Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Tillståndet i miljön och läget för miljöarbetet är för Södermanland ungefär som för Sverige i stort. När det gäller luftkvalitet och försurning är dock situationen något bättre än för landet som helhet.

De sörmländska vattenmiljöerna är påverkade av övergödning. Mark och vatten påverkas av bland annat jord- och skogsbruk, bebyggelse, klimatförändringar och skadliga kemiska ämnen. Det sker en förlust av biologisk mångfald i land- och vattenmiljöer. Den bebyggda miljön påverkar även människors hälsa.

Det görs många åtgärder i länet för att få en bättre miljö och många aktörer är aktiva i arbetet. Under 2015 har arbetet med det regionala åtgärdsprogrammet kopplat till miljömålen kommit igång på allvar och ett regionalt Miljö- och klimatråd har bildats.

Åtgärderna räcker dock i de flesta fall inte för att nå målen. För några mål, till exempel Ett rikt växt- och djurliv, finns negativa trender som inte vägs upp av de åtgärder som görs. För de flesta mål är det svårt att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Inom några mål, till exempel God bebyggd miljö, finns positiva trender. Det är dock för de flesta mål så långt kvar till målen att de åtgärder som görs inte räcker för att ge en tydlig effekt.

Miljökvalitetsmålen i Södermanlands län kan inte nås enbart genom arbete på regional och lokal nivå. Även åtgärder på nationell och internationell nivå är nödvändiga. Det gäller till exempel Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan samt till viss del målen om Ingen övergödning, Hav i balans och Ett rikt odlingslandskap.

Inom naturvård och samhällsplanering finns däremot en stor möjlighet att arbeta regionalt och lokalt. Miljöhänsyn inom samhällsplanering, areella näringar och byggande av infrastruktur påverkar dessutom de flesta miljökvalitetsmål.

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Frisk luft och Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål kan inte nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

En fjärdedel av länets sjöar och vattendrag har god ekologisk status. Orsakerna till att en stor del av sjöarna inte når upp till detta är framför allt övergödning och fysisk påverkan som vandringshinder, rensning samt rätning av vattendrag.

God ekologisk och kemisk status

En fjärdedel av länets sjöar och vattendrag har god ekologisk status. Det är framförallt övergödning och fysisk påverkan såsom vandringshinder samt rensning och rätning av vattendrag som påverkar den ekologiska statusen negativt. God kemisk status uppnås i alla sjöar och vattendrag utom i Eskilstunaån och Näsnaren (exklusive kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) som sänker kemisk status i hela landet) [1].

Hotade arter och återställda livsmiljöer

Vattendragen i länet är starkt påverkade av vandringshinder, rätningar och dikningar som påverkar den biologiska mångfalden negativt, dels genom att biotoperna är förstörda, dels genom att spridningsvägarna är begränsade.

Tjockskalig målarmussla har vid inventering under året påvisats högre upp i Nyköpingsåns avrinningsområde än vad som tidigare varit känt. Musslor har inom EU-projektet Life-crassus flyttats till Vretaån från Kilaån för att se om de kan återetablera ett bestånd även där.

Spetsnate, som är en hotad kärlväxt, återfanns vid en inventering i Nälen. Utredningar pågår för utsättningar i nya lokaler för att säkra beståndet.

Endast i 15 sjöar i länet är bestånden av flodkräfta bekräftade genom fångster i provfisken. I ytterligare sjöar finns äldre uppgifter om bestånd av flodkräfta som behöver återinventeras[4].

Provfiske har visat att biotopförbättrande åtgärder i Trosaån har gynnat bestånden av öring[2].

Främmande arter

Sjögull är en främmande växt som bildar en tät matta av blad på vattenytan och skuggar därför ut andra arter och påverkar den biologiska mångfalden och ekosystemet negativt. Den innebär ett hinder för friluftslivet då det är svårt att ta sig fram med båt, kanoter och att simma genom bestånden. I Mälaren har Eskilstuna kommun under året påbörjat bekämpning av sjögull för att stoppa dess utbredning.

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Länsstyrelsen har provfiskat en avgränsad del av Båven där många stora malar påträffats [6]. Tidigare undersökning har visat att den genetiska variationen i populationen är låg [7]. Sannolikt kvarstår det problemet då inga nya lekplatser har tillkommit. En viktig åtgärd för att stärka förutsättningarna för malbeståndet är att identifiera deras lekplatser och restaurera förstörda lekplatser.

