God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Östergötlands läns miljömål?

Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till viss del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås.Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås.

Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.

Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.

Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Det nya landsbygdsprogrammet är avgörande för resultaten inom flera av miljökvalitetsmålen då miljöersättningarna har varit avgörande för restaurering och skötsel av betesmarker. Oklarheter kring hur olika miljöersättningar kommer att se ut de kommande åren gör att lantbrukare i vissa fall har valt att inte förlänga sina åtaganden.

För miljömålet Giftfri miljö ligger de största möjligheterna att påverka måluppfyllelse på EU-nivå. Inom länet har vi satsat på olika projket som kunskap om kemikalier, hållbar dagvattenhantering, giftfri förskola samt åtgärder av förorenade områden.

Vad gäller den biologiska mångfalden ses generellt ingen positiv utveckling för uppsatta mål och preciseringar. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.

Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid samhällsplanering och genomförande av åtgärder.

Ett Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen fastställdes juni 2014. Samtidigt fastställdes en Regional handlingsplan för klimatanpassning och en Regional vattenförsörjningsplan. Arbetet med framtagandet av åtgärdsprogrammen har skett i ett brett regionalt samarbete och programmen förväntas leda till ett utökat samarbete inom miljöfrågor i länet samt till fler och effektivare åtgärder.

Våren 2015 träffades länets kommuner och Länsstyrelsen i en Miljö- och klimatdialog. Syftet med dagen var att handläggare på kommunen, kommunpolitiker och Länsstyrelsen skulle träffas för att diskutera åtgärdsprogrammen för miljömålen, vattenförvaltningen, klimatanpassning och vattenförsörjning.  Våren 2016 startade Länsstyrelsen en näringslivssastning med fokus på att höja kunskapen om miljö-, klimat- och klimatanpassningsfrågor inom näringslivet. Satsningen fortsätter under 2017.

Hösten 2016 pågår en gemensam satsning  där Länssstyrelsen och Region Ötergötland besöker länets kommuner för att diskutera miljö- och klimatfrågor och det fortsatta arbetet med Agenda 2030. Kommunbesöken fortsätter våren 2017.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Hållbar bebyggelseutveckling tar tid

Kommunernas översiktsplaner visar på en medvetenhet om och en strävan mot en hållbar bebyggelseutveckling. Miljömålen hanteras till viss del inom kommunernas planeringsprocess men inte i den utsträckning som är önskvärd utifrån miljöbedömningarna. Skillnader i lokala förutsättningar hos kommunerna försvårar en enhetlig bedömning kring hållbar bebyggelsestruktur i länet. I flera av länets expanderande kommuner är det svårt att i praktiken genomföra åtgärder och strategier för en hållbar bebyggelseutveckling. För länets mindre kommuner ligger fokus främst på att upprätthålla ett levande samhälle med fungerande service och skola mm. 

Samhällsbyggnad och risker

Kännedomen om miljö- och riskfaktorer inom kommunerna har ökat och ingår ofta som ett underlag i den fysiska planeringen. Klimatförändringarnas konsekvenser beaktas allt mer i den fysiska planeringen. Kommunerna utformar fler dagvattenstrategier i syfte att minska riskerna med översvämningar. 2015 gjordes en kartering av lågpunkter och vattnets rinnvägar i länet för att kunna peka ut riskområden där vatten kan förorsaka skada efter skyfall. Under 2016 utvecklade Länsstyrelsen, i samarbete med åtta av länets kommuner, ett verktyg för att ta fram kommunala klimatanpassningsstrategier.

Medvetenheten om riskerna med farliga ämnen och farliga transporter ökar kontinuerligt och tas hänsyn till i samhällsplaneringen. I takt med att städerna förtätas kan riskexponeringen komma att öka. Fortsatt kunskapsuppbyggnad krävs om hur skyddsbehov och förebyggandeåtgärder ska inarbetas i den planeringen.

Natur- och grönområden samt kulturvärden har svagt skydd

Några kommuner har ett program för grönstrukturer, det vill säga naturområden och parker. Områden med dokumenterade biologiska värden som skyddas genom miljölagstiftningen exploateras sällan. Områden med rekreationsvärden riskerar att i högre omfattning tas i anspråk vid planering och byggande. Under senare år har kommunerna arbetat med förtätning av stadskärnan vilket inneburit viss exploatering av grönområden. De ekosystemtjänster som grönområden tillhandahåller, exempelvis rekreation och naturvärden, buffert för ökade mängder dagvatten samt i viss mån vattenrening kan då få stå tillbaka för exploatering. Länsstyrelsen har tagit fram en rapport som ger en sammanfattad bild över hur grön infrastruktur kan utnyttjas för att minska riskerna med klimatförändringarna.

