Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Tillståndet i miljön och läget för miljöarbetet är för Södermanland ungefär som för Sverige i stort. När det gäller luftkvalitet och försurning är dock situationen något bättre än för landet som helhet.

De sörmländska vattenmiljöerna är påverkade av övergödning. Mark och vatten påverkas av bland annat jord- och skogsbruk, bebyggelse, klimatförändringar och skadliga kemiska ämnen. Det sker en förlust av biologisk mångfald i land- och vattenmiljöer. Den bebyggda miljön påverkar även människors hälsa.

Det görs många åtgärder i länet för att få en bättre miljö och många aktörer är aktiva i arbetet. Under 2015 har arbetet med det regionala åtgärdsprogrammet kopplat till miljömålen kommit igång på allvar och ett regionalt Miljö- och klimatråd har bildats.

Åtgärderna räcker dock i de flesta fall inte för att nå målen. För några mål, till exempel Ett rikt växt- och djurliv, finns negativa trender som inte vägs upp av de åtgärder som görs. För de flesta mål är det svårt att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Inom några mål, till exempel God bebyggd miljö, finns positiva trender. Det är dock för de flesta mål så långt kvar till målen att de åtgärder som görs inte räcker för att ge en tydlig effekt.

Miljökvalitetsmålen i Södermanlands län kan inte nås enbart genom arbete på regional och lokal nivå. Även åtgärder på nationell och internationell nivå är nödvändiga. Det gäller till exempel Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan samt till viss del målen om Ingen övergödning, Hav i balans och Ett rikt odlingslandskap.

Inom naturvård och samhällsplanering finns däremot en stor möjlighet att arbeta regionalt och lokalt. Miljöhänsyn inom samhällsplanering, areella näringar och byggande av infrastruktur påverkar dessutom de flesta miljökvalitetsmål.

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Frisk luft och Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål kan inte nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Arbetet med skydd av skog går långsamt framåt. Hänsynen i samband med skogliga åtgärder behöver förbättras. Flera åtgärder för att förbättra miljöhänsynen pågår i form av arbete med en förstärkt tillsyn och förändrat arbetssätt. Implementering av målbilder för god miljöhänsyn [1] i samband med skogliga åtgärder har påbörjats i skogsbruket. Målbilderna är en vägledning för vilken hänsyn som bör tas i samband med alla skogliga åtgärder. Inom länet har det tagits fram ett åtgärdsprogram för miljömålen där biologisk mångfald är en utpekad del.

Grön infrastruktur

En viktig del i bevarandet av naturmiljövärden är formellt skydd av skog i form av naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Mellan 1999 och 2014 har det bildats 3500 ha naturreservat, 763 hektar biotopskydd och 671 hektar naturvårdsavtal. Arealen avser skyddad produktiv skogsmark. Frivilliga avsättningar är också av stor betydelse. Ett nytt arbetssätt för skydd av skog har initierats i form av Nya Komet, där markägaren har möjlighet att själv ta initiativ till formellt skydd.

Skogsstyrelsen har fortsätt sin dialog med företagsledningar, enskilda tjänstemän och entreprenörer för att återkoppla och diskutera vilken hänsyn som bör tas enligt sektorsansvaret för att bidra till en måluppfyllelse av miljökvalitetsmålen.

I den nya rödlistan från 2015 [2] summeras de största hoten fortfarande vara avverkning av gammal skog, brist på döda träd i skogen och igenväxning av betesmarker. Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och enskilda markägare har under ett antal år genomfört aktiva åtgärder för att gynna Raggbock, över 1000 tallar har lagts omkull i solbelysta gläntor i tallskogar och de första positiva resultaten av dessa åtgärder har i år visat sig. Även WWF bidrar nu med pengar i ett projekt för att frihugga skyddsvärda träd och jätteträd.

Myndigheterna i de län där sjön Hjälmaren ligger, tog 2013 fram en strategi för att bevara Hjälmarelandskapets lövmiljöer.

Skogsmarkens egenskaper och processer

Skogen är en av våra viktigaste källor till förnyelsebara råvaror och den nyttjas intensivt. Södermanland är ett av länen i landet som tar ut mest biobränsle i samband med avverkning och askåterföring görs i väldigt liten skala. Trenden visar att andelen avverkningar där transport över vattendrag förekommer sjunker, men där överfart sker är skadefrekvensen fortsatt hög.  

