Inget av miljökvalitetsmålen kommer att nås i Södermanland till år 2020. Ett av målen – Bara naturlig försurning är nära att nås med idag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Elva mål nås inte i länet utan ytterligare styrmedel och åtgärder. Tre av miljökvalitetsmålen bedöms inte på regional nivå.
Inga större förändringar av miljötillståndet i länet har skett under det senaste året. För de flesta mål är trenden neutral, det vill säga det går inte att se en särskild riktning på utvecklingen i miljön. Undantag är Bara naturlig försurning, där trenden är positiv, och Ett rikt växt- och djurliv där trenden är negativ.
För Bara naturlig försurning utvecklas miljötillståndet positivt. Endast ett fåtal sjöar och vattendrag är försurade i länet. Försurningen har minskat tack vare kalkning och minskat nedfall av försurande ämnen.
För Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård är situationen betydligt mer negativ. Hälften av länets sjöar är övergödda och länets kustvatten har försämrats sedan 2010. Trots en svag förbättring är övergödningen ett fortsatt allvarligt miljöproblem.
Trots en satsning på skydd av skog avverkas årligen skogar med höga naturvärden. Förhållandena för många andra naturtyper och arter försämras också i länet. Det gör att det blir mycket svårt att nå Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. Den negativa påverkan på den biologiska mångfalden hänger även samman med andra miljöproblem såsom klimatförändringar, övergödning, försurning och utsläpp av skadliga kemiska ämnen.
Trots att flera kommuner jobbar med förorenade områden, nås inte Giftfri miljö. För att nå målet krävs bättre kunskap om ämnenas effekter, skärpt lagstiftning samt starkare konsumentkrav. Tillförseln av skadliga ämnen påverkar även grundvattnet negativt. Detta påverkar Grundvatten av god kvalitet.
För att kunna nå Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Frisk luft krävs bland annat att kommunerna fortsätter sitt översiktsplanearbete, att externa köpcentra inte lokaliseras utanför stadskärnorna, att nya bostäder samplaneras med kollektivtrafik samt att energianvändningen i byggnader minskar.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Målet Storslagen fjällmiljö är inte aktuellt i Södermanland.
Tidigare regionala miljömål
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Vattenkvaliteten i länets kustvatten har sedan 2010 försämrats vad gäller totalfosfor och klorofyll. Åtgärder med strukturkalkning och tvåstegsdikning pågår i Svärtaån och Kilaån. Mer åtgärder krävs på internationell, nationell, regional och kommunal nivå. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
Resultat
Situationen för länets skräntärnekolonier är fortsatt kritiskt på grund av minkpredation. En viss försämring vad gäller total fosfor och klorofyll i kustvattnet har också uppmäts på flera ställen. I övrigt har inga förändringar av betydelse skett sedan förra året.
God ekologisk och kemisk status
Årligen återkommande mätningar av länets kustvattenmiljö är en del i statusklassningen enligt vattenförvaltningsförordningen. Dominerande status från samtliga stationer inom länet och samtliga parametrar visar på måttlig till otillfredsställande status, undantaget totalfosfor som visar på otillfredsställande till dålig status. Generellt sett så ligger status oförändrad på de flesta stationer, men med några avvikelser. Flera stationer visar på en försämring när det gäller total fosfor (från otillfredsställande till dålig) och klorofyll (måttlig till otillfredsställande) sedan 2010 (Svelandskustens kustvattenvårdsförbund, 2012. Svealandskusten 2012 – om miljötillståndet längs Svealands kust. Årsrapport 2012)
Åtgärder pågår inom Länsstyrelsens projekt i Svärtaån och Kilaån där strukturkalkning utförts för att minska fosforläkage från jordbruksmark. Även två tvåstegsdiken har skapats för att minska näringstransporten i avrinningsområdet.
Hotade arter och återställda livsmiljöer
Södermanlands län har för närvarande 4 arter som är kopplade till åtgärdsprogram och i viss mån uppföljning: havsörn, linsräka, raggsträfse och skräntärna. Havsörnspopulationen har numera en relativt god förekomst längs hela Sörmlandskusten och inventeringar sker årligen på nationell bas. Linsräka och raggsträfse följs inte upp regelbundet, men efter observationer under 2012 så verkar raggsträfsen ha försvunnit från vissa lokaler. Liknande noteringar har inträffat tidigare i länet, men då på andra lokaler. När detta har inträffat så har det observerats att en viss återväxt sker efter bara något år, men någon ordentlig uppföljning har inte gjorts.
