Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Östergötlands läns miljömål?

Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till viss del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås.Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås.

Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.

Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.

Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Det nya landsbygdsprogrammet är avgörande för resultaten inom flera av miljökvalitetsmålen då miljöersättningarna har varit avgörande för restaurering och skötsel av betesmarker. Oklarheter kring hur olika miljöersättningar kommer att se ut de kommande åren gör att lantbrukare i vissa fall har valt att inte förlänga sina åtaganden.

För miljömålet Giftfri miljö ligger de största möjligheterna att påverka måluppfyllelse på EU-nivå. Inom länet har vi satsat på olika projket som kunskap om kemikalier, hållbar dagvattenhantering, giftfri förskola samt åtgärder av förorenade områden.

Vad gäller den biologiska mångfalden ses generellt ingen positiv utveckling för uppsatta mål och preciseringar. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.

Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid samhällsplanering och genomförande av åtgärder.

Ett Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen fastställdes juni 2014. Samtidigt fastställdes en Regional handlingsplan för klimatanpassning och en Regional vattenförsörjningsplan. Arbetet med framtagandet av åtgärdsprogrammen har skett i ett brett regionalt samarbete och programmen förväntas leda till ett utökat samarbete inom miljöfrågor i länet samt till fler och effektivare åtgärder.

Våren 2015 träffades länets kommuner och Länsstyrelsen i en Miljö- och klimatdialog. Syftet med dagen var att handläggare på kommunen, kommunpolitiker och Länsstyrelsen skulle träffas för att diskutera åtgärdsprogrammen för miljömålen, vattenförvaltningen, klimatanpassning och vattenförsörjning.  Våren 2016 startade Länsstyrelsen en näringslivssastning med fokus på att höja kunskapen om miljö-, klimat- och klimatanpassningsfrågor inom näringslivet. Satsningen fortsätter under 2017.

Hösten 2016 pågår en gemensam satsning  där Länssstyrelsen och Region Ötergötland besöker länets kommuner för att diskutera miljö- och klimatfrågor och det fortsatta arbetet med Agenda 2030. Kommunbesöken fortsätter våren 2017.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Minskade utsläpp av flera ämnen                  

Användning av lösningsmedel i hushållen är den främsta källan till utsläpp av flyktiga organiska ämnen i Sverige. Utsläppen av flyktiga organiska ämnen inom vägtrafiken fortsätter att minska. Det nationella tillstånds- och tillsynsarbetet har haft störst betydelse för att minska utsläppen.

Halten av bensen i tätorternas omgivningsluft minskar. Styrmedel som minskad bensenhalt i bensin och införandet av katalysatorer är exempel på åtgärder som har gett resultat. Dessa bedöms tillräckliga för att klara föreslagna målvärden till 2020. De senaste årens mätningar i Norrköping har visat på låga värden.

Halten av  bens(a)pyren minskar i de större tätorterna, men utanför städerna visar resultaten inte någon minskande trend. Småskalig vedeldning är den största utsläppskällan men tillräckliga mätdata och regional utsläppsstatistik saknas.

EU-krav, bland annat genom ekodesignförordningar, har nyligen beslutats för kaminer, fastbränslepannor och mellanstora förbränningsanläggningar, men utbytestakten är långsam.

Partiklar transporteras från kontinenten

Partiklar är främst ett problem i tätorterna. Partiklar PM 2,5 transporteras till stor del från kontinenten men uppstår även vid alla typer av förbränning samt vid slitage av vägbanan, främst vid användning av dubbdäck.  Åtgärdsarbetet för att minska luftföroreningar i Europa börjar visa resultat, men halterna av PM 2,5 överskrider ändå det föreslagna långsiktiga målvärdet på flera platser i södra Sverige.

För partiklar PM 10 , som är ett mer lokalt orsakat problem, är trenden negativ för. Halterna av PM10 överskrider det föreslagna långsiktiga målvärdet i gatumiljön generellt och även i urbana bakgrundshalter på vissa platser i södra Sverige.

