Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Tillståndet i miljön och läget för miljöarbetet är för Södermanland ungefär som för Sverige i stort. När det gäller luftkvalitet och försurning är dock situationen något bättre än för landet som helhet.

Det görs många åtgärder för att få en bättre miljö och många aktörer arbetar med det regionala åtgärdsprogrammet kopplat till miljömålen. Det är ett länsomfattande program där olika aktörer gemensamt drar sitt strå till stacken. Programmet innehåller åtgärder som genomförs av länets kommuner, organisationer, näringsliv och myndigheter. Du kan läsa mer om arbetet i Södermanlands län på Länsstyrelsens hemsida.  

Uppföljningen av åtgärdsarbetet under året visar att arbete pågår i över åttio procent av åtgärderna i det regionala åtgärdsprogrammet. Många av åtgärderna ger också ringar på vattnet som inte syns i uppföljningen genom att de till exempel etablerar samverkan mellan aktörer. Åtgärderna i sig når också många människor. Ett exempel är åtgärden om Hälsosam förskola som flera kommuner arbetat med under året. De åtgärder som gjorts handlar bland annat om att inventera verksamheten för att se om kemikalier kan finnas i material och varor. Det handlar också om att vid inköp göra medvetna val av produkter. En kommun har genomfört föreläsningar för all personal. Genom att arbeta med förskolorna nås personalen och genom barnen också föräldrarna.

För att nå miljökvalitetsmålen och lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta krävs arbete på många nivåer. Miljökvalitetsmålen i Södermanlands län kan inte nås enbart genom arbete på regional och lokal nivå. Även åtgärder på nationell och internationell nivå är nödvändiga.

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Frisk luft och Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål bedöms inte kunna nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Endast en fjärdedel av länets sjöar och vattendrag har god ekologisk status. Åtgärdsarbetet och återhämtningen i miljön tar tid.

God ekologisk och kemisk status

En fjärdedel av länets sjöar och vattendrag har god ekologisk status. Det är framförallt övergödning och fysisk påverkan såsom vandringshinder samt rensning och rätning av vattendrag som påverkar den ekologiska statusen negativt. God kemisk status uppnås i alla sjöar och vattendrag utom i Eskilstunaån, Näsnaren, Långhalsen och Mälaren (exklusive överallt överskridande ämnen) [1].

Återställda livsmiljöer och bevarade kulturmiljöer

Livsmiljöerna i vattendragen är påverkade av mänskliga aktiviteter som pågått under lång tid. Dammar i vattendrag gör att strömsträckor försvunnit och utgör vandringshinder för fisk och smådjur. Rensningar och uträtning av vattendrag har förstört många biotoper, men är också som dammar och kvarnar i vissa fall värdefulla att bevara för deras kulturmiljövärde.

Länsstyrelsen arbetar med att ta fram kunskapsunderlag som med ett kulturhistoriskt perspektiv beskriver platsers värden i både själva vattendragen och dess närområde. En vattenanknuten kulturmiljö är sammansatt av en mängd olika komponenter vars tillstånd kan skifta från fullt fungerande stående byggnad/konstruktion till ruin som ligger dold under mark och vatten. Tillståndet skiftar kraftigt mellan och inom miljöerna. Södermanlands landskapsstruktur med många stora gårdar och gods har bidragit till att det finns väl underhållna miljöer.

Provfiske i Trosaån har tydligt visat att de biotopförbättrande åtgärder som gjorts tidigare år genom iläggning av sten och grus har gynnat rekryteringen av havsöring i ån [2]. Samverkan sker mellan Länsstyrelsen och andra aktörer för att återställa livsmiljöer i vattendrag.

Hotade arter

Tjockskalig målarmussla har inom projektet Life-crassus flyttats till Vretaån från Kilaån för att se om de kan återetablera ett bestånd även där. Spetsnate, som är en hotad kärlväxt, återfanns vid en inventering i Nälen. Under året har spetsnate satts ut i en damm i närheten av Nälen.

Främmande arter

Sjögull är en främmande växt som bildar en tät matta av blad på vattenytan och skuggar därför ut andra arter och påverkar den biologiska mångfalden och ekosystemet negativt. Den innebär ett hinder för friluftslivet då det är svårt att ta sig fram med båt och att simma genom bestånden. Eskilstuna kommun har under två år bekämpat sjögull för att stoppa dess invasiva utbredning i Mälaren. Uppskattningsvis har mer än hälften av ytan med sjögull åtgärdats.  