Situationen för skräntärnan i länet är i dag mycket oroande då kolonien haft flera år med låg ungöverlevnad pga. predatorer, framförallt av mink. Väldigt få häckande skräntärnepar har lyckats föda upp någon unge i år och situationen var likadan förra året. Jakt på mink är och förblir en viktig del av de åtgärder som är möjliga att genomföra.
Under 2010-2013 arbetar Länsstyrelserna i Södermanland och Stockholm tillsammans med andra aktörer i det marina modelleringsprojektet (MMSS) i ett försök att göra en kartering av växt- och djurliv längs med länens kust. Under augusti-september månad 2012 utfördes inom projektet en fiskyngelinventering längs med hela Södermanlands kust. Årets undersökning visade på få årsyngel av gädda och abborre, vilket tyder på att rekryteringen var dålig i år, förmodligen på grund av den kalla sommaren.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Antalet skyddade naturområden i kust och hav är oförändrat jämfört med förra året. När det gäller kulturvärden så ges bidrag till underhåll av befintliga byggnader som länsstyrelsen fördelar till vissa objekt. Under 2012 har en fördjupad värdering av länets riksintressen för kulturmiljövärden utförts inom ett område i skärgården.
Analys
Länsstyrelsen bedömer att det inte är möjligt att nå målet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
För att miljökvalitetsmålet skall nås till 2020 krävs bland annat att det internationella havsmiljösamarbetet förbättras. Miljömålet är dessutom beroende av andra miljökvalitetsmål så som ”Ingen övergödning” och ”Giftfri miljö” för att kunna uppnås. Det krävs ett längre tidsperspektiv än till 2020 för att märkbart minska de effekterna av den påverkan som har skett och håller på att ske.
God ekologisk och kemisk status
Förutsättningarna för att uppnå miljökvalitetsmålet är att insatser görs på många olika nivåer. Mestadels nationella och internationella åtaganden krävs men även ett arbete på läns- och kommunnivå. Ett internationellt arbete behövs framförallt för att uppnå preciseringen ”miljötillstånd” då belastningen av näringsämnen och föroreningar i Östersjön till stor del påverkas av samtliga kringliggande länder.
Skydd av värdefulla marina områden
Arbetet med att bevara och skydda värdefulla marina områden pågår men det krävs ett omfattande arbete för att både identifiera de värdefulla marina områdena samt att hinna med att inrätta någon form av skydd på dessa områden innan 2020. Exempel på skyddsåtgärder är reservatsbildning och bildandet av fredade marina områden. Arbetet med att skydda kulturmiljöer och bilda kulturreservat hämmas av det faktum att det finns för knappa medel för skötsel av dessa. Länsstyrelsen arbetar med en marin strategi, men det arbetet är för närvarande nedprioriterat i väntan på bättre kunskapsunderlag.
Styrmedel för hållbart fiske
För att uppnå ett hållbart nyttjande av fiskbestånden, krävs en ändring av fiskeripolitiken till en mer ekosystemanpassad modell. Detta då många bestånd är överfiskade vilket har gett effekter i hela ekosystemet.
Svårigheter att revidera reservatsbeslut och skötselplaner
Behovet och viljan att arbeta med restaurering i kustnära miljöer finns men det försvåras i vissa fall av de beslut, bevarandeplaner och skötselplaner som i dag finns för länets områdesskyddade kustmiljöer. Ofta finns beslut och skötselplaner innehållande bestämmelser kring att det inte är tillåtet att gräva och schakta, som sätter stopp för eventuella restaureringsarbeten. Detta gör att beslut och i vissa fall skötselplaner behöver revideras i varje område där sådana restaureringar är önskvärda. Grävningar och schaktningar kan behövas för att till exempel skapa eller återställa uppväxtområden för fisk.
Hav i balans samt levande kust och skärgård i Södermanlands län
Indikatorer som följer upp målet