Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Tillståndet i miljön och läget för miljöarbetet är för Södermanland ungefär som för Sverige i stort. När det gäller luftkvalitet och försurning är dock situationen något bättre än för landet som helhet.

Det görs många åtgärder för att få en bättre miljö och många aktörer arbetar med det regionala åtgärdsprogrammet kopplat till miljömålen. Det är ett länsomfattande program där olika aktörer gemensamt drar sitt strå till stacken. Programmet innehåller åtgärder som genomförs av länets kommuner, organisationer, näringsliv och myndigheter. Du kan läsa mer om arbetet i Södermanlands län på Länsstyrelsens hemsida.  

Uppföljningen av åtgärdsarbetet under året visar att arbete pågår i över åttio procent av åtgärderna i det regionala åtgärdsprogrammet. Många av åtgärderna ger också ringar på vattnet som inte syns i uppföljningen genom att de till exempel etablerar samverkan mellan aktörer. Åtgärderna i sig når också många människor. Ett exempel är åtgärden om Hälsosam förskola som flera kommuner arbetat med under året. De åtgärder som gjorts handlar bland annat om att inventera verksamheten för att se om kemikalier kan finnas i material och varor. Det handlar också om att vid inköp göra medvetna val av produkter. En kommun har genomfört föreläsningar för all personal. Genom att arbeta med förskolorna nås personalen och genom barnen också föräldrarna.

För att nå miljökvalitetsmålen och lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta krävs arbete på många nivåer. Miljökvalitetsmålen i Södermanlands län kan inte nås enbart genom arbete på regional och lokal nivå. Även åtgärder på nationell och internationell nivå är nödvändiga.

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Frisk luft och Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål bedöms inte kunna nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Arbetet med skydd av skog går långsamt framåt då anslag för ersättning till markägare är otillräckligt. Hänsynen i samband med skogliga åtgärder och kunskapen om oregistrerade nyckelbiotoper behöver förbättras ytterligare.

Flera åtgärder för att förbättra miljöhänsynen pågår där implementering av målbilder [1] för god miljöhänsyn i samband med skogliga åtgärder i skogsbruket är en viktig del. Målbilderna är en vägledning för vilken hänsyn som bör tas i samband med alla skogliga åtgärder och många aktörer har nu arbetat in målbilderna i sina riktlinjer.

Inom länet finns ett framtaget åtgärdsprogram för miljömålen där biologisk mångfald är en utpekad del.

Grön infrastruktur, hotade arter och återställda livsmiljöer

En viktig del i bevarandet av naturmiljövärden är formellt skydd av skog. Fram till 2015 har det i länet bildats 886 hektar biotopskydd och 772 hektar naturvårdsavtal. Mellan 1999 och 2015 har det bildats 3560 hektar naturreservat. Arealen avser skyddad produktiv skogsmark. Frivilliga avsättningar är också av stor betydelse för landskapets gröna infrastruktur.

För att förbättra tillståndet för hotade arter behövs mer insatser i form av skyddad skog, ökad tillämpning av hyggesfria metoder och restaureringsinsatser som till exempel naturvårdsbränning. För att säkerställa livsmiljöer i ett längre perspektiv är ståndortsanpassning [2] av stor vikt, idag föryngras till exempel bara hälften av tallmarkerna med tall [3]. Myndigheterna i de län där sjön Hjälmaren ligger, tog 2013 fram en strategi för att bevara Hjälmarelandskapets lövmiljöer som arbetas vidare med. En handlingsplan för Grön infrastruktur tas fram där man ska identifiera inom vilka områden de största värdena finns och vilka åtgärder som behöver göras för att åtgärda brister i landskapet.

I arbetet med att gynna raggbocken tas en handlingsplan med skötselförslag fram för de områden där tallar fällts för att möjliggöra föryngring. Nya flyghål från raggbock har hittats under året i de fällda tallarna. För första gången har också en larv av skrovlig flatbagge hittats på en aktivt fälld tallåga.

