Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Tillståndet i miljön och läget för miljöarbetet är för Södermanland ungefär som för Sverige i stort. När det gäller luftkvalitet och försurning är dock situationen något bättre än för landet som helhet.

Det görs många åtgärder för att få en bättre miljö och många aktörer arbetar med det regionala åtgärdsprogrammet kopplat till miljömålen. Det är ett länsomfattande program där olika aktörer gemensamt drar sitt strå till stacken. Programmet innehåller åtgärder som genomförs av länets kommuner, organisationer, näringsliv och myndigheter. Du kan läsa mer om arbetet i Södermanlands län på Länsstyrelsens hemsida.  

Uppföljningen av åtgärdsarbetet under året visar att arbete pågår i över åttio procent av åtgärderna i det regionala åtgärdsprogrammet. Många av åtgärderna ger också ringar på vattnet som inte syns i uppföljningen genom att de till exempel etablerar samverkan mellan aktörer. Åtgärderna i sig når också många människor. Ett exempel är åtgärden om Hälsosam förskola som flera kommuner arbetat med under året. De åtgärder som gjorts handlar bland annat om att inventera verksamheten för att se om kemikalier kan finnas i material och varor. Det handlar också om att vid inköp göra medvetna val av produkter. En kommun har genomfört föreläsningar för all personal. Genom att arbeta med förskolorna nås personalen och genom barnen också föräldrarna.

För att nå miljökvalitetsmålen och lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta krävs arbete på många nivåer. Miljökvalitetsmålen i Södermanlands län kan inte nås enbart genom arbete på regional och lokal nivå. Även åtgärder på nationell och internationell nivå är nödvändiga.

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Frisk luft och Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål bedöms inte kunna nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Flertalet av länets naturtyper och hotade arter fortsätter att påverkas negativt. Antalet rödlistade arter i länet är 854. Åtgärdsinsatser för att bevara naturtyper och arter har genomförts genom vattendragsrestaurering, naturvårdsbränningar, ängs- och strandängsrestaureringar, åtgärder i rikkärr och frihuggningar av träd. Åtgärder inom skog och odlingslandskapet fortgår även utanför skyddade områden. En mängd åtgärder har genomförts de senaste åren inom olika Life-projekt. Bred samverkan med olika aktörer inom naturvårdsområdet är centralt i arbetet. Fortsatta inventeringar av hotade arter ger ett viktigt kunskapsunderlag i allt planeringsarbete.

Gynnsam bevarandestatus

Vi har 68 åtgärdsprogram för enskilda hotade arter där inventeringar och åtgärder för att förbättra livsmiljöerna pågår. Det gäller naturtyper från hav, sjöar, vattendrag, odlingslandskap och skog. I rödlistan från 2015 [1] summeras de största hoten. Dessa är fortfarande avverkning av gammal skog och igenväxning av betesmarker. Det mest aktuella är minskningen av fåglar, fjärilar och kärlväxter i odlingslandskapet [2]. Arbetet med att genomföra åtgärder för hotade arter pågår inom ramen för åtgärdsprogrammen.

En handlingsplan med skötselförslag för raggbock tas fram för att möjliggöra föryngring. Nya flyghål från raggbock har under året hittats i fällda tallar. För första gången har också en larv av skrovlig flatbagge hittats på en aktivt fälld tallåga.

Situationen för den hotade arten skräntärna är oroande eftersom kolonin haft flera år med låg ungöverlevnad på grund av predation. Under 2015 och 2016 har dock ungar kommit på vingarna tack vare att ett flertal minkar har skjutits de senaste åren.

EU-finansierade naturvårdsprojekt och åtgärdsprogram viktiga

Naturvårdsprojekt som stöds med medel från EU blir allt viktigare för att bevara biologisk mångfald. Life projekten Life Coast Benefit (2013–2019) och Life Taiga (2015–2019) siktar in sig på att restaurera skilda naturtyper. I odlingslandskapet har drygt 600 skyddsvärda träd frihuggits samt ca 700 rekryteringsträd (som får denna status inom 20 år). Lite drygt 100 hektar skogsbete har iordningställts utmed kusten. Även 25 hektar havsstrandäng har iordningställts. WWF bidrar med medel till frihuggning av igenvuxna skyddsvärda träd.

