Inget av miljökvalitetsmålen kommer att nås i Södermanland till år 2020. Ett av målen – Bara naturlig försurning är nära att nås med idag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Elva mål nås inte i länet utan ytterligare styrmedel och åtgärder. Tre av miljökvalitetsmålen bedöms inte på regional nivå.
Inga större förändringar av miljötillståndet i länet har skett under det senaste året. För de flesta mål är trenden neutral, det vill säga det går inte att se en särskild riktning på utvecklingen i miljön. Undantag är Bara naturlig försurning, där trenden är positiv, och Ett rikt växt- och djurliv där trenden är negativ.
För Bara naturlig försurning utvecklas miljötillståndet positivt. Endast ett fåtal sjöar och vattendrag är försurade i länet. Försurningen har minskat tack vare kalkning och minskat nedfall av försurande ämnen.
För Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård är situationen betydligt mer negativ. Hälften av länets sjöar är övergödda och länets kustvatten har försämrats sedan 2010. Trots en svag förbättring är övergödningen ett fortsatt allvarligt miljöproblem.
Trots en satsning på skydd av skog avverkas årligen skogar med höga naturvärden. Förhållandena för många andra naturtyper och arter försämras också i länet. Det gör att det blir mycket svårt att nå Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. Den negativa påverkan på den biologiska mångfalden hänger även samman med andra miljöproblem såsom klimatförändringar, övergödning, försurning och utsläpp av skadliga kemiska ämnen.
Trots att flera kommuner jobbar med förorenade områden, nås inte Giftfri miljö. För att nå målet krävs bättre kunskap om ämnenas effekter, skärpt lagstiftning samt starkare konsumentkrav. Tillförseln av skadliga ämnen påverkar även grundvattnet negativt. Detta påverkar Grundvatten av god kvalitet.
För att kunna nå Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Frisk luft krävs bland annat att kommunerna fortsätter sitt översiktsplanearbete, att externa köpcentra inte lokaliseras utanför stadskärnorna, att nya bostäder samplaneras med kollektivtrafik samt att energianvändningen i byggnader minskar.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Målet Storslagen fjällmiljö är inte aktuellt i Södermanland.
Tidigare regionala miljömål
Levande sjöar och vattendrag
En fjärdedel av länets sjöar och vattendrag har god ekologisk eller kemisk status. Orsakerna till att en stor del av sjöarna inte når upp till detta är framför allt övergödning och fysisk påverkan såsom vandringshinder, rensning och rätning av vattendrag. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
Resultat
Inga förändringar av betydelse har skett sedan förra året. Under året har bland annat vandringshinder åtgärdats i flera åar och inom Länsstyrelsens projekt i Svärtaån och Kilaån har åtgärder genomförts för att minska näringstillförseln.
God ekologisk och kemisk status
Drygt en fjärdedel av länets sjöar och vattendrag har god ekologisk status eller god kemisk status (med undantag för kvicksilver) (www.viss.lst.se). Ingen ny statusklassning har gjorts sedan 2009, men länsstyrelsens mätningar sedan dess tyder på att vissa vatten klassats ner och vissa vatten klassats till bättre status. I sjöarna är det framförallt övergödningen som påverkar statusen negativt. I vattendragen är det dels övergödningen och dels fysisk påverkan såsom vandringshinder, rensning och rätning av vattendrag som påverkar statusen negativt.
Åtgärder pågår inom Länsstyrelsens projekt i Svärtaån och Kilaån där markägare har strukturkalkat åkermark för att minska fosforläckage. En annan åtgärd för att minska näringstransporterna är att skapa tvåstegsdiken. I Svärtaåns avrinningsområde har två tvåstegsdiken skapats, i ett av dem ska även beskuggande träd planteras för att gynna biologisk mångfald. Strukturkalkning har även utförts av markägare i bland annat Julita och Gnesta.
Hotade arter och återställda livsmiljöer
Vattendragen i länet är starkt påverkade av vandringshinder, rätningar och dikningar som påverkar den biologiska mångfalden negativt dels genom att biotoperna är förstörda och dels genom att spridningsvägarna är begränsade. Länsstyrelsen har under året arbetat med åtgärder av vandringshinder i Buskhyttebäcken och i Kilaåns avrinningsområde och börjat med aktiv tillsyn av kraftverksdammar. Andra aktörer arbetar med vandringshinder i Näveån och Trosaån.