Skogsmarkens egenskaper och processer

Skogen är en av våra viktigaste källor till förnyelsebara råvaror och den nyttjas intensivt. Södermanland är ett av länen i landet som tar ut mest biobränsle i samband med avverkning och askåterföring görs i väldigt liten skala. Den branschgemensamma policyn om körskador har bidragit till förbättrade drivningsmetoder. Transport över vattendrag orsakar fortfarande en del skador men de senaste åren har andelen oskadade vattendrag ökat, vilket tyder på att utvecklingen går åt rätt håll.

Bevarade kulturmiljövärden och friluftsliv

Många forn- och kulturlämningar skadas i samband med skogliga åtgärder och Skogsstyrelsen genomför en årlig inventering av vilken hänsyn som tas till kulturlämningar i skogen [4] som visar skadefrekvensen. Under 2016 har branschgemensamma riktlinjer tagits fram i syfte att minska skador på forn- och kulturlämningar. Utbildningsinsatser inom området har skett hos ett antal företag i länet.

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer även i år att vi inte kommer att nå målet för Levande skogar i Södermanland till år 2020.

Mer resurser för skydd av skog, fortsatt ökad tydlighet i tillsynen och dialog kring miljöhänsynen behövs för att ge positiva effekter på miljön i skogen.

Skogen har en stor betydelse för friluftsliv och rekreation men det finns en kunskapslucka gällande hänsyn och anpassning av åtgärder, där förhoppningsvis framtagna målbilder och informationsåtgärder om hyggesfria metoder kan medföra en kompetenshöjning inom området. För att anpassa användandet av skogen till fler intressen, ofta i tätortsnära områden, har främst kommuner och andra offentliga förvaltare börjat använda metoden hyggesfritt skogsbruk. En viktig faktor för att minska skaderisken på kulturmiljöer i samband med skogliga åtgärder är att lämningen finns registrerad i FMIS och att det ställs kulturstubbar i samband med avverkning.

I länet har arbetet med ett åtgärdsprogram för miljömålen bidragit till ett antal åtgärder som är positiva för miljöhänsynen i skogen.

Många åtgärder har nyligen startat upp och resultatet ännu inte hunnit visa sig i uppföljningar. Detta ger en bedömning av att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Ökade resurser för skyddsarbete

En viktig del för att nå måluppfyllelsen är att öka arealen skyddad skog. Resurserna för ersättning till markägare för att inrätta formellt skydd är begränsade och behöver öka för att täcka behovet. Det finns flera underrepresenterade biotoptyper där bland annat örtrika sumpskogar och äldre sandbarrskogar kan nämnas. Det finns också ett behov av ökade resurser för naturvärdesinventering. Det är viktigt att kommunicera och informera om vikten av att skydda och bevara värdefulla skogar till skogsägare. Förståelsen och ansvarskännandet för miljötillståndet i våra skogar måste öka.

Åtgärder för mark- och vattenkvalitet

Användning av biobränsle som en förnyelsebar resurs lyfts fram som viktiga delar med att begränsa en framtida klimatförändring. Det har tagits ut mycket grot (grenar och toppar) i samband med avverkningar vilket kan leda till en negativ påverkan på skogsmarken genom näringsförluster, körskador och försurning. Aska skulle behöva återföras i större omfattning. Skogsbruket har tagit fram nya arbetssätt för att undvika körskador, detta är en viktig positiv åtgärd som bidrar till en bättre mark- och vattenkvalitet.

Landskapsperspektiv och frivilliga insatser viktiga

Miljöhänsynen i samband med skogliga åtgärder, i samverkan med formellt skyddade områden är ur ett landskapsperspektiv väldigt viktiga. Detta för att skapa gynnsamma förhållanden där hotade arter kan sprida sig och fortleva i livskraftiga bestånd. Skogsägarnas frivilliga avsättningar är också ett viktigt komplement för att nå en gynnsam bevarandestatus för arter tillsammans med arbetet med en handlingsplan för Grön infrastruktur.

Referenser

[1] www.skogsstyrelsen.se/godmiljohansyn

[2] Mark- och beståndsvårdande åtgärder som beaktar den enskilda växtplatsens naturgivna produktionsförutsättningar

[3] http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Skog-och-miljo/Tillstandet-i-skogen/Algbetningsskador/Abin-2016/

[4] Skogsstyrelsen Rapport 5/2016