Bred samverkan i länet ger naturvårdsframgång

Under 2015 togs ett åtgärdsprogram fram för att höja länets ambitioner i arbetet med att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen [3]. Inom ramen för programmet har t.ex. samarbete skett med skogsägare som genomfört åtgärder för att gynna organismer i skogsmark som är beroende av död ved. Tallar har lagts omkull i solbelysta gläntor i tallskogar och de första positiva resultaten av dessa åtgärder har i år visat sig med flera kläckningar av den hotade skalbaggen raggbock.

I samverkan med markägare har restaurering skett av två byggnader som hyser den hotade sydliga ladlaven. Byggnaderna, en sjöbod och en så kallad gavelsvalestuga, har också höga kulturhistoriska värden. Lavar på kulturved har minskat.

Analys och bedömning

Miljömålet kan inte nås i Södermanlands län med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är negativ. Naturtyper försvinner genom att för lite hänsyn tas vid bebyggelse och inom delar av jord- och skogsbruket. Försämringar för många arters livsmiljöer bedöms ha gått så långt att det inte går att hejda förlusterna av biologisk mångfald fram till 2020.

Analyserna av naturtypernas och de hotade arternas bevarandestatus är centrala för bedömningen. Bedömningen av läget i Södermanlands län är därför fortsatt pessimistisk. Under året har dock flera positiva bevarandeåtgärder genomförts. Utvecklingen av åtgärdsinsatser för att bevara vissa naturtyper och arter är positiv gällande naturvårdsbränning, rikkärr, havsstrandäng samt frihuggning av grova träd. Positivt är också att åtgärder inom skog och odlingslandskapet fortgår även utanför skyddade områden.

För att långsiktigt kunna bevara arter och naturtyper behövs ytterligare åtgärder. Vi har kunskap om vilka typer av åtgärder som behövs för att bibehålla arter och naturtyper, men mer resurser behövs för att genomföra åtgärder. Fortsatt dålig lönsamhet inom animalie- produktion är särskilt allvarlig och kan leda till färre betesdjur i det sörmländska landskapet.

Storskaligare driftformer missgynnar arter

Trenden mot storskaligare och mer intensiva driftformer i skogs- och jordbruk missgynnar många arter som kräver småskaliga livsmiljöer. Igenväxning och svagare hävd hotar många värden i odlingslandskapet och här finns kopplingar till dålig lönsamhet. Miljöstöden måste därför anpassas så att ekonomisk bärkraft erhålles vid skötsel av värdefulla odlingslandskap. Statistiken över betesmarker och slåtterängar har inte uppdaterats under 2016. Därför går det inte att göra jämförelser med föregående års arealer.

Den gräsmarksstudie [4] som Länsstyrelsen utfört på ett 50-tal gårdar i länet visar att cirka 75 procent av gårdarna har en fortsatt positiv utveckling avseende ängs- och hagmarksvegetationen, medan utvecklingen på 25 procent av gårdarna är negativ eller svårbedömd. Detta visar att krafttag måste tas för att denna negativa trend inte skall fortsätta.

Information och samarbete

Ett omfattande arbete sker med att få ut information om arter och ekologiska sammanhang till markägare, brukare, samhällsaktörer och allmänhet. Detta gör det möjligt att skapa intresse, engagemang och positiva attityder till arbetet med biologisk mångfald och hotade arter.

Att genomföra åtgärder utanför skyddade områden är en förutsättning i bevarandearbetet. Detta kan många gånger vara en lång och tidskrävande process. Att förankra åtgärder med markägarna är alltid första steget och vi ser detta som nyckeln till framgång i arbetet. I resurstilldelandet måste detta arbete beaktas.

Länsstyrelsens samarbete med Skogsstyrelsen är viktigt för bevarandet av hotade arter. Härigenom kan information spridas till skogsägare om hotade arter. Sådan information leder ibland vidare till biotopskydd som inrättas av Skogsstyrelsen.

Referenser

[1] ArtDatabanken (2015). Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala

[2] Indikator Häckande fåglar i odlingslandskapet

 [3] Länsstyrelsen 2016 Åtgärdsprogram för Södermanlands miljö 2015-2020. (Rapport 2016:10, ISSN-nr: 1400-0792)

[4] Adoxa naturvård (2014). Hur mår ängs- och betesmarkerna i Sörmland?