Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Endast Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål kan inte nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Det tar ofta lång tid innan genomförda åtgärder ger synliga resultat i miljön. För de flesta mål är trenden neutral, det vill säga att det inte går att se en särskild riktning på utvecklingen i miljön. Undantag är Bara naturlig försurning, där trenden är positiv, och Ett rikt växt- och djurliv där trenden är negativ.

Endast ett fåtal sjöar och vattendrag är försurade i länet. För målen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård är situationen betydligt mer negativ. Cirka 70 procent av länets sjöar och vattendrag, och samtliga kustvattenfjärdar, har problem med övergödning. Fysiska förändringar såsom vandringshinder påverkar biologisk mångfald. Åtgärder inom landsbygdsprogrammet och till exempel LOVA är viktiga för att nå vattenmålen.

Naturtyper försvinner eller försämras i skog och odlingslandskap. Det gör att det blir mycket svårt att nå Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. För att vända trenden behöver fler områden skyddas, men hänsyn behövs också utanför skyddade områden. Jordbrukets lönsamhet är viktig och ersättning för miljöåtgärder i odlingslandskapet. Även klimatförändring, övergödning, försurning och utsläpp av skadliga kemiska ämnen har en negativ påverkan på den biologiska mångfalden.

Trots att flera kommuner jobbar med förorenade områden, nås inte målet Giftfri miljö. För att nå målet krävs bättre kunskap om ämnenas effekter, skärpt lagstiftning samt starkare konsumentkrav. Tillförseln av skadliga ämnen påverkar även grundvattnet negativt.

För att kunna nå Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Frisk luft krävs bland annat att kommunerna fortsätter sitt översiktsplanearbete, att externa köpcentra inte lokaliseras utanför stadskärnorna, att nya bostäder samplaneras med kollektivtrafik samt att energianvändningen i byggnader minskar.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

Resultat

Årsvärdet för totalozon 2013 i Norrköping var det näst högsta sedan 1988, men den ökande trenden är ännu inte statistiskt säkerställd. Montrealprotokollet fungerar i stort och utfasningen av ozonnedbrytande ämnen i världen går framåt. Läckage av ozonnedbrytande ämnen sker när gamla produkter samlas in.

Vändpunkt och återväxt av ozonskiktet

De ämnen som bryter ner ozonskiktet är vissa klor- och bromföreningar (CFC och HCFC) som lätt kan nå atmosfären. Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet [1], men eftersom dessa ämnen har lång livslängd i atmosfären tar det lång tid innan minskade utsläpp ger resultat. Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att återväxten påbörjats.

Den mätstation som ligger närmast Södermanlands län finns i Norrköping. Där görs mätningar av totalozon på uppdrag av Naturvårdsverket. Mätningarna visar att ozonskiktet sedan mätningarna startade 1988 varit tunnare än referensperioden 1951-1966 (mätningar i Uppsala). Årsvärdet för totalozon 2013 i Norrköping var det näst högsta sedan 1988, men den ökande trenden är ännu inte statistiskt säkerställd [2].

Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till atmosfären

Kopplat till det internationella avtalet på området (Montrealprotokollet) finns en multilateral fond för att underlätta utfasningen av ozonnedbrytande ämnen. Ett stort steg framåt för att nå målet var ett beslut om att Kina beviljats 2,5 miljarder kronor för att uppfylla utfasning av HCFC till 2030. Kina är såväl den största producenten som konsumenten av HCFC [2].

I Sverige har CFC i nya produkter fasats ut sedan länge. Ozonnedbrytande ämnen finns idag kvar i äldre isoleringsmaterial, värmepumpar och gamla kylmöbler. Utsläppen sker främst som läckage från varor och produkter. Utsläppen från isolerplasterna är diffusa och svåra att mäta och det är därför svårt att veta hur stora utsläppen av ozonnedbrytande ämnen är i Södermanlands län.

Omhändertagande av uttjänta kylmöbler och ozonnedbrytande ämnen i rivningsmaterial

I samband med årets miljömålsbedömning ställdes en fråga till länets kommuner om hur omhändertagandet fungerar. De svar som kommit in gäller framförallt hantering av uttjänta kylmöbler. De problem som finns gäller dels att kompressorer från kylmöbler stjäls vilket leder till läckage, dels att läckage sker när de hämtas från återvinningscentralerna. En kommun har kartlagt problemet med stölder och även sett över hur kylmöblerna förvaras för att kunna undvika stölder. När det gäller rivningsavfall svarade en kommun att man alltid kräver en rivningsplan där det beskrivs hur rivningsmaterial tas omhand och att man lyfter frågan vid samråd.

Analys

Bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet görs inte på regional nivå. Nationellt görs bedömningen att målet nås med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Utvecklingen i miljön är positiv. Möjligheten att nå målet är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i andra länder. I Sverige är det viktigt att uppmärksamma omhändertagande av ozonnedbrytande ämnen i rivningsmaterial. En analys bör göras av hur läget är i länet och vilket behov av åtgärder som finns.

Internationellt samarbete

Det internationella arbetet har varit mycket framgångsrikt och världens alla länder har enats kring Montrealprotokollet. De prognoser som gjorts säger att ozonskiktet kommer att vara helt återställt kring 2050. Det förutsätter dock ett fullständigt genomförande av Montrealprotokollet. Under de kommande åren måste alla länder lyckas genomföra den slutliga utfasningen av de ozonnedbrytande ämnen som finns kvar, t.ex. i kylmöbler och luftkonditioneringsutrustning [2].

Omhändertagande av uttjänta kylmöbler och rivningsavfall

De ozonnedbrytande ämnen som idag finns ute i samhället måste tas om hand på ett bra sätt, det är mycket viktigt såväl regionalt som globalt. När frågan ställdes till länets kommuner om hur omhändertagandet av uttjänta kylmöbler och rivningsavfall fungerar beskrev några kommuner att det finns problem med läckage. Det beror dels på stölder av kompressorer, dels på hanteringen när kylmöblerna hämtas från återvinningscentralerna. Flera kommuner uppgav också att det saknas en samlad bild av om detta är ett problem eller inte, och i så fall hur stort det är. Endast en kommun svarade att de gjort insatser för att förbättra hanteringen. En större analys över hur det ser ut i kommunerna skulle behövas för att avgöra om det är ett problem eller inte, och i så fall vilka åtgärder som behövs. Rutiner för att ta in rivningsplaner med en beskrivning av hur rivningsmaterial ska tas omhand behöver ingå i analysen.

Enligt en rapport framtagen på uppdrag av Naturvårdsverket kan det vara så mycket som 90 procent av CFC i byggisolering som inte omhändertas. Orsakerna som anges är bristande kunskap hos samtliga inblandade aktörer, resursbrist hos tillsynsmyndigheter och höga kostnader för fastighetsägaren. Flera åtgärder behövs men ökade kunskap lyfts fram som en grundförutsättning [3].

Referenser

[1] Indikator Nationella utsläpp av CFC

[2] Naturvårdsverket 2014. Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014. Rapport 6608

[3] WSP 2013. Utvärdering av återvinning av CFC i byggisoleringsmaterial

Pil uppåt smiley saknas Skyddande ozonskikt i Södermanlands län

Indikatorer som följer upp målet