Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Östergötlands läns miljömål?

Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till viss del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås. Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås.

Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.

Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.

Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Det nya landsbygdsprogrammet är avgörande för resultaten inom flera av miljökvalitetsmålen då miljöersättningarna har varit avgörande för restaurering och skötsel av betesmarker. Oklarheter kring hur olika miljöersättningar kommer att se ut de kommande åren gör att lantbrukare i vissa fall väljer att inte förlänga sina åtaganden.

För miljömålet Giftfri miljö är det främst på EU-nivå som de största möjligheterna finns att påverka måluppfyllelse. Inom länet har vi främst rådighet kring åtgärder av förorenade områden, där minskade resurser påverkar åtgärdstakten.

Generellt ses ingen positiv utveckling för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.

Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid planering och genomförande av åtgärder.

Ett Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen fastställdes juni 2014. Samtidigt fastställdes en Regional handlingsplan för klimatanpassning och en Regional vattenförsörjningsplan. Arbetet med framtagandet av åtgärdsprogrammen har skett i ett brett regionalt samarbete och programmen förväntas leda till ett utökat samarbete inom miljöfrågor i länet samt till fler och effektivare åtgärder.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Många våtmarker har försvunnit
I Östergötland har många våtmarker omvandlats under senare århundraden vilket har försämrat förutsättningarna för de våtmarksanknutna naturtyperna. Bristande hävd och bristande hänsyn i skogs- och jordbruk påverkar biodiversiteten negativt.

För kalkkärr är situationen allvarlig, då få områden finns kvar vilket försvårar spridning av arter. Länsstyrelsen har drivit ett projekt för ökad skötsel av kalkkärr under tre år (2012-2015). Inom ramen för EU-projektet Life to ad(d)mire har våtmarker inom sex naturreservat i Östergötland restaurerats. Arealen restaurerad våtmark är 50 hektar.

De våtmarker som anlagts under senare år har gynnat bland annat förekomster av större vattensalamander. Ökade resurser i tillståndsarbetet krävs för att säkerställa att våtmarkerna anläggs där de gör bäst nytta.

Strandängar intill sjöar, hav och vattendrag är våtmarker som under lång tid hävdats som betes- eller slåttermark. I dagens landskap har dock hävden av strandängarna minskat som en följd av minskat djurantal. En negativ konsekvens av detta är igenväxning av strandängarna, vilket även innebär att arter knutna till naturtypen minskar.

Skogsbruket kan ge körskador
Intensivt skogsbruk ökar bland annat risken för körskador i och invid våtmarker. Körskador i fuktiga områden och våtmarker är ett generellt problem som inte bedöms ha förbättrats. Pressad ekonomi leder till att skogsföretag inte väljer längre vägar för att på så sätt undvika körning i känsliga områden. Den intensiva takten i avverkning av skogar innebär att många våtmarker påverkas negativt både direkt och indirekt. Klimatförändringarna förväntas också medföra kortare tjälperiod och ökad nederbörd vilket ger ökad risk för körskador. Problemet med körskador är uppmärksammat av skogsnäringen och arbete görs för att hitta lösningar och sprida information om körskador och de effekter skadorna leder till.

Våtmarker skyddas i långsamt takt
Arbetet för att skydda och bevara värdefulla våtmarker (myrarna i Myrskyddsplan för Sverige samt våtmarker inom Natura 2000) fortgår men i långsamt takt på grund av bristande resurser för ersättning till markägare och till handläggning.  Antalet investeringar i våtmarker i odlingslandskapet för näringsretention och ökad biologisk mångfald understiger nivån för de nationella målen.

Inom Life-projektet Ad(d)mire har totalt cirka 50 hektar våtmark påverkats positivt som en direkt följd av igenläggning av diken längs sträckor om totalt 7,4 km i naturreservaten Kärnskogsmossen, Fjällmossen och Bredsjömossen. Våtmarker har också röjts från igenväxningsvegetation inom sex olika naturreservat på en total yta om 240 ha.

Friluftsliv

Åtgärder för friluftslivet har genomförts i flera av länets våtmarker bland annat inom Life-projektet Ad(d)mire. I Fjällmossens naturreservat har 500 meter ny spång anlagts inom fyra nya vandringsleder om totalt sju km. I Kärnskogsmossen har tre km ny spång anlagts. 

Analys och bedömning               

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade styrmedel. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Stoppet för miljöinvesteringsstöd ledde till att i stort sett inga våtmarker anlades under 2014-2015. Även på lång sikt kommer det att få allvarliga följder i och med att kompetens och goodwill inom området minskar, vilket kan ta längre tid att bygga upp än den faktiska ”stopperioden”.

Våtmarker viktiga för ekosystemtjänster

Våtmarkerna bidrar med flera viktiga ekosystemtjänster i landskapet. Våtmarkerna har en vattenhushållande och vattenrenande funktion och utgör också livsmiljö för en lång rad arter i olika artgrupper. Minskat antal våtmarker påverkar även möjligheten till vattenutjämning med ökad risk för översvämningar vid ökade regnmängder. Det kan i sin tur ge långtgående konsekvenser för bland annat lantbruket och vattenkvaliteten. Minskningen av både antal och areal våtmark är därför allvarlig. 

Information viktigt för hänsyn och skötsel
För att minska skador och bevara våtmarkernas biologiska mångfald är det viktigt att informera om rätt hänsyn i skogsbruket och att följa upp den hänsyn som är lagstiftad genom tillsyn. Kunskap finns för att kunna genomföra åtgärder och återställande men resurserna är otillräckliga. Utvecklingen påverkas i stor utsträckning av EU:s styrning av lantbruksstödet.

Redskap för skydd finns men resursbrist hindrar

När det gäller bevarande och skydd av värdefulla våtmarker finns de juridiska och praktiska redskapen för att nå preciseringen. I viss omfattning finns verktyg och resurser för att återskapa våtmarker men det är svårt att engagera markägare. Detta kan bero på svårigheten att tidsätta ett våtmarksåtagande. Det behövs ytterligare resurser och förfogande över lämpliga områden för återskapande och restaurering. Framför allt myndigheter behöver medel till konkreta åtgärder för skydd och rådgivning samt för att följa upp åtgärder och styrmedel. Det krävs även ökade resurser för tillståndsfrågor och för att se över lagstiftningen om vattenverksamhet.

Pil uppåt smiley saknas Myllrande våtmarker i Östergötlands län

Indikatorer som följer upp målet