Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till viss del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås. Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås i tid.
Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.
Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.
Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Utformningen av det nya landsbygdsprogram som träder i kraft 2014 kommer att inverka på flera av miljökvalitetsmålen. Programmet är ännu inte klart.
För miljömålet Giftfri miljö är det främst på EU-nivå som de största möjligheterna finns att påverka måluppfyllelse. Inom länet har vi främst rådighet kring åtgärder av förorenade områden, där minskade resurser påverkar åtgärdstakten.
Generellt ses ingen positiv utveckling för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.
Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid planering och genomförande av åtgärder.
Ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen är under framtagande och ska färdigställas 2013. Arbetet sker i ett brett regionalt samarbete och programmet förväntas leda till fler och effektivare åtgärder framöver.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
God bebyggd miljö
Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Målet är komplext vilket gör det svårt att bedöma med befintliga kunskaper. Främst preciseringar relaterade till hälsa, buller, säkerhet och kulturmiljö bedöms svåra att nå.
Resultat
Idag sker en förtätning av befintlig bebyggelse samtidigt som uppdelningen mellan arbetsplatser och bostäder fortsätter. Många människor har inte ett varierat utbud av till exempel dagligvaruhandel och arbetsplatser nära bostaden.
Natur- och kulturvärden har svagt skydd
I de flesta kommuner saknas program för grönstrukturer, det vill säga naturområden och parker. Områden med dokumenterade biologiska värden som skyddas genom miljölagstiftningen exploateras sällan, medan områden med rekreationsvärden i högre omfattning tas i anspråk vid planering och byggande. Till viss del tas grönstruktur med som en del i kommunernas översiktsplaner men det finns ingen samlad utvärdering av hur översiktsplanen tillämpats. Samtidigt har kommunerna under senare år arbetat mycket med förtätning vilket inneburit att grönområden till viss del har exploaterats. Rekreation och naturvärden samt andra ekosystemtjänster som grönområden tillhandahåller kan då få stå tillbaka för exploatering.
Även när det gäller kulturvärden i bebyggd miljö så är skyddet svagt. Allt färre byggnader ges ett formellt skydd och antalet rivningsförbud minskar.
Bebyggelse sker ofta utanför kollektivtrafiklinjer
Ny bebyggelse för permanentbostäder planeras generellt i eller i anslutning till befintliga bebyggelsestrukturer med tillgång till kollektivtrafik och fjärrvärme. Samtidigt sker en betydande bebyggelse mer spritt i landskapet där till exempel kollektivtrafikförsörjningen är svagare än i tätorterna. Det gäller exempelvis områden där fritidshus omvandlas och används till permanenta bostäder.
Avfallshantering förbättras
Mängden deponerat avfall har minskat. Det beror främst på lagkravet mot deponering av organiskt avfall, deponiskatt, producentansvar och kravet på att sortera ut brännbart avfall.
Under 2012 har Linköping, Motala och Vadstena kommuner infört sortering av matavfall för produktion av biogas.
En ny nationell avfallsplan fastställdes i maj 2012. Den innehåller mål och åtgärder för fem prioriterade områden, och exempel på vad vi behöver göra för att nå ett mer resurseffektivt samhälle med utgångspunkt från miljömålen och EU:s avfallshierarki.
Planering betydelsefull för klimatanpassning
Den fysiska planeringen har en viktig roll i att begränsa skador på samhället till följd av ett förändrat klimat. Här ses en positiv trend då klimatförändring allt mer beaktas i planeringen. Kunskapen och medvetenheten har ökat.
Östergötland har relativt låg nybyggnation i de flesta kommuner, förutom Linköping och Norrköping. Det påverkar förutsättningarna för klimatanpassning. Ny bebyggelse och exploatering är lättare att lokalisera på lämpliga platser, jämfört med att skydda befintlig bebyggelse.
Under 2012 har det antagits nya regionala delmål för Östergötland inom Begränsad klimatpåverkan. Ett av dem handlar om att identifiera och beakta riskerna med klimatförändringarna i planering och i skydd av befintlig bebyggelse. Det är en viktig riktlinje för kommunerna.
Analys och bedömning
Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Översiktsplanerna visar på en medvetenhet om en hållbar bebyggelseutveckling med minskat transportbehov och bra kollektivtrafikförsörjning. Samtidigt sker samhällsbyggandet utifrån befintliga strukturer som är svåra och tar lång tid att förändra. Bedömningarna av miljökonsekvenser behöver utvecklas och tydligare påverka planernas slutliga utformning. Man behöver också belysa och hantera målkonflikter, exempelvis bevarande av grönområden kontra förtätning och bevarande av åkermark.
Åtgärder för kulturmiljön behöver öka
För kulturvärden så bedöms genomförda åtgärder och beslutade styrmedel vara otillräckliga för att preciseringen ska kunna nås till 2020. Bristande kompetens, bristfälligt kunskapsunderlag och formellt skydd bedöms vara de största hindren. Rådigheten ligger till största delen hos kommunerna. Informationen om ekonomiska och administrativa styrmedel på kommunal och regional nivå behöver öka.
Kunskap om miljö och risker förbättras
Kännedomen om miljö- och riskfaktorer har ökat och ingår som en planeringsförutsättning i den fysiska planeringen. Men genomförda åtgärder och beslutade styrmedel bedöms vara otillräckliga för att preciseringen om hälsa och säkerhet ska kunna nås till 2020. Ökade trafikmängder i städerna får belastningar på bland annat luftmiljö och bullerstörningar som följd.
Under 2013 förväntas en handbok för markföroreningar bli klar. Den kan utgöra ett bra stöd för kommuner med föroreningsproblem som vill utveckla marken.
Från och med 2012 finns stöd att söka för planeringsinsatser inom områden för landsbygdsutveckling i strandnära bebyggelse. Länsstyrelsen Östergötland har för avsikt att söka stödet. Det kan bidra till att länet kartläggs för att hitta lämpliga sådana områden, och på så sätt bidra till en god bebyggd miljö.
Nya regler väntas för avfall
För fortsatt förebyggande av avfall så vore en viktig insats att kommunerna planerar för anläggningar för återvinning av matavfall. Det kan påverkas bland annat genom ny lagstiftning. Under 2012 presenterades en nationell avfallsutredning. Där finns bland annat förslag på tydligare regler om att förebygga avfall samt krav på kommunerna att samla in matavfall. En proposition med lagförslag förväntas under sommaren 2013.
Byggnaders påverkan på hälsan
2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför ska det säkerställas att samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation, att radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m3 luft samt att radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3 luft.
Målet är mycket svårt att nå i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in. I Sverige bedöms drygt en miljon människor ha symptom på ohälsa relaterade till brister i inomhusmiljön. I en enkät i Östergötland 2007 uppgav 12 procent av de tillfrågade att de upplevde besvär som de förknippar med inomhusmiljön. Det finns ett samband mellan ohälsa och dålig ventilation, genom bland annat fukt och mögel. Kartläggningen av bostäder med höga radonhalter går sakta. För skolor och förskolor går det något bättre. Halten i skolor och förskolor bedöms ligga under målnivån år 2010. Arbetet går framåt, men det kommer att ta lång tid innan alla byggnader med överskridande värden är identifierade.
God bebyggd miljö i Östergötlands län
Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas
Indikatorer som följer upp målet