Ibland höga halter av ozon och kväveoxider

Halterna av marknära ozon har minskat de senaste åren. Men det förekommer episoder med högre halter, vilket främst beror på transport av luftföroreningar från kontinenten. Den långsiktiga trenden är att antalet episoder med höga halter av marknära ozon minskar.

Bakgrundshalterna av kväveoxider minskar. En viktig källa till kvävedioxid är vägtrafiken, men även energiproduktion, industri, arbetsmaskiner samt sjöfarten är betydelsefulla. Utsläpp orsakade av vägtrafiken har minskat kraftigt under 2000-talet vilket främst beror på införandet av katalysatorrening på fordon. I Norrköping har halterna av kvävedioxid i omgivningsluften minskat med cirka 50 procent under de senaste 20 åren. Inom vissa gatuavsnitt i Linköping och Norrköping kan halterna vid de mest trafikerade gatorna temporärt överskrida miljökvalitetsnormen. Det är fortfarande nödvändigt att minska trafikmängden för att uppnå miljömålet Frisk luft. Samarbeten pågår inom FN och EU för att begränsa utsläpp av föroreningar som transporteras långa vägar. Osäkerheten är stor kring vilken effekt lagar och andra styrmedel får i praktiken.

Analys och bedömning

Målet är nära att nås med i dag beslutade styrmedel. Utvecklingen i miljön är i huvudsak positiv. Utsläppen av flera luftföroreningar har minskat de senaste åren. Luftkvaliteten kommer att förbättras fram till 2020 för att därefter förbättras ytterligare fram till 2030. Trenderna vad det gäller olika utsläpp och halter i miljön varierar. För vissa föroreningar minskar problemet, medan det ökar för andra. Åtgärder mot luftföroreningar har en stor klimatnytta.

Positiva utsikter för VOC och ozon

När det gäller flyktiga organiska ämnen så förväntas implementeringen av EU:s industriutsläppsdirektiv i Sverige få positiv effekt. Preciseringen bedöms kunna nås med befintliga styrmedel.

Preciseringen om marknära ozon kommer sannolikt att nås tack vare styrmedel som höjda avgifter för vägtransporter. Det krävs även åtgärder i hela Europa för att minska utsläppen av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen (som bidrar till ozonbildningen).

Svårt nå preciseringar om kväveoxid och partiklar

Befintliga styrmedel såsom krav på bättre teknik för energianläggningar och NOx-avgifter förväntas ge fortsatt god effekt för att minska kvävedioxid-utsläppen. Även internationella styrmedel som krav på bästa teknik och hållbara långväga transporter förväntas bidra till lägre halter.

Kommande EU-direktiv om utsläppstak är avgörande för att minska halterna av partiklar och flyktiga ämnen. De minskade halterna av partiklar PM2,5 beror sannolikt på tidigare beslut om utsläppsminskningar på europeisk nivå.

För att minska halterna av partiklar PM10 krävs åtgärder för att minska trafiken inom vissa gatuavsnitt i tätorterna. Avgörande är också åtgärder för begränsad användning av dubbdäck samt för dammbindning.

Nationella och internationella åtgärder behövs

Halter av luftföroreningar är svåra att begränsa med enbart regionala och lokala åtgärder. Nationella och internationella insatser behövs, främst avseende halterna av partiklar och marknära ozon. Lokala åtgärder med gott utfall är exempelvis Norrköpings åtgärdsprogram med synliga resultat avseende partikelhalterna (PM 10) på några gator i tätorten. Även Linköpings kommun har sedan augusti 2014 ett åtgärdsprogram för att minska halterna av PM10. Även tillsyn och tillståndsprövning kan minska emissionerna av olika luftföroreningar.

Utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar sker ofta från samma källor. Mycket kan vinnas på att samordna styrmedel och åtgärder för att minska sådana utsläpp.

Åtgärder behöver påskyndas för att minska utsläppen av kväveoxider från transporter och arbetsmaskiner och av slitagepartiklar från dubbdäck. Arbete inom EU och FN behövs för att minska halterna av ozon och partiklar. Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram underlag inför förhandlingarna om Europeiska kommissionens förslag till ny luftvårdslagstiftning.