Inget av miljökvalitetsmålen kommer att nås i Södermanland till år 2020. Ett av målen – Bara naturlig försurning är nära att nås med idag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Elva mål nås inte i länet utan ytterligare styrmedel och åtgärder. Tre av miljökvalitetsmålen bedöms inte på regional nivå.
Inga större förändringar av miljötillståndet i länet har skett under det senaste året. För de flesta mål är trenden neutral, det vill säga det går inte att se en särskild riktning på utvecklingen i miljön. Undantag är Bara naturlig försurning, där trenden är positiv, och Ett rikt växt- och djurliv där trenden är negativ.
För Bara naturlig försurning utvecklas miljötillståndet positivt. Endast ett fåtal sjöar och vattendrag är försurade i länet. Försurningen har minskat tack vare kalkning och minskat nedfall av försurande ämnen.
För Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård är situationen betydligt mer negativ. Hälften av länets sjöar är övergödda och länets kustvatten har försämrats sedan 2010. Trots en svag förbättring är övergödningen ett fortsatt allvarligt miljöproblem.
Trots en satsning på skydd av skog avverkas årligen skogar med höga naturvärden. Förhållandena för många andra naturtyper och arter försämras också i länet. Det gör att det blir mycket svårt att nå Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. Den negativa påverkan på den biologiska mångfalden hänger även samman med andra miljöproblem såsom klimatförändringar, övergödning, försurning och utsläpp av skadliga kemiska ämnen.
Trots att flera kommuner jobbar med förorenade områden, nås inte Giftfri miljö. För att nå målet krävs bättre kunskap om ämnenas effekter, skärpt lagstiftning samt starkare konsumentkrav. Tillförseln av skadliga ämnen påverkar även grundvattnet negativt. Detta påverkar Grundvatten av god kvalitet.
För att kunna nå Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Frisk luft krävs bland annat att kommunerna fortsätter sitt översiktsplanearbete, att externa köpcentra inte lokaliseras utanför stadskärnorna, att nya bostäder samplaneras med kollektivtrafik samt att energianvändningen i byggnader minskar.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Målet Storslagen fjällmiljö är inte aktuellt i Södermanland.
Tidigare regionala miljömål
Frisk luft
Södermanland har överlag en god luftkvalitet med låga årsmedelvärden av luftföroreningar, med undantag för marknära ozon och i viss mån partiklar. Problemområden är främst vältrafikerade gaturum i länets större tätorter. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
Resultat
Södermanland i sin helhet har överlag bra luftkvalitet. Bakgrundshalterna av de luftföroreningar som mäts i landsbygdsmiljö i länet har generellt låga årsmedelvärden, med undantag av marknära ozon. Problemområdena för luftkvaliteten i länet är främst vältrafikerade gaturum i våra större tätorter.
Partiklar (PM10)
I tätorten Hälleforsnäs genomfördes under perioden april 2011 – april 2012, mätningar av PM 10, kvävedioxid och sot (SLB-Analys 2012. Mätningar av PM10, NOx och sot i Hälleforsnäs. Rapport 6:2012). Mätningarnas syfte var att visa vedeldningens eventuella påverkan på utomhusluften i tätorten. Anledningen till att mätningarna utfördes i Hälleforsnäs var att en stor andel av hushållen hade enskild uppvärmning med ved och att utsläppen var små från andra källor såsom trafik och industri. Resultaten av mätningarna visade att halten PM10 var relativt låga. Halterna översteg dock 30 mikrogram per kubikmeter som dygnsmedelvärde under fem dagar i november 2011. Enligt miljömålets precisering är detta ett riktvärde som ej ska överskridas. När resultaten av mätningarna i Hälleforsnäs jämfördes med de nivåer som mätts upp i Stockholmsregionens bakgrundsmätningar vid Norr Malma för samma period, visar de till största del likartade halter. Detta tyder på att största delen av totalhalterna i Hälleforsnäs utgörs av intransport till regionen.
Under året genomfördes även beräkningar av PM10 halterna vid de ogynnsammaste gatuavsnitten i länets nio kommuner. Beräkningarna visade att halten 15 mikrogram per kubikmeter luft överskreds som årsmedelvärde vid ett eller flera gatuavsnitt i sex av länets nio kommuner (SMHI 2011. Haltberäkningar vid utvalda gatuavsnitt i Södermanlands län. Rapport 2011-46). Enligt miljömålets precisering är detta ett riktvärde som ej ska överskridas. Som mest överskreds riktvärdena på vägar i Nyköping, Eskilstuna och Katrineholm.
