Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Tillståndet i miljön och läget för miljöarbetet är för Södermanland ungefär som för Sverige i stort. När det gäller luftkvalitet och försurning är dock situationen något bättre än för landet som helhet.

De sörmländska vattenmiljöerna är påverkade av övergödning. Mark och vatten påverkas av bland annat jord- och skogsbruk, bebyggelse, klimatförändringar och skadliga kemiska ämnen. Det sker en förlust av biologisk mångfald i land- och vattenmiljöer. Den bebyggda miljön påverkar även människors hälsa.

Det görs många åtgärder i länet för att få en bättre miljö och många aktörer är aktiva i arbetet. Under 2015 har arbetet med det regionala åtgärdsprogrammet kopplat till miljömålen kommit igång på allvar och ett regionalt Miljö- och klimatråd har bildats.

Åtgärderna räcker dock i de flesta fall inte för att nå målen. För några mål, till exempel Ett rikt växt- och djurliv, finns negativa trender som inte vägs upp av de åtgärder som görs. För de flesta mål är det svårt att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Inom några mål, till exempel God bebyggd miljö, finns positiva trender. Det är dock för de flesta mål så långt kvar till målen att de åtgärder som görs inte räcker för att ge en tydlig effekt.

Miljökvalitetsmålen i Södermanlands län kan inte nås enbart genom arbete på regional och lokal nivå. Även åtgärder på nationell och internationell nivå är nödvändiga. Det gäller till exempel Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan samt till viss del målen om Ingen övergödning, Hav i balans och Ett rikt odlingslandskap.

Inom naturvård och samhällsplanering finns däremot en stor möjlighet att arbeta regionalt och lokalt. Miljöhänsyn inom samhällsplanering, areella näringar och byggande av infrastruktur påverkar dessutom de flesta miljökvalitetsmål.

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Frisk luft och Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål kan inte nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

Resultat

Ozonskiktet varierar mycket i tjocklek men är i genomsnitt tunnare idag än vad det var före introduktionen av ozonnedbrytande ämnen. Det finns indikationer på en återhämtning, men den ökande trenden är ännu inte statistiskt säkerställd. Montrealprotokollet fungerar i stort och utfasningen av ozonnedbrytande ämnen i världen går framåt. Läckage av ozonnedbrytande ämnen sker när gamla produkter samlas in.

Vändpunkt och återväxt av ozonskiktet

De ämnen som bryter ner ozonskiktet är vissa klor- och bromföreningar (CFC och HCFC) som lätt kan nå atmosfären. Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet [1], men eftersom dessa ämnen har lång livslängd i atmosfären tar det lång tid innan minskade utsläpp ger resultat. Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att återväxten påbörjats. [2]

Den mätstation som ligger närmast Södermanlands län finns i Norrköping. Där görs mätningar av totalozon på uppdrag av Naturvårdsverket. Mätningarna visar att ozonskiktet sedan mätningarna startade 1988 varit tunnare än referensperioden 1951-1966 (mätningar i Uppsala). Ozonskiktets tjocklek varierar, men trenden för årsmedelvärdet över Norrköping sedan 1988 är positiv. [2]

Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till atmosfären

Det internationella arbetet inom ramen för Montrealprotokollet om ozonnedbrytande ämnen har varit mycket framgångsrikt. Den största ämnesgruppen som regleras är CFC, som senare har ersatts av HCFC. Efter 2015 ska HCFC var helt avvecklade i industriländerna. I utvecklingsländerna ska de vara avvecklade efter 2030. I EU finns en förordning (2009/1005) som innebär att ämnena fasas ut snabbare än vad som krävs enligt protokollet [2].

I Sverige har CFC i nya produkter fasats ut sedan länge. Även HCFC är helt förbjudet sedan 2015. Ozonnedbrytande ämnen finns idag kvar i äldre isoleringsmaterial, värmepumpar och gamla kylmöbler. Utsläppen sker främst som läckage från varor och produkter. Utsläppen från isolerplasterna är diffusa och svåra att mäta och det är därför svårt att veta hur stora utsläppen av ozonnedbrytande ämnen är i Södermanlands län.

