Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Östergötlands läns miljömål?

Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till viss del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås.Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås.

Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.

Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.

Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Det nya landsbygdsprogrammet är avgörande för resultaten inom flera av miljökvalitetsmålen då miljöersättningarna har varit avgörande för restaurering och skötsel av betesmarker. Oklarheter kring hur olika miljöersättningar kommer att se ut de kommande åren gör att lantbrukare i vissa fall har valt att inte förlänga sina åtaganden.

För miljömålet Giftfri miljö ligger de största möjligheterna att påverka måluppfyllelse på EU-nivå. Inom länet har vi satsat på olika projket som kunskap om kemikalier, hållbar dagvattenhantering, giftfri förskola samt åtgärder av förorenade områden.

Vad gäller den biologiska mångfalden ses generellt ingen positiv utveckling för uppsatta mål och preciseringar. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.

Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid samhällsplanering och genomförande av åtgärder.

Ett Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen fastställdes juni 2014. Samtidigt fastställdes en Regional handlingsplan för klimatanpassning och en Regional vattenförsörjningsplan. Arbetet med framtagandet av åtgärdsprogrammen har skett i ett brett regionalt samarbete och programmen förväntas leda till ett utökat samarbete inom miljöfrågor i länet samt till fler och effektivare åtgärder.

Våren 2015 träffades länets kommuner och Länsstyrelsen i en Miljö- och klimatdialog. Syftet med dagen var att handläggare på kommunen, kommunpolitiker och Länsstyrelsen skulle träffas för att diskutera åtgärdsprogrammen för miljömålen, vattenförvaltningen, klimatanpassning och vattenförsörjning.  Våren 2016 startade Länsstyrelsen en näringslivssastning med fokus på att höja kunskapen om miljö-, klimat- och klimatanpassningsfrågor inom näringslivet. Satsningen fortsätter under 2017.

Hösten 2016 pågår en gemensam satsning  där Länssstyrelsen och Region Ötergötland besöker länets kommuner för att diskutera miljö- och klimatfrågor och det fortsatta arbetet med Agenda 2030. Kommunbesöken fortsätter våren 2017.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Östergötlands utsläpp av växthusgaser har minskat med 25 procent mellan år 1990 och 2014. Det beror främst på minskad användning av fossila bränslen för produktion av el och värme.

Inom länet sker ett aktivt arbete inom många områden för att minska klimatpåverkan. Ett av länets mål är ökad produktion av förnybar energi. Flera aktörer i länet har senare år satsat stort på produktion och användning av biogas. Användningen av HVO har ökat i länet och Energifabriken distribuerar bland annat till stora åkeriföretag. Just nu pågår en satsning att öka andelen fossilfria bränslen i samband med Östgötautmaningen. Samtidigt genomförs också en stor satsning för ökad produktion av solel.  Länsstyrelsen driver projektet: ”Framtidens solel i Östra Mellansverige”. Projektets syfte är att markant öka investeringstakten i solel i små och medelstora företag i Östra Mellansverige. Projektpartners är Energikontoret Mälardalen, Energikontoret Östra Götaland, Region Örebro, Länsstyrelsen Västmanland samt Stuns Energi.

Östgötatrafikens verksamhet har under 2016 gått över till förnyelsebart bränsle inom samtliga trafikslag.  Även taxiföretag i länet satsar på förnybart bränsle. Allt fler aktörer arbetar med att införa eller har infört klimatkompensation av sina tjänsteresor. Inom projektet Laddinfra Öst arbetar länsstyrelsen Östergötland tillsammans med övriga länsstyrelser och Regionförbund i Östra Mellansverige. Projektet har som syfte att stimulera till en ökad utbyggnad av laddstationer.

Klimatinvesteringsstödet som infördes 2015, för klimatinvesteringar på lokal och regional nivå, ska bidra till att minska utsläppen av växthusgaser ytterligare. Under 2016 har omkring 20 åtgärder i länet beviljats stöd, exempelvis laddstolpar, lustgasdestruktion, energikonvertering och tankställen för HVO.

Landshövdingen är ordförande för Östergötlands energi- och klimatråd som träffas två gånger per år. I rådet, som består av representanter från näringsliv, organisationer och myndigheter med tydlig koppling till energiomställning behandlas strategiska frågor kring det regionala arbetet inom området energi- och klimat. Under 2016 tillsattes en beredningsgrupp för att utveckla rådets arbete.

Inom länet drivs ett regionalt nätverk för energieffektivisering inom industrin. Nätverket träffas två gånger per år. Länsstyrelsen samordnar arbetet. Länsstyrelsen driver även två projekt kopplat till energieffektivisering i små- och medelstora företag ”Incitament för energieffektivisering” samt ”Energieffektiviseringsnätverk”. Energikontoret Östra Götaland och Länsstyrelsen sammankallar gemensamt ett nätverk av kommunala energistrateger. Arbetet fokuserar på kommunernas energiplaner och samverkan inom klimat, energi och transporter

E-week anordnades för tredje året i januari 2016 och Länsstyrelsen var en av arrangörerna. Under veckan anordnades en mängd aktiviteter inom energi, miljö och klimat.

Länsstyrelsen bjöd, tillsammans med representanter för näringslivet och akademin, in energikommissionen och dess ordförande energiminister Ibrahim Baylan i januari 2016 för att diskutera framtida energiförsörjning och ge inspel till kommissionens arbete.  Hösten 2016 genomförde Länsstyrelsen en kommunturné i samarbete med Region Östergötland, där energi- och klimatfrågor med fokus på fossilfria transporter diskuterades. 

Analys

Målet är inte möjligt att nå till 2050 med i dag beslutade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. Svensk konsumtion av varor som producerats utomlands leder till stora växthusgasutsläpp som inte ingår i den nationella utsläppsstatistiken. Under de senaste tjugo åren har andelen utsläpp som sker i andra länder och som orsakas av vår svenska konsumtion, ökat med femtio procent. Samtidigt exporteras svenska produkter som har producerats under svenska miljölagar. Detta innebär färre utsläpp än om de producerats i länder med en svagare miljölagstiftning.

För att nå målet krävs såväl kraftfulla internationella som nationella åtaganden och förverkligandet av dessa. I december 2015 enades världens länder om ett nytt klimatavtal. Det rättsligt bindande avtalet innebär att världens länder har en gemensam plan för att minska klimatutsläppen. Avtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Sverige och Östergötland kan göra en viktig insats genom att driva på den internationella utvecklingen.

I Östergötland genomförs omfattande åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, främst genom effektivare energianvändning och omställning till förnybara bränslen. Arbete drivs både inom offentlig sektor och näringsliv och genomförda åtgärderna har gett resultat genom minskade utsläpp. Under 2012 beslutades om nya regionala delmål för Östergötland inom Begränsad klimatpåverkan och hösten 2016 påbörjades en uppföljning av målen. 2014 antogs även ett åtgärdsprogram för miljömålen i Östergötland där flera åtgärder har koppling till Begränsad klimatpåverkan. En stor utmaning både nationellt och i länet är att effektivisera transporterna samt minska transporternas energianvändning och klimatutsläpp.

Slutligen är insatser som kan styra livsstils- och konsumtionsmönster i mer hållbar riktning avgörande. Här krävs stora satsningar på information och folkbildning, i syfte att förändra attityder och beteenden, i kombination med ekonomiska styrmedel.