För kulturvärden i bebyggd miljö är skyddet svagt. Allt färre byggnader ges ett formellt skydd och antalet rivningsförbud minskar. Värdefull jordbruksmark tas i anspråk. Några kommuner har påbörjat processen att ta fram kulturmiljöprogram och i vissa fall områdesbeskrivningar för riksintressen.

Avfallshantering förbättras

I Östergötland har mängden deponerat hushållsavfall minskat med cirka 90 procent mellan 1994 och 2013. Det mesta återanvänds eller återvinns. I länet används stora delar av hushållsavfallet idag för förbränning i fjärrvärmeverk. Flera kommuner har en separat insamling av matavfall från hushåll. Matavfallet blir råvara för biogasproduktion.

I kommunerna byggs nya och mer funktionella återvinningscentraler. Mängden farligt avfall som samlas in har ökat och är nu över riksgenomsnittet. Vad avser återvinning av byggmaterial bedömer vi att behoven av fortsatta insatser är större.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Målet är komplext och svårt att bedöma med dagens kunskap. Bedömningarna av miljökonsekvenser behöver utvecklas och tydligare påverka planernas slutliga utformning. Kunskapen och samsynen när det gäller att hantera målkonflikterna inom miljömålet behöver öka.  

Nationella styrmedel och riktlinjer viktiga

Inom kommunerna har medvetenheten och kunskapen om en god bebyggd miljö ökat. Miljömålets bredd, omfattning samt konflikter inom målområdet gör att målet blir svårt för kommunerna att förhålla sig till och omsätta i praktiken.  Kommuner, byggherrar samt andra aktörer inom byggprocessen behöver fler instrument och tydligare riktlinjer och styrmedel för att kunna ta ett helhetsgrepp i frågan. Tydligare och mer riktad uppföljning av resultaten och konsekvenserna av kommunens planering samt utvecklingen av olika värden, ex grönområden, kan vara en väg att nå hållbar stadsplanering och hållbart byggande. För att säkerställa det framåtskridande arbetet med klimatanpassning följs handlingsplanen för klimatanpassning upp under 2016.

Åtgärder för kulturmiljön behöver öka

För att långsiktigt bevara det kulturella och historiska arvet så bedöms genomförda åtgärder och beslutade styrmedel vara otillräckliga. Bristande kompetens, bristfälliga kunskapsunderlag och avsaknad av formellt skydd bedöms vara de största hindren. Om kulturvärden ska kunna tas till vara och utvecklas behöver tillgången på antikvarisk kompetens öka. Kommunernas fortsatta arbete att ta fram kulturmiljöplaner är en viktig del i att nå måluppfyllelse.

Regional utveckling

Fortsatt utveckling av kollektivtrafiken inom länet är en prioriterad fråga. Detta innefattar även att se över omstigningsplatser samt gång- och cykeltrafikstråk i anslutning till kollektivtrafiken. Arbetet med Ostlänken förstärker utvecklingsmöjligheterna och möjligheten till samarbete mellan kommuner i dessa frågor. Samtidigt betyder det att annan kollektivtrafik prioriteras bort, vilket kan får konsekvenser för enskilda. Viktiga frågor för en hållbar utveckling i länet är utvecklad infrastruktur för bredband, infrastruktur för laddstolpar och biodrivmedel samt kollektivtrafik.

Vi behöver bli bättre på att förebygga avfall

För att förebygga avfall är det viktigt att kommuner och andra aktörer planerar för åtgärder som främjar återanvändning. Exempel på detta är information om miljövinster med återanvändning och förslag på aktörer som kan ta emot begagnade produkter. Antalet återvinningscentraler med mottagning för återbruk bedöms öka.

Fler kommuner bör kunna samla in källsorterat matavfall från hushållen, då det sedan ett par år tillbaka i länet finns en regional anläggning för optisk sortering av avfallspåsar.

Pil uppåt smiley saknas Byggnaders påverkan på hälsan

2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför ska det säkerställas att samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation, att radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m3 luft samt att radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3 luft.

Målet är mycket svårt att nå i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in. I Sverige bedöms drygt en miljon människor ha symptom på ohälsa relaterade till brister i inomhusmiljön. I en enkät i Östergötland 2007 uppgav 12 procent av de tillfrågade att de upplevde besvär som de förknippar med inomhusmiljön. Det finns ett samband mellan ohälsa och dålig ventilation, genom bland annat fukt och mögel. Kartläggningen av bostäder med höga radonhalter går sakta. För skolor och förskolor går det något bättre. Halten i skolor och förskolor bedöms ligga under målnivån år 2010. Arbetet går framåt, men det kommer att ta lång tid innan alla byggnader med överskridande värden är identifierade. Hösten 2013 bjöd Länsstyrelsen in till ett dialogmöte tillsammans med kommuner och boverket. Syftet var att informera om läget i kommunerna samt ytterligare öka kunskapen kring radon.