Lustgas bryter både ned ozonskiktet och bidrar till klimatpåverkan. Utsläppen av lustgas ökar globalt. [2] Utsläppen kommer framförallt från jordbrukssektorn. Eftersom utsläppen av övriga ämnen reglerats och minskat kraftigt står lustgas idag för en stor del av utsläppen som påverkar ozonskiktet. Utsläppen av lustgas regleras inom det internationella klimatarbetet.

Omhändertagande av uttjänta kylmöbler och ozonnedbrytande ämnen i rivningsmaterial

I samband med 2014 års miljömålsbedömning ställdes en fråga till länets kommuner om hur omhändertagandet fungerar. De svar som kom in gällde framförallt hantering av uttjänta kylmöbler. De problem som finns gäller dels att kompressorer från kylmöbler stjäls vilket leder till läckage, dels att läckage sker när de hämtas från återvinningscentralerna. När det gäller rivningsavfall svarade en kommun att man alltid kräver en rivningsplan där det beskrivs hur rivningsmaterial tas omhand och att man lyfter frågan vid samråd.

Analys

Bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet görs inte på regional nivå. Nationellt görs bedömningen att målet nås med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Utvecklingen i miljön är positiv. Möjligheten att nå målet är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i andra länder. I Sverige är det viktigt att uppmärksamma omhändertagande av ozonnedbrytande ämnen i rivningsmaterial. En analys bör göras av hur läget är i länet och vilket behov av åtgärder som finns.

Internationellt samarbete

Det internationella arbetet har varit mycket framgångsrikt och världens alla länder har enats kring Montrealprotokollet. De prognoser som gjorts säger att ozonskiktet kommer att vara helt återställt kring 2050. Det förutsätter dock ett fullständigt genomförande av Montrealprotokollet. Under de kommande åren måste alla länder lyckas genomföra den slutliga utfasningen av de ozonnedbrytande ämnen som finns kvar [2].

Omhändertagande av uttjänta kylmöbler och rivningsavfall

De ozonnedbrytande ämnen som idag finns ute i samhället måste tas om hand på ett bra sätt, det är mycket viktigt såväl regionalt som globalt. När frågan ställdes till länets kommuner 2014 om hur omhändertagandet av uttjänta kylmöbler och rivningsavfall fungerar beskrev några kommuner att det finns problem med läckage. Det beror dels på stölder av kompressorer, dels på hanteringen när kylmöblerna hämtas från återvinningscentralerna. Flera kommuner uppgav också att det saknas en samlad bild av om detta är ett problem eller inte, och i så fall hur stort det är. Endast en kommun svarade att de gjort insatser för att förbättra hanteringen. En större analys över hur det ser ut i kommunerna skulle behövas för att avgöra om det är ett problem eller inte, och i så fall vilka åtgärder som behövs. Rutiner för att ta in rivningsplaner med en beskrivning av hur rivningsmaterial ska tas omhand behöver ingå i analysen.

Enligt en rapport framtagen på uppdrag av Naturvårdsverket kan det vara så mycket som 90 procent av CFC i byggisolering som inte omhändertas. Orsakerna som anges är bristande kunskap hos samtliga inblandade aktörer, resursbrist hos tillsynsmyndigheter och höga kostnader för fastighetsägaren. Flera åtgärder behövs men ökad kunskap lyfts fram som en grundförutsättning [3].

Referenser

[1] Indikator Nationella utsläpp av CFC

[2] Naturvårdverket (2015). Mål i sikte – Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering, Volym 1. Rapport 6662

[3] WSP (2013). Utvärdering av återvinning av CFC i byggisoleringsmaterial

Pil uppåt smiley saknas Skyddande ozonskikt i Södermanlands län

Indikatorer som följer upp målet