Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Tillståndet i miljön och läget för miljöarbetet är för Södermanland ungefär som för Sverige i stort. När det gäller luftkvalitet och försurning är dock situationen något bättre än för landet som helhet.

Det görs många åtgärder för att få en bättre miljö och många aktörer arbetar med det regionala åtgärdsprogrammet kopplat till miljömålen. Det är ett länsomfattande program där olika aktörer gemensamt drar sitt strå till stacken. Programmet innehåller åtgärder som genomförs av länets kommuner, organisationer, näringsliv och myndigheter. Du kan läsa mer om arbetet i Södermanlands län på Länsstyrelsens hemsida.  

Uppföljningen av åtgärdsarbetet under året visar att arbete pågår i över åttio procent av åtgärderna i det regionala åtgärdsprogrammet. Många av åtgärderna ger också ringar på vattnet som inte syns i uppföljningen genom att de till exempel etablerar samverkan mellan aktörer. Åtgärderna i sig når också många människor. Ett exempel är åtgärden om Hälsosam förskola som flera kommuner arbetat med under året. De åtgärder som gjorts handlar bland annat om att inventera verksamheten för att se om kemikalier kan finnas i material och varor. Det handlar också om att vid inköp göra medvetna val av produkter. En kommun har genomfört föreläsningar för all personal. Genom att arbeta med förskolorna nås personalen och genom barnen också föräldrarna.

För att nå miljökvalitetsmålen och lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta krävs arbete på många nivåer. Miljökvalitetsmålen i Södermanlands län kan inte nås enbart genom arbete på regional och lokal nivå. Även åtgärder på nationell och internationell nivå är nödvändiga.

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Frisk luft och Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål bedöms inte kunna nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Södermanland har överlag bra luftkvalitet. Bakgrundshalterna av de luftföroreningar som mäts i landsbygdsmiljö i länet har generellt låga årsmedelvärden, med undantag av marknära ozon. Problemområdena för luftkvaliteten i länet är främst vältrafikerade gaturum i de större tätorterna samt vid större vägar med mycket trafik.

Partiklar - PM10 och PM2,5

I miljömålet finns gränsvärden för partiklar med en diameter på 10 mikrometer (PM10) samt 2,5 mikrometer (PM2,5).

2011 genomfördes beräkningar av PM10-halterna vid de ogynnsammaste gatuavsnitten i länets nio kommuner. Beräkningarna visade att årsmedelvärdet överskreds vid ett eller flera gatuavsnitt i kommunerna [1]. Som mest överskreds värdena på vägar i Nyköping, Eskilstuna och Katrineholm.

2015 beräknade Östra Sveriges Luftvårdsförbunds dygnsmedelvärden för PM10 inom bl.a. Södermanlands län. Beräkningarna baseras på utsläpp och mätningar i regionen [2]. Dygnsmedelvärdet från aktuella beräkningar visar i stora drag samma bild som 2011 d.v.s. höga värden i vältrafikerade vägavsnitt i de större städerna samt därutöver på vältrafikerade större vägar som E4 och E20.

Vid Aspvreten i Nyköpings kommun, mäts PM10 och PM2,5 i landsbygdsmiljö som bakgrundsvärde regelbundet. Under 2015 underskreds miljömålets årsmedel- och dygnsmedelvärden för PM10 [3]. För PM2,5 underskreds årsmedelvärdet, men dygnsmedelvärdet överskreds under åtta dygn [4].

Bens(a)pyren och Bensen

Bens(a)pyren och bensen är flyktiga kolväten som bildas vid förbränning. De är cancerframkallande. Bens(a)pyren är ett ämne som uppkommer bland annat vid vedeldning. Bensen kommer också från bensin. Det finns inga aktuella mätningar av bens(a)pyren eller bensen i länet. I äldre mätningar i stadsmiljö i Katrineholms kommun (2002) överskreds miljömålets gränsvärde för bensen.

Kvävedioxid

Det finns inga nya mätningar eller beräkningar av årsmedelvärdet för av kvävedioxid (NO2) i gatumiljö i länets tätorter. Beräknade kvävedioxidhalter för de ogynnsammaste gatuavsnitten i länet 2011 visar att årsmedelvärdet 20 mikrogram per kubikmeter luft, överskreds på sju gatuavsnitt [1]. 2015 beräknade Östra Sveriges Luftvårdsförbunds dygnsmedelvärden för NO2 inom Södermanlands län vilket visar att dygnsmedelvärdet låg inom intervallet 35–50 mikrogram per kubikmeter luft i några gaturum i våra större städer [2]. Bakgrundshalten som mäts i landsbygdsmiljö låg 2015 långt under årsmedelvärdet [5].

