Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Östergötlands läns miljömål?

Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till viss del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås. Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås

Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.

Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.

Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Utformningen av det nya landsbygdsprogrammet är avgörande för resultaten inom flera av miljökvalitetsmålen då miljöersättningarna har varit avgörande för restaurering och skötsel av betesmarker. Oklarheter kring hur olika miljöersättningar kommer att se ut de kommande åren gör att lantbrukare i vissa fall väljer att inte förlänga sina åtaganden.

För miljömålet Giftfri miljö är det främst på EU-nivå som de största möjligheterna finns att påverka måluppfyllelse. Inom länet har vi främst rådighet kring åtgärder av förorenade områden, där minskade resurser påverkar åtgärdstakten.

Generellt ses ingen positiv utveckling för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.

Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid planering och genomförande av åtgärder.

Ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen går på remiss under hösten 2013. Arbetet med framtagandet av åtgärdsprogrammet har skett i ett brett regionalt samarbete och programmet förväntas leda till fler och effektivare åtgärder framöver.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

De senaste fem åren har närmare 750 hektar våtmarker anlagts i Östergötland, men det finns fortfarande otillräckligt med våtmarker i slättlandskapet. Våtmarker i skogsbygden är relativt väl bevarade på grund av markavvattningsförbud. I länets våtmarker är buffertfunktionen relativt ofta nedsatt.

Många våtmarker har försvunnit

I Östergötland har många våtmarker omvandlats under senare århundraden vilket har försämrat förutsättningarna för de våtmarksanknutna naturtyperna. Även bristande hänsyn i skogs- och jordbruk påverkar biodiversiteten negativt.

För specifika våtmarker som till exempel kalkkärr är situationen allvarlig, då få områden finns kvar vilket försvårar spridning av arter. Även bristande hävd är ett problem i många våtmarksområden. Länsstyrelsen startade under 2012 ett treårigt projekt för ökad skötsel av kalkkärr. I projektet tas kontakt med markägare för att sprida kunskap och få till skötsel av kärr som riskerar att växa igen. Skötsel har kommit till stånd i flera områden. Arbetet i projektet har också fått följdeffekter i form av markägare som vill gå vidare och formellt skydda flera kalkkärr genom att Länsstyrelsen bildar biotopskydd och naturreservat i områdena. Ökade resurser i tillståndsarbetet för våtmarker krävs då ett gediget förarbete är nödvändigt för att sörja för att våtmarkerna hamnar där de gör bäst nytta.

Skogsbruket kan ge körskador

Intensivt skogsbruk ökar bland annat risken för körskador i och invid våtmarker. Körskador i fuktiga områden och våtmarker är ett generellt problem som inte bedöms ha förbättrats. Pressad ekonomi leder till att företag inte väljer längre vägar för att på så sätt undvika körning i känsliga områden. Den intensiva takten i avverkning av skogar innebär att många våtmarker påverkas negativt både direkt och indirekt. Klimatförändringarna förväntas också medföra kortare tjälperiod och ökad nederbörd vilket ger ökad risk för körskador. Problemet med körskador är uppmärksammat av skogsnäringen och arbete görs för att hitta lösningar och sprida information om körskador och de effekter skadorna leder till.

Våtmarker skyddas men långsamt

En del insatser är genomförda för att skydda och bevara värdefulla våtmarker (myrarna i Myrskyddsplan för Sverige samt våtmarker inom Natura 2000). Arbetet fortgår men i långsamt på grund av bristande resurser. Anläggning av våtmarker i odlingslandskapet är problematiskt. Ett problem är de höga markpriserna på åkermark men även kunskapsbrist,  resursbrist gällande konsulter och entreprenörer samt tidsbrist hos handläggande myndigheter påverkar utvecklingen negativt. Antalet våtmarksinvesteringar i odlingslandskapet för näringsretention och ökad biologisk mångfald överensstämmer inte med de nationella målen.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Stoppet för miljöinvesteringsstöd till våtmarker innebär i princip att inga våtmarker kommer att anläggas under 2014-2015. Även på lång sikt kommer det att få allvarliga följder i och med att kompetens och goodwill inom området dräneras, vilket kan ta längre tid att bygga upp än den faktiska ”stopperioden”. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. I viss omfattning finns verktyg och resurser för att återskapa våtmarker men det är svårt att engagera markägare. Detta kan bero på svårigheten att tidsätta ett våtmarksåtagande. Det behövs ytterligare resurser och förfogande över lämpliga områden för återskapande och restaurering. Det krävs ökade resurser för tillståndsfrågor och för att se över lagstiftningen om vattenverksamhet.

Ändrade stöd och nya data kan hjälpa

Den nya nationella höjddatabasen från Lantmäteriet har implementerats under 2013. Det medför ett väsentligt bättre planeringsunderlag för riktad rådgivning till markägare vid strategiska platser. Det rör främst redan sumpiga marker där det är billigt att anlägga våtmarker.

Information viktigt för hänsyn och skötsel

För att minska skador och bevara våtmarkernas biologiska mångfald är det viktigt att informera om rätt hänsyn i skogsbruket och att följa upp den hänsyn som är lagstiftad genom tillsyn. Kunskap finns för att kunna genomföra åtgärder och återställande men resurserna är otillräckliga. Från EU påverkar styrning av lantbruksstödet utvecklingen.

Redskap finns men resursbrist hindrar

När det gäller bevarande och skydd av värdefulla våtmarker så finns de juridiska och praktiska redskapen för att nå preciseringen. Men det behövs mer ekonomiska resurser för genomförandet. Framför allt myndigheter behöver medel till konkreta åtgärder samt för att följa upp åtgärder och styrmedel.

Pil uppåt smiley saknas Myllrande våtmarker i Östergötlands län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas

Indikatorer som följer upp målet