Inget av miljökvalitetsmålen kommer att nås i Södermanland till år 2020. Ett av målen – Bara naturlig försurning är nära att nås med idag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Elva mål nås inte i länet utan ytterligare styrmedel och åtgärder. Tre av miljökvalitetsmålen bedöms inte på regional nivå.
Inga större förändringar av miljötillståndet i länet har skett under det senaste året. För de flesta mål är trenden neutral, det vill säga det går inte att se en särskild riktning på utvecklingen i miljön. Undantag är Bara naturlig försurning, där trenden är positiv, och Ett rikt växt- och djurliv där trenden är negativ.
För Bara naturlig försurning utvecklas miljötillståndet positivt. Endast ett fåtal sjöar och vattendrag är försurade i länet. Försurningen har minskat tack vare kalkning och minskat nedfall av försurande ämnen.
För Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård är situationen betydligt mer negativ. Hälften av länets sjöar är övergödda och länets kustvatten har försämrats sedan 2010. Trots en svag förbättring är övergödningen ett fortsatt allvarligt miljöproblem.
Trots en satsning på skydd av skog avverkas årligen skogar med höga naturvärden. Förhållandena för många andra naturtyper och arter försämras också i länet. Det gör att det blir mycket svårt att nå Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. Den negativa påverkan på den biologiska mångfalden hänger även samman med andra miljöproblem såsom klimatförändringar, övergödning, försurning och utsläpp av skadliga kemiska ämnen.
Trots att flera kommuner jobbar med förorenade områden, nås inte Giftfri miljö. För att nå målet krävs bättre kunskap om ämnenas effekter, skärpt lagstiftning samt starkare konsumentkrav. Tillförseln av skadliga ämnen påverkar även grundvattnet negativt. Detta påverkar Grundvatten av god kvalitet.
För att kunna nå Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Frisk luft krävs bland annat att kommunerna fortsätter sitt översiktsplanearbete, att externa köpcentra inte lokaliseras utanför stadskärnorna, att nya bostäder samplaneras med kollektivtrafik samt att energianvändningen i byggnader minskar.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Målet Storslagen fjällmiljö är inte aktuellt i Södermanland.
Tidigare regionala miljömål
Ett rikt växt- och djurliv
Förhållandena för många naturtyper och arter försämras. En skärpt hänsyn behövs inom till exempel skogsnäring, jordbruk, vattenkraft och vid utökad bebyggelse. Planerade vattendragsåtgärder kommer leda till förbättringar för en rad vattenlevande organismer. Utvecklingen i miljön är negativ.
Resultat
Naturtyper förloras genom att för lite hänsyn tas vid ökad bebyggelse och inom delar av jord- och skogsbruket. Antalet sjöfågel i skärgården minskar nationellt (indikator Häckande fåglar), men vi har ingen statistik i länet för detta. Däremot har antalet häckningar av arter som behöver ängs- och betesmarker samt småbiotoper i odlingslandskapet minskat (indikator Häckande fåglar i odlingslandskapet). Övriga häckfågelindikatorer visar ingen statistiskt säkerställd förändring. Vad gäller hotade arter finns en negativ trend, men mer analys behövs för att kunna säga något mer säkert om denna utveckling.
Trots en satsning på skydd av skog avverkas skogar med höga naturvärden. Sumpskogar minskar till följd av tidigare dikningar och många små slåtterkärr växer igen. Åtgärder i odlingslandskapet, finansierade med EU-stöd, har ökat naturvärdena på många håll. Samtidigt försvinner hävdgynnade arter från många marker som växer igen. Länets arbete med åtgärdsprogram för hotade arter behöver öka igen för att miljömålet ska kunna uppnås.
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
I länet bidrar småskaligheten och markägarstrukturen till att det ofta är små arealer som skyddas eller vårdas, vilket gör att det tar längre tid att uppnå större arealer. Stora åtgärdsinsatser görs just nu inom länet. Till exempel restaureras hagar och lövskogar i Natura 2000-områden i Mälarområdet, inom ett så kallat LIFE-projekt som till hälften är EU-finansierat.
Ett nytt LIFE-projekt med fokus på den starkt hotade tjockskalig målarmussla kommer de närmaste åren leda till förbättringar för denna mussla och en rad fiskar och bottenlevande djur som gynnas av åtgärderna.
Länsstyrelsen har i samarbete med skogsägare gjort åtgärder för att gynna organismer i skogen som är beroende av död ved. De två senaste åren har 280 tallar lagts omkull i solbelysta gläntor i tallskog för detta ändamål. Vi har också röjt fram 75 skyddsvärda träd det senaste året vilket gynnar en rad insekter, svampar och lavar.
I 2000 års rödlista klassificerades 1 953 arter som hotade i Sverige. Av dessa har 252 rapporterats som bofasta i Södermanlands län. Enligt kategoriseringen i den senaste rödlistan från 2010 klassificeras 2024 arter som hotade i Sverige varav 411 förekommer i länet (ArtDatabanken). En närmare analys av siffrorna behövs. Frågan är om ökningen till stor del består av nyfynd av hotade arter eller om fler arter har blivit hotade.