Marknära ozon

Marknära ozon mäts i landsbygdsmiljö vid Aspvreten. Utförda mätningar visar att preciseringens åttatimmarsmedelvärde och timmedelvärde överskrids [6].

Stadsplanering för bättre luftkvalitet

Många kommuner arbetar idag med ökad satsning på Shared spaces, det vill säga platser som delas av olika trafikanter, anläggande av gång- och cykelbanor samt hastighetsbegränsning och förbifarter vilket medför förbättrad luftkvalitet i tät bebyggelse.

Analys och bedömning

Miljömålet är nära att nås i Södermanlands län med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är positiv. Luftkvaliteten är överlag bra, men problem finns med höga halter av partiklar och kvävedioxid vid vissa gatuavsnitt. Även bakgrundshalterna av marknära ozon och fina partiklar (PM 2,5) överskrids vid vissa tillfällen. Möjligheterna att nå målet är till viss del beroende av minskad intransport av långväga luftföroreningar.

Partiklar

I flera av länets kommuner finns problem med höga halter av partiklar i vältrafikerade gaturum. Åtgärder för att minska partikelhalterna behöver särskild uppmärksamhet eftersom det är den luftförorening som medför störst hälsoproblem i svenska tätorter i synnerhet för känsliga personer. Partikelhalterna kan minskas genom att minska trafikmängden generellt och särskilt i slutna gaturum. Även andra åtgärder kan genomföras, såsom dubbdäcksförbud på utsatta gator.

Nationella prognoser av svenska partikelutsläpp visar att gränsvärdet för PM2.5 kommer att understigas 2020. Prognoser för PM10 pekar däremot mot bestående halter i trafikmiljön de kommande tio åren. [7]

Kvävedioxid

Kvävedioxid bildas vid förbränning och kommer främst från lokala källor. Stora källor är fordonstrafik, arbetsmaskiner, sjöfart och energiförsörjning. I tätortluft förekommer kvävedioxid alltid tillsammans med andra föroreningar och används därför som en markör för luftföroreningar, särskilt från trafiken. Skärpta avgaskrav på motorfordon medför att halterna av kvävedioxid i tätortsluften minskar. Nationella prognoser pekar mot att gränsvärdet endast överskrids i några större städer 2020. [7]

Ozon

Huvuddelen av det marknära ozonet i Sverige har transporterats med vindar från andra länder. Marknära ozon bildas genom kemiska reaktioner mellan atmosfärens syre och andra luftföroreningar, under inverkan av solljus. Höga halter ozon kan ge skador på växtlighet och kan ge andningsproblem hos känsliga personer. Internationellt arbete behövs för att minska bakgrundshalterna av marknära ozon.

Utsläpp från vedeldning

Vedeldning är en källa till bl.a. bens(a)pyren. Mätningar av bens(a)pyren finns inte i länet, men då bens(a)pyren kan uppkomma vid vedeldning kan halterna vara höga lokalt och periodvis. Åtgärder behövs för att byta ut äldre vedpannor och för att elda på så sätt att utsläppen av bens(a)pyren och andra ämnen minimeras.

Utsläpp från trafiken

Utsläpp från trafiken orsakar många av problemen kopplade till målet. Kvävedioxid kommer från avgaserna, bensen bildas vid förbränning och finns också i bensin, och partiklar kommer dels från avgaserna, dels från slitage av vägbanor och bromsar.

Det är viktigt att på kommunal nivå arbeta med att påverka luftkvaliteten inom tätbebyggda områden bland annat genom åtgärder inom trafik, till exempel med införande av förbud mot dubbdäck, satsningar på alternativ till privatbilism, samt elfordon och säkra gång- och cykelbanor. Vid planering av nya bostadsområden och förtätning av bebyggelse behöver kommunerna se till att det inte uppstår slutna gaturum med sämre luftkvalitet som följd.

Referenser    

[1]. SMHI (2011). Haltberäkningar vid utvalda gatuavsnitt i Södermanlands län. Rapport 2011-46

[2].   http://slb.nu/slbanalys/luftfororeningskartor/

[3].     IVL Svenska Miljöinstitutet. Data PM10

[4.]     IVL Svenska Miljöinstitutet. Data PM2,5

[5].     IVL Svenska Miljöinstitutet. Data NO2

[6].     IVL Svenska Miljöinstitutet. Övervakning av marknära ozon

[7].     Naturvårdsverket (2015). Mål i sikte – analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering, Rapport 6662