Bevarade kulturmiljövärden och friluftsliv

Många forn- och kulturlämningar skadas i samband med skogliga åtgärder och Skogsstyrelsen genomför en årlig inventering av vilken hänsyn som tas till kulturlämningar i skogen [3] som visar skadefrekvensen. En viktig faktor för att minska skaderisken i samband med skogliga åtgärder är att lämningen finns registrerad i FMIS och att det ställs kulturstubbar i samband med avverkning.

Målbilder (se ovan) finns också framtagna för hänsyn till kulturmiljöer och friluftsliv.

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer även i år att vi inte kommer att nå målet för Levande skogar i Södermanland till år 2020.

Mer resurser för skydd av skog behövs, en fortsatt ökad tydlighet och förstärkning av tillsynen kan också ge positiva effekter på miljön i skogen. Det är viktigt med fortsatt dialog kring miljöhänsynens betydelse och vikten av att skydda och bevara värdefull skog.

Skogen har en stor betydelse för friluftsliv och rekreation men det finns en kunskapslucka gällande hänsyn och anpassning av åtgärder, där förhoppningsvis framtagna målbilder kan medföra en kompetenshöjning inom området. För att anpassa användandet av skogen till fler intressen, ofta i tätortsnära områden, har främst kommuner och andra offentliga förvaltare börjat använda metoden hyggesfritt skogsbruk.

I länet har arbetet med ett åtgärdsprogram för miljömålen bidragit till ett antal åtgärder som är positiva för miljöhänsynen i skogen.

Många åtgärder är under implementering, varför det är en osäkerhet i vad det kommer leda till i praktiken. Detta ger en bedömning av att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Ökade resurser för skyddsarbete

En viktig del för att nå måluppfyllelsen är att öka arealen skyddad skog. Resurserna för ersättning till markägare för att inrätta formellt skydd är begränsade och behöver öka för att täcka behovet. Det finns flera underrepresenterade biotoptyper där bland annat örtrika sumpskogar och äldre sandbarrskogar kan nämnas. Det finns också ett behov av ökade resurser för naturvärdesinventering. Det är viktigt att kommunicera och informera om vikten av att skydda och bevara värdefulla skogar till skogsägare. Förståelsen och ansvarskännandet för miljötillståndet i våra skogar måste öka.

Åtgärder för mark- och vattenkvalitet

Användning av biobränsle som en förnyelsebar resurs lyfts fram som viktiga delar med att begränsa en framtida klimatförändring. Det har tagits ut mycket grot (grenar och toppar) i samband med avverkningar vilket kan leda till en negativ påverkan på skogsmarken genom näringsförluster, körskador och försurning. Aska skulle behöva återföras i större omfattning, ett speciellt projekt finns nu med syfte att hitta sätt att öka askåterföringen i länet. Skogsbruket har tagit fram nya arbetssätt för att undvika körskador, detta är en viktig positiv åtgärd som kan bidra till en bra mark- och vattenkvalitet.

Landskapsperspektiv och frivilliga insatser viktiga

Miljöhänsynen i samband med skogliga åtgärder, i samverkan med formellt skyddade områden är ur ett landskapsperspektiv väldigt viktiga. Detta för att skapa gynnsamma förhållanden där hotade arter kan sprida sig och fortleva i livskraftiga bestånd. Skogsägarnas frivilliga avsättningar är också ett viktigt komplement för att nå en gynnsam bevarandestatus för arter. Om målbilderna för en god miljöhänsyn implementeras fullt ut i skogsbruket kommer det ge en positiv påverkan på den biologiska mångfalden. En handlingsplan för Grön infrastruktur kan bidra med ökad samverkan mellan aktörer och lyfta landskapsperspektivet.

Referenser

[1] Skogsstyrelsen (2015). Nya målbilder för god miljöhänsyn

[2] ArtDatabanken (2015). Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala

[3] Skogsstyrelsen (2015). Hänsynen till forn- och kulturlämningar, Rapport 7/2015

Pil uppåt smiley saknas Levande skogar i Södermanlands län

Indikatorer som följer upp målet