Tillståndet för hotade arter i länet som är knutna till sjöar och vattendrag är fortfarande generellt sett dåligt. De hotade växtarterna är i många fall inte återfunna på tidigare kända lokaler och inget åtgärdsarbete pågår för dessa. Flodkräfta finns kvar i ett fåtal sjöar och under året har minst två sjöar med tidigare bestånd av flodkräfta visat sig ha bestånd signalkräfta. Utsättning av flodkräfta har under året skett i en sjö och två sjöar har provfiskats, varav den ena visade sig hysa signalkräfta och i den andra återfanns inga kräftor i.
Farhågor finns utifrån miljöövervakningsresultat att de tjockskaliga målarmusslorna har en svag reproduktion. I Kilaåns avrinningsområde har biotopförbättrande åtgärder gjorts för att främja den tjockskaliga målarmusslan och även öringlek. I Kilaådalen har även åtgärder gjorts för att främja gäddornas lek. Arbetet för att minska övergödningen i bland annat Svärtaån gynnar på sikt även musslorna och den biologiska mångfalden.
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Övervakning av malbeståndet i Båven har nyligen påbörjats. Den genetiska variationen är låg och fortsatt övervakning krävs för att veta hur stabil populationen är (Fiskeriverket och SLU, 2008. Genetisk kartläggning av svenska malbestånd). En viktig åtgärd för att stärka förutsättningarna för malbeståndet är att ta bort vandringshinder till sjöarna och åarna i anslutning till Båven vilket skulle öka livsområdet. Viktigt är också att malarna inte störs under lekperioden av olagligt riktat sportfiske av mal och att överhängande kantzoner med träd, buskar eller gungfly bevaras.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer nås till år 2020. Tillräckliga styrmedel saknas för att vända utvecklingen. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
Omfattande åtgärder av flera aktörer behövs
Åtgärderna som krävs för att åtgärda de främsta problemen som är övergödning och fysiska förändringar (vandringshinder, rensning och rätning av vattendrag) är omfattande. Här måste åtgärder utföras av flera aktörer såsom länsstyrelsen, kommuner, påverkande verksamheter, vattenråd och markägare. Det behövs en plan för arbetet som innehåller prioriterade åtgärder.
Arbetet med biologisk mångfald och restaurering av vattendrag pågår men det krävs omfattande åtgärder innan målet är uppfyllt. Åtgärderna bedöms inte rimliga att genomföra innan år 2020. Skapande av fria vandringsvägar är betydelsefulla för den biologiska mångfalden, som exempelvis för den akut hotade ålen. Arbetet med specifika åtgärder för hotade arter i vatten är begränsat till tjockskalig målarmussla, där det satsas resurser i Kilaåns- och Svärtaåns avrinningsområde.
Natur- och kulturmiljövärden
På grund av Länsstyrelsens bristande resurser har arbetet med skydd av sjöar och vattendrag inte prioriterats. I nya reservat som innehåller vatten är kännedomen om värdena i sjöarna och vattendragen oftast liten. Det finns idag endast två reservat i länet, Vretaån och Ramundsbäck, med syfte att bevara limniska miljöer. Kunskapen om kulturmiljövärden vid vatten är bristfällig, men samråd sker inom länsstyrelsen vid restaureringsåtgärder. Ett stort behov finns av att Länsstyrelsen prioriterar arbete med skydd av limniska miljöer för att målet ska kunna nås.
Prioriteringar i länet
Länsstyrelsens åtgärdsarbete är väldigt osäkert då resurserna från regeringen till Havs- och vattenmyndigheten är kraftigt minskade inför nästa år vilket kommer att påverka resurserna till länsstyrelserna. Inriktningen är att åtgärdsarbetet ska fortsätta i Svärtaån, men omfattningen är osäker. Inom Kilaåns avrinningsområde kommer arbete med våtmarker och fiskväg förbi en vattenkraftanläggning fortsätta. Länsstyrelsen ska fortsätta att prioritera tillsyn av dammar och vattenkraftanläggningar. Länsstyrelsen avser att inte prioritera skydd av limniska miljöer under 2013. Det är viktigt att det även i framtiden finns statlig finansiering till restaureringar av sjöar och vattendrag för att målet ska kunna nås.
Levande sjöar och vattendrag i Södermanlands län
Indikatorer som följer upp målet