Fåglar i Mälaren

I den regionala miljöövervakningens inventeringar av fåglar i Mälaren konstateras beståndsminskningar av skrattmås, fiskmås, gråtrut och havstrut [8]. Igenväxning av fågelskären är ett hot mot dessa arter. Ihållande röjning av gräs, buskar och träd kan behövas för att vända de negativa trenderna. Storskarvens ökning har planat ut i Mälaren och den lilla populationen av vitkindade gäss ökar.

Analys och bedömning

Miljömålet kan inte nås i Södermanlands län med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Tillräckliga styrmedel saknas för att vända utvecklingen och åtgärdsarbetet går för långsamt. För att nå miljömålet krävs att även målen om Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv och Giftfri miljö nås.

Arbetet med biologisk mångfald och restaurering av vattendrag pågår men det krävs en ökad takt för att uppfylla målet till år 2020. Åtgärderna bedöms inte vara rimliga att genomföra före år 2020. Skapande av fria vandringsvägar är betydelsefulla för den biologiska mångfalden, som exempelvis för den akut hotade ålen men även många andra fiskarter.

Omfattande åtgärder av flera aktörer behövs

Åtgärderna som krävs för att åtgärda de främsta problemen, som är övergödning och fysiska förändringar, är omfattande. Här behöver åtgärder utföras av flera aktörer såsom länsstyrelsen, kommuner, påverkande verksamheter, vattenvårdsförbund och markägare. Åtgärdsprogrammet från Vattenmyndigheterna visar på ett stort behov av åtgärder. Arbetet är igångsatt. Kommunernas arbete med små avlopp och jordbruk fortsätter med många åtgärder som resultat. Länsstyrelsen har under året arbetat tillsammans med kommuner för framtida projekt för att åtgärda vandringshinder i de stora vattendragen. Som en del av Åtgärdsprogram för Södermanlands miljö genomfördes vattenveckan för första gången 2016 med syfte att öka kunskapen om vatten med hjälp av vattendragsvandringar, studiebesök, tävlingar, seminarier, och forskarföreläsningar.

Länsstyrelsen arbetar i sin tillsyn av vattenverksamheter med att driva på arbetet för att dammar utan tillstånd ska tillståndsprövas eller rivas ut. I förlängningen kommer det betyda att vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur åtgärdas. Processerna är tidskrävande och det kommer ta många år innan fria vandringsvägar för fisk finns, bland annat på grund av brist på tillsynsresurser för länsstyrelsen. För att nå målet att bevara värdefulla kulturhistoriska lämningar måste restaureringar ske i samverkan med företrädare för kulturmiljö.

Natur- och kulturmiljövärden

Länsstyrelsen har inte heller i år prioriterat arbetet med skydd av sjöar och vattendrag då regleringsbrevet prioriterar arbetet med skog. När nya naturreservat bildas för andra syften än att skydda vattenmiljöer är kännedomen om värdena i inkluderade sjöar och vattendrag oftast liten. Det finns idag endast två reservat i länet, Vretaån och Ramundsbäck, med syfte att bevara sötvattensmiljöer.

Nu finns ett kunskapsunderlag som med ett kulturhistoriskt perspektiv beskriver platsernas förutsättningar och konsekvenser inför planering av fysiska åtgärder i både själva vattendraget som dess närområde. Förhoppningsvis bidrar inventeringarna till att platsernas karaktär kan bevaras och utvecklas samtidigt som förändringar kan bli aktuella på vissa ställen.

Referenser

[1] VISS (Vatteninformationssystem Sverige)

[2] Sportfiskarna

[3] Länsstyrelsen i Södermanlands län, Åtgärdsprogram för hotade arter

 [5] Länsstyrelsen i Södermanlands län (2010). Inventering av tjockskalig målarmussla (Unio crassus) i Södermanlands län 2007 och 2008. Rapport 2010:5.

[6] SLU Aqua Sötvattenslaboratoritet Drottningholm (2014). Mal (Silurus glanis) – populationsstorlek och lekplatser (opublicerad)

[7] Genetisk kartläggning av svenska malbestånd

[8] Pettersson, Thomas, Landgren Thomas och Gezelius, Lars (2015). Trender hos häckande fåglar på fågelskär i stora sjöar. Vår fågelvärd 5: 44-50.