Bens(a)pyren
Inga mätningar av det cancerframkallande bens(a)pyren utfördes under perioden, men de mätningar av sot som utfördes i Hälleforsnäs bedöms utgöra en indikator, då bens(a)pyren är ett ämne som uppkommer vid förbränning. Periodmedelvärdet för sot var 0,13 mikrogram per kubikmeter vilket kan jämföras med bakgrundshalten på Södermalm i Stockholm som under samma period var 0,61 mikrogram per kubikmeter. Periodens högsta timmedelvärde för sot, 2,36 mikrogram per kubikmeter uppmättes på kvällen den 31 december 2011 (SLB-Analys 2012. Mätningar av PM10, NOx och sot i Hälleforsnäs. Rapport 6:2012).
Kvävedioxid
Årsmedelhalten vid Hälleforsnäs (2,6 mikrogram kvävedioxid per kubikmeter luft) ligger strax över den regionala bakgrundshalten i Stockholmsregionen uppmätt på landsbygden vid Norr Malma norr om Norrtälje under samma period (1,3 mikrogram kvävedioxid per kubikmeter luft). Jämförelsen visar att den regionala bakgrundshalten utgör ca 50 % av totalhalten som årsmedelvärde i Hälleforsnäs. Beräknade kvävedioxidhalter för de ogynnsammaste gatuavsnitten i länet visar att årsmedelvärdet 20 mikrogram per kubikmeter luft, överskreds i sju gatuavsnitt. Av dessa gatuavsnitt ligger fem i Eskilstuna och en i Nyköping respektive Katrineholm (SMHI 2011. Haltberäkningar vid utvalda gatuavsnitt i Södermanlands län. Rapport 2011-46).
Marknära ozon
Marknära ozon mäts av IVL vid Aspvreten i Nyköpings kommun. Utförda mätningar visar att preciseringens åttatimmars-medelvärde och timmedelvärde tidvis överskrids. Resultaten visar att ozonhalterna vid Aspvreten generellt är något lägre än vad som mätts upp på västkusten (http://www3.ivl.se/miljo/projekt/ozon/intro.asp).
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet inte kommer att nås. På kommunal nivå har man möjlighet att påverka luftkvaliteten inom tätbebyggda områden bland annat genom åtgärder inom trafik, till exempel med införande av förbud mot dubbdäck och satsningar på alternativ till privatbilism. Vid planering av nya bostadsområden och förtätning av bebyggelse behöver kommunerna se till att det inte uppstår ”grytor” med instängd luft eller slutna gaturum med sämre luftkvalitet som följd. Det finns i dag inte några beslutade eller planerade styrmedel för att förbättra luftkvaliteten i Södermanland.
Möjligheterna att nå målet är till viss del beroende av minskad intransport av långväga luftföroreningar. Internationellt samarbete och insatser för att minska utsläppen i andra länder behövs därför.
Partiklar
I flera av länets kommuner finns problem med höga halter av partiklar i vältrafikerade gaturum. Åtgärder för att minska partikelhalterna behöver särskild uppmärksamhet eftersom det är den luftförorening som medför störst hälsoproblem i svenska tätorter i synnerhet för känsliga personer.
Nationella prognoser av svenska partikelutsläpp av PM2.5 visar en minskning med nästan 30 procent till 2020, förutsatt att fattade beslut om skärpta utsläppskrav genomförs. Prognoser för PM10 pekar däremot mot bestående halter i trafikmiljön de kommande tio åren.
Kvävedioxid
Kvävedioxid bildas vid förbränning och kommer främst från lokala källor. Stora källor är fordonstrafik, arbetsmaskiner, sjöfart och energiförsörjning. I tätortluft förekommer kvävedioxid alltid tillsammans med andra föroreningar och används därför som en markör för luftföroreningar, särskilt från trafiken. Det finns många studier där sambandet mellan kvävedioxidhalter och hälsoeffekter påvisats (Naturvårdsverket, 2012. Steg på vägen - fördjupad utvärdering av miljömålen. Rapport 6500). Åtgärder för att minska kvävedioxid i tätortsluften minskar sjuklighet i luft-vägarna hos barn. Skärpta avgaskrav på motorfordon har medfört att halterna av kvävedioxid i tätortsluften har minskat under 1990-talet. En viss uppgång har konstaterats för kvävedioxid under 2000-talet (Indikator Kvävedioxid i luft). Detta orsakas sannolikt av att det finns högre halter ozon i tätortsluften än tidigare, vilket ger en snabbare bildning av kvävedioxid. Även andra faktorer, som vädret och ökad vägtrafik har betydelse.
Svaveldioxid
Ett viktigt kvarvarande problem är sjöfartens utsläpp av svaveldioxid. För att kunna nå preciseringen krävs ett ökat internationellt samarbete för att minska det atmosfäriska nedfallet.
Provtagningen av olika parametrar för luftkvalitet har under en längre tid minskat och bedömningarna baseras i dag i allt högre utsträckning på beräkningar. Södermanlands luftvårdsförbund är en viktig regional aktör för samordning, provtagning och förebyggande informationsarbete.
Frisk luft i Södermanlands län
Indikatorer som följer upp målet