Fåglar i Mälaren

I den regionala miljöövervakningens inventeringar av fåglar i Mälaren konstateras beståndsminskningar av skrattmås, fiskmås, gråtrut och havstrut[8]. Igenväxning av fågelskären är ett hot mot dessa arter, ihållande röjning av gräs, buskar och träd kan behövas för att vända de negativa trenderna. Storskarvens ökning har planat ut i Mälaren och den lilla populationen av vitkindade gäss ökar.

Analys och bedömning

Miljömålet kan inte nås i Södermanlands län med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Tillräckliga styrmedel saknas för att vända utvecklingen och åtgärdsarbetet går för långsamt.

Arbetet med biologisk mångfald och restaurering av vattendrag pågår men det krävs en ökad takt för att uppfylla målet till år 2020. Åtgärderna bedöms inte vara rimliga att genomföra före år 2020. Skapande av fria vandringsvägar är betydelsefulla för den biologiska mångfalden, som exempelvis för den akut hotade ålen men även många andra fiskarter.

Omfattande åtgärder av flera aktörer behövs

Åtgärderna som krävs för att åtgärda de främsta problemen, som är övergödning och fysiska förändringar, är omfattande. Här behöver åtgärder utföras av flera aktörer såsom länsstyrelsen, kommuner, påverkande verksamheter, vattenvårdsförbund och markägare. Åtgärdsprogrammet från Vattenmyndigheterna visar på ett stort behov av åtgärder. Kommunernas arbete med enskilda avlopp och jordbruk fortsätter med många åtgärder som resultat. Länsstyrelsen har under året arbetat tillsammans med kommuner för framtida projekt för att åtgärda vandringshinder i de stora vattendragen.

Länsstyrelsen har i sin tillsyn av vattenverksamheter påbörjat driva på arbetet för att dammar utan tillstånd ska prövas eller rivas ut. I förlängningen kommer det betyda att vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur åtgärdas. Processerna är tidskrävande och det kommer ta många år innan fria vandringsvägar för fisk finns.

Natur- och kulturmiljövärden

Länsstyrelsen har inte heller i år prioriterat arbetet med skydd av sjöar och vattendrag. När nya naturreservat bildas för andra syften än att skydda vattenmiljöer är kännedomen om värdena i inkluderade sjöar och vattendrag oftast liten. Det finns idag endast två reservat i länet, Vretaån och Ramundsbäck, med syfte att bevara sötvattensmiljöer. Inventeringen av vattenanknutna kulturmiljöer utmed delar av Eskilstunaån och Nyköpingsån har lyft fram ett flertal miljöer där det tidigare saknats beskrivningar samt värderingar. Miljöerna har bedömts i en fyrgradig skala från ringa värde till mycket högt värde för kulturmiljön. Flera av miljöerna har en mångfacetterad historia som tidigare inte varit allmänt känd. För Eskilstunaån har flertalet av miljöerna fått det högsta värdet, medan Nyköpingsån har en större spridning i värderingen vilket i sig delvis beror på att fler objekt inventerats där.    

Nu finns ett kunskapsunderlag som med ett kulturhistoriskt perspektiv beskriver platsernas förutsättningar och konsekvenser inför planering av fysiska åtgärder i både själva vattendraget som dess närområde. Förhoppningsvis bidrar inventeringarna till att platsernas karaktär kan bevaras och utvecklas samtidigt som förändringar kan bli aktuella på vissa ställen.

Referenser

[1] VISS (Vatteninformationssystem Sverige)

[2] Sportfiskarna

[3] Länsstyrelsen i Södermanlands län, Åtgärdsprogram för hotade arter

[4] Länsstyrelsen i Södermanlands län (2014). Flodkräftans bevarandestatus i 27 sjöar och ett vattendrag inom Södermanlands län 2013-2014.

[5] Länsstyrelsen i Södermanlands län (2010). Inventering av tjockskalig målarmussla (Unio crassus) i Södermanlands län 2007 och 2008. Rapport 2010:5.

[6] SLU Aqua Sötvattenslaboratoritet Drottningholm (2014). Mal (Silurus glanis) – populationsstorlek och lekplatser (opublicerad)

[7] Genetisk kartläggning av svenska malbestånd

[8] Pettersson, Thomas, Landgren Thomas och Gezelius, Lars (2015). Trender hos häckande fåglar på fågelskär i stora sjöar. Vår fågelvärd 5: 44-50.

Pil uppåt smiley saknas Levande sjöar och vattendrag i Södermanlands län

Indikatorer som följer upp målet