Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Östergötlands läns miljömål?

Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till viss del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås.Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås.

Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.

Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.

Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Det nya landsbygdsprogrammet är avgörande för resultaten inom flera av miljökvalitetsmålen då miljöersättningarna har varit avgörande för restaurering och skötsel av betesmarker. Oklarheter kring hur olika miljöersättningar kommer att se ut de kommande åren gör att lantbrukare i vissa fall har valt att inte förlänga sina åtaganden.

För miljömålet Giftfri miljö ligger de största möjligheterna att påverka måluppfyllelse på EU-nivå. Inom länet har vi satsat på olika projket som kunskap om kemikalier, hållbar dagvattenhantering, giftfri förskola samt åtgärder av förorenade områden.

Vad gäller den biologiska mångfalden ses generellt ingen positiv utveckling för uppsatta mål och preciseringar. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.

Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid samhällsplanering och genomförande av åtgärder.

Ett Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen fastställdes juni 2014. Samtidigt fastställdes en Regional handlingsplan för klimatanpassning och en Regional vattenförsörjningsplan. Arbetet med framtagandet av åtgärdsprogrammen har skett i ett brett regionalt samarbete och programmen förväntas leda till ett utökat samarbete inom miljöfrågor i länet samt till fler och effektivare åtgärder.

Våren 2015 träffades länets kommuner och Länsstyrelsen i en Miljö- och klimatdialog. Syftet med dagen var att handläggare på kommunen, kommunpolitiker och Länsstyrelsen skulle träffas för att diskutera åtgärdsprogrammen för miljömålen, vattenförvaltningen, klimatanpassning och vattenförsörjning.  Våren 2016 startade Länsstyrelsen en näringslivssastning med fokus på att höja kunskapen om miljö-, klimat- och klimatanpassningsfrågor inom näringslivet. Satsningen fortsätter under 2017.

Hösten 2016 pågår en gemensam satsning  där Länssstyrelsen och Region Ötergötland besöker länets kommuner för att diskutera miljö- och klimatfrågor och det fortsatta arbetet med Agenda 2030. Kommunbesöken fortsätter våren 2017.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Återskapandetakten och nyskapandet fortsatt låg

I Östergötland har många våtmarker omvandlats eller försvunnit under senare århundraden vilket har försämrat förutsättningarna för de våtmarksanknutna naturtyperna. Bristande hävd och bristande hänsyn i skogs- och jordbruk påverkar biodiversiteten negativt. För kalkkärr är situationen allvarlig, då få områden finns kvar något som försvårar spridning av arter. Cirka 3,5 hektar kalkkärr, igenväxta med sumpskog, har restaurerats under året. Vidare har sex hektar hydrologiska restaureringar samt 22 hektar naturtypsrestaureringar genomförts. Naturtypsrestaurering innebär avverkning, röjning och hävd genom bete/slåtter.

Under 2016 har ett fyra hektar stort småvatten anlagts som gynnar bland annat fågellivet och groddjur. Ökade resurser i tillståndsarbetet krävs för att säkerställa att våtmarkerna anläggs där de gör bäst nytta. Hydromorfologisk restaurering i tre vattendrag har bidragit till att återskapa cirka två hektar svämplan med sumpskog och öppen våtmark. Behovet av denna typ av åtgärder i större omfattning är stort, då det återskapar ekosystemtjänster som motverkar översvämningar och bidrar till grön infrastruktur.

Skogsbruket ger körskador

Intensivt skogsbruk ökar bland annat risken för körskador i och invid våtmarker. Körskador i fuktiga områden och våtmarker är ett generellt problem som inte bedöms ha förbättrats. Pressad ekonomi leder till att skogsföretag inte längre undviker körning i känsliga områden genom att välja längre (om)vägar. Den intensiva takten i avverkning av skogar innebär att många våtmarker påverkas negativt både direkt och indirekt. Klimatförändringarna förväntas också medföra kortare tjälperiod och ökad nederbörd vilket ger ökad risk för körskador. Problemet med körskador är uppmärksammat av skogsnäringen och arbete görs för att hitta lösningar och sprida information om körskador och de effekter skadorna leder till. Okunskap om skillnaden mellan skyddsdikning i skogsbruket och markavvattning kan också vara ett problem att uppmärksamma,