Under det sista året har Länsstyrelsen arbetat med 18 åtgärdsprogram för hotade arter. Detta är en nedgång jämfört med åren 2008 – 2010 beroende på minskad resurstilldelning.
Tätortsnära natur
Kommuner och Länsstyrelsen har arbetat med att förbättra tillgängligheten till naturen i tätortsnära områden. Eskilstuna och Nyköping har satsat på ökad information om naturen riktad till allmänheten. Kommuner har också satsat på att skolelever får större tillgång till naturen och utbildning om ett hållbart samhälle. I Nyköping har en skolträdgård utformats för att illustrera ett hållbart ekosystem. Sörmlandskustens naturskola arbetar mycket med att få barnen ut i naturen. Just nu pågår ett projekt med fokus på den tjockskaliga målarmusslan och därmed vattendragens ekologi med 4:e årsklass i tre skolor. Oxelösund ligger vid kusten och där har naturvårdsprogram för kommunens skärgård utarbetats.
Analys
Länsstyrelsen bedömer även i år att miljömålet Ett rikt- växt och djurliv inte kommer att nås till år 2020. Flertalet av länets naturtyper och hotade arter fortsätter att påverkas negativt. Tillräckliga styrmedel saknas för att vända utvecklingen. Analyserna av naturtypernas och de hotade arternas bevarandestatus är centrala för bedömningen. Den uppföljning i skyddade områden som nu kommer att påbörjas kommer att underlätta denna analys.
För att kunna bevara arter och naturtyper långsiktigt behöver en rad åtgärder genomföras. Vi har till del stor kunskap om vilka typer av åtgärder som behövs för att bibehålla arter och naturtyper. Det saknas dock kunskap om kraven hos ett stort antal organismer och även hur olika ekosystem fungerar. Inte minst saknas kunskap om hur klimatförändringar kommer att påverka enskilda arter och naturtyper. Det krävs också ett ekologiskt uthålligt brukande av naturresurserna för att inte olika arter av växter, svampar och djur ska försvinna i landskapet utanför skyddade områden.
Utvecklingen gällande åtgärdsinsatser för att bevara naturtyper och arter är positiv. Framför allt är utvecklingen inom vattendragsrestaurering positiv, där ett flertal projekt för att åtgärda vandringshinder samt biotopvårdande åtgärder är i gång i ett antal vattendrag. Åtgärder inom skog och odlingslandskapet utanför skyddade områden fortgår med hjälp av miljöstöd och inom åtgärdsprogram för hotade arter.
Styrmedel behövs för bättre hänsyn
Befintliga styrmedel räcker inte för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom främst skogsnäringen, jordbruket och vattenkraft, men även vid utökad bebyggelse. Länsstyrelsen saknar resurser att på ett strukturerat sätt arbeta förebyggande genom samråd och tillsynsverksamhet. Det görs dock ansträngningar för att utöka tillsynsverksamheten. Inom jordbruket finns svårigheter med att upprätthålla en bra ekonomi samtidigt som miljöhänsyn ska tas inom verksamheten. Det finns behov av att kunna skydda områden där idag jordbruk bedrivs, till exempel i anslutning till vattendrag.
Mer resurser krävs för att kunna genomföra åtgärder samt att åtgärder måste kunna planeras över flera år. Den ryckighet i medelstilldelningen som vi ser idag vad gäller hotade arter är ett stort problem och orsakar stora svårigheter i arbetet med att försöka uppnå detta miljömål.
Information viktig till markägare
Ett stort arbete är att få ut information och därigenom kunskap om arter och ekologiska sammanhang till markägare, brukare och samhällsaktörer. Genom ökade informationsinsatser är det möjligt att skapa intresse, engagemang och positiva attityder till arbetet med biologisk mångfald och hotade arter.
Att genomföra åtgärder utanför skyddade områden kan vara en lång och tidskrävande process. Att förankra åtgärder med markägarna är alltid första steget och vi ser detta som ett mycket viktigt led i arbetet. I resurstilldelandet måste detta arbete tas i beaktande.
Länsstyrelsen samarbetar med Skogsstyrelsen angående information till skogsägare om hotade arter. Sådan information leder ibland också vidare till biotopskydd som inrättas av Skogsstyrelsen i skog. Detta är ett bra och effektivt samarbete för att samordna våra resurser.
Prioriteringar i länet
Länsstyrelsen avser att prioritera genomförande av åtgärder för hotade arter framför inventeringar. Det sistnämnda måste dock genomföras för arter där kunskapsnivån är låg. Skyddsarbetet kommer främst vara inriktat mot skog i länet, varför andra naturtyper kommer att få stå tillbaka det kommande året.
Ett rikt växt- och djurliv i Södermanlands län
Indikatorer som följer upp målet