrelsen gör stora satsningar på att utreda och åtgärda länets förorenade områden. Under 2016 har sanering avslutats vid Gusums bruk. Flera nya objekt är på väg att åtgärdas till exempel Bestorps sågverk, Boxholms såg och Norrköpings gasverk. Tillsammans med kommunerna undersöks nedlagda träskyddsanläggningar i länet.

Kemikalier i vår omgivning

Många kemikalier, som vi använder i vår vardag, återfinns i höga koncentrationer vid reningsverk. Länsstyrelsens mätningar har visat att bland annat kosmetiska produkter och läkemedelsrester förekommer i utgående vatten och slam från reningsverk. Länsstyrelsen samarbetar med Tekniska verken i Linköping och flera aktörer runt Östersjön för att initiera ett EU-projekt som syftar till att minska spridning av läkemedel till vattenmiljön. Flera reningsverk i länet uppfyller certifieringssystemet REVAQs krav som innebär att reningsverket bedriver ett aktivt och strukturerat uppströmsarbete. Uppströmsarbete innebär arbete för att stoppa miljögifter och skräp redan vid källan så att det aldrig hamnar i vårt vatten. 

Särskilda satsningar 

Flera kommuner arbetar aktivt med att minska miljöpåverkan från dagvatten. Länsstyrelsen genomför via medel från Havs- och vattenmyndigheten ett treårigt projekt som syftar till att minska spridning av föroreningar från dagvatten till Östersjön. Projektet utförs i nära samarbete med länets kustkommuner.  I länet pågår ett MÖTA projekt om Giftfri förskola, där flera kommuner jobbar aktivt för att minska barns exponering för miljögifter.

 Högfluorerade ämnen (PFAS)

Länsstyrelsen arbetar aktivt med att kartlägga och minska spridning av högfluorerade ämnen (PFAS) genom vattenprovtagning och tillsynsvägledning till länets kommuner.  Vid tre stora brandövningsplatser i länet har höga halter av PFAS uppmätts. Verksamhetsutövarna kartlägger nu omfattningen. Länsstyrelsen har inrättat en särskild samarbetsgrupp för PFAS, och deltar i det nationella PFAS-nätverket. Positivt är att KEMI föreslagit ett gemensamt nationellt åtgärdsprogram för PFAS.

Växtskyddsmedel 

Länsstyrelsen har under de senaste två åren genomfört en utökad provtagning av växtskyddsmedel.  Växtskyddsmedel har uppmätts i flera vattendrag i jordbrukslandskapet och i grundvatten. Inom Greppa näringen sker rådgivning till lantbrukarna inom växtskyddsområdet. I Östergötland har det sedan 2005 genomförts 161 växtskyddsrådgivningar via Greppa näringen. Under senare år har flera vattenskyddsområden bildats för att skydda dricksvattentäkter från bland annat växtskyddsmedel.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade styrmedel och det går inte att se en tydlig trend i miljön. Många insatser pågår för att minska gifter i miljön. Samtidigt tillförs nya typer av miljögifter på grund av vår konsumtion. Ytterligare styrmedel och åtgärder är nödvändiga för att nå målet.

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram

Nya åtgärdsprogram har tagits fram för att minska belastningen av miljögifter i våra vatten. Viktiga åtgärder för myndigheter och kommuner är styrmedel, förbättrad tillsynsvägledning och tillsyn av miljöfarliga verksamheter. Viktiga fysiska åtgärder är sanering av förorenade områden, minskade utsläpp av miljögifter och odling utan växtskyddsmedel. Åtgärderna kommer på sikt att leda till ett förbättrat miljötillstånd, förutsatt att åtgärderna kan finaniseras.

Statliga medel för sanering

Allt fler förorenade områden har undersökts och sanerats de senaste åren. De ökade anslagen inom förorenade områden har inneburit satsningar på sanering av förorenade områden inför bostadsbebyggelse och ökad tillsyn. Däremot ser vi en begränsning av tillgängliga statliga medel under de kommande åren. Detta leder till att saneringstakten avstannar.  Flertalet områden som åtgärdas, bekostas till stor del med statliga medel om (den tidigare) verksamhetsutövaren saknar ansvar eller om ansvaret är starkt begränsat.

Kunskapen ökar men farliga ämnen finns kvar

Kunskap och information om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper ökar tack vare EU:s kemikalielagstiftning Reach. I Reach-förordningen finns ett informationskrav kopplat till farliga ämnen i varor. Länsstyrelsen har inom tillsynen av miljöfarliga verksamheter arbetat i enlighet med substitueringsprincipen, att se till att företagen om möjligt byter ut farliga ämnen mot mindre farliga. Gemensamma styrmedel på EU- och global nivå krävs för att industrin ska minska sin användning utan att mista konkurrenskraft. Inga skatter eller styrmedel inom EU är planerade som kan förändra trenden.

Växtskyddsmedel

Skyddszoner är en viktig åtgärd för att minska läckage av växtskyddsmedel från åkermark till närliggande vattendrag. I Östergötland finns cirka 1380 km skyddszoner år 2016. Inom lantbrukssektorn styrs användningen av bekämpningsmedel av prisutvecklingen på jordbruksprodukter, EU:s jordbrukspolitik och årets odlingsförutsättningar. Krav på funktionstest av flera sorters sprutor för kemiska växtskyddsmedel från 2016 kan leda till en tillförlitligare utrustning och därmed mindre risk för plötsliga läckage och möjlighet att sänka doserna. Möjligen väljer färre lantbrukare att sköta bekämpningen själva, med risk för att möjligheterna försämras att spruta vid lägliga tillfällen och dosreducera.