Våtmarker skyddas i långsamt takt

Arbetet för att skydda och bevara värdefulla våtmarker (myrarna i Myrskyddsplan för Sverige samt våtmarker inom Natura 2000) fortgår men i långsamt takt på grund av bristande resurser för ersättning till markägare samt resurser till handläggning. Under året har ett (1) reservat utökats med cirka två hektar kalkkärr. I övrigt har endast myrar som ingår i områden med värdefull skog skyddats. Antalet investeringar i våtmarker i odlingslandskapet för näringsretention och ökad biologisk mångfald understiger nivån för de nationella målen.

Friluftsliv

Åtgärder för friluftslivet har genomförts i flera av länets våtmarker.

Analys och bedömning        

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade styrmedel. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Den kraftiga förseningen av Landsbygdsprogrammet gjorde att anläggandet av våtmarker kom av sig och det har inte återhämtat sig efter det. Försämrad ekonomi inom delar av jordbruksnäringen spelar också in, speciellt när kostnaderna för att anlägga våtmarker på åkermark oftast överstiger bidragstaket. Här finns också en målkonflikt med miljömålet ”Ett rikt odlinglandskap” då åkermark omvandlas till våtmark eller fosfordamm.

Våtmarker viktiga för ekosystemtjänster

Våtmarkerna bidrar med flera viktiga ekosystemtjänster i landskapet. Våtmarkerna har en vattenhushållande och vattenrenande funktion och utgör också livsmiljö och grön infrastruktur för en lång rad arter i olika artgrupper. Minskat antal våtmarker påverkar även möjligheten till vattenutjämning med ökad risk för översvämningar vid ökade regnmängder. Det kan, med förväntade klimatförändringar, i sin tur ge långtgående konsekvenser för bland annat lantbruk, tätorter  och vattenkvalitet. Minskningen av både antal och areal våtmark är därför allvarlig. Minskning och dikning i skogsområdena högt upp i vattensystemen har medfört högre flöden till Östgötaslätten, och åtgärder för att få bort vattnet från den åkermark som översvämmas flyttar i sin tur problemet och ger höga flöden i tätorterna kring Svartån, Stångån och Motala Ström. Också de stora mängder av kväve och fosfor som nu når Östersjön skulle kunna begränsas om åtgärder för att skapa och återfå svämplan och våtmarker i landskapet görs. Att ta hand om ökande vattenmängder från hårdgjorda ytor i tätorter är en stor utmaning både för att begränsa översvämningsrisker och minska övergödningen.

Brister i hänsyn och skötsel

För att minska skador och bevara våtmarkernas biologiska mångfald är det viktigt att informera om rätt hänsyn i skogsbruket och att följa upp den hänsyn som är lagstiftad genom tillsyn. Kunskap finns för att kunna genomföra åtgärder och återställande men resurserna är otillräckliga. Utvecklingen i jorbruksmark påverkas i stor utsträckning av EU:s styrning av lantbruksstödet.

Redskap för skydd finns men resursprioriteringar hindrar

När det gäller bevarande och skydd av värdefulla våtmarker finns de juridiska och praktiska redskapen för att nå målen. Däremot prioriteras i första hand skog i skyddsarbetet, och våtmarker som inte har skog ger låga ersättningar. I viss omfattning finns verktyg och resurser för att återskapa våtmarker men det är svårt att engagera markägare. Detta kan bero på svårigheten att tidsätta ett våtmarksåtagande. Det behövs ytterligare resurser samt tillgång till lämpliga områden för återskapande och restaurering. Framför allt myndigheter behöver medel till konkreta åtgärder för skydd och rådgivning samt för att följa upp åtgärder och styrmedel. Det krävs även ökade resurser för tillståndsfrågor och för att se över lagstiftningen om vattenverksamhet.