Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Tillståndet i miljön och läget för miljöarbetet är för Södermanland ungefär som för Sverige i stort. När det gäller luftkvalitet och försurning är dock situationen något bättre än för landet som helhet.

Det görs många åtgärder för att få en bättre miljö och många aktörer arbetar med det regionala åtgärdsprogrammet kopplat till miljömålen. Det är ett länsomfattande program där olika aktörer gemensamt drar sitt strå till stacken. Programmet innehåller åtgärder som genomförs av länets kommuner, organisationer, näringsliv och myndigheter. Du kan läsa mer om arbetet i Södermanlands län på Länsstyrelsens hemsida.  

Uppföljningen av åtgärdsarbetet under året visar att arbete pågår i över åttio procent av åtgärderna i det regionala åtgärdsprogrammet. Många av åtgärderna ger också ringar på vattnet som inte syns i uppföljningen genom att de till exempel etablerar samverkan mellan aktörer. Åtgärderna i sig når också många människor. Ett exempel är åtgärden om Hälsosam förskola som flera kommuner arbetat med under året. De åtgärder som gjorts handlar bland annat om att inventera verksamheten för att se om kemikalier kan finnas i material och varor. Det handlar också om att vid inköp göra medvetna val av produkter. En kommun har genomfört föreläsningar för all personal. Genom att arbeta med förskolorna nås personalen och genom barnen också föräldrarna.

För att nå miljökvalitetsmålen och lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta krävs arbete på många nivåer. Miljökvalitetsmålen i Södermanlands län kan inte nås enbart genom arbete på regional och lokal nivå. Även åtgärder på nationell och internationell nivå är nödvändiga.

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Frisk luft och Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål bedöms inte kunna nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Temperaturen stiger globalt och i Södermanlands län. Utsläppen av växthusgaser i länet har minskat med 33 procent 1990–2014 [1]. En minskning av utsläppen har skett inom samtliga sektorer utom transportsektorn där utsläppen ligger på ungefär samma nivå som år 1990. I länet genomförs åtgärder för energieffektivisering och byte till fossilfria alternativ i byggnader och i transportsektorn men dessa slår inte igenom i statistiken.

Temperatur och koncentration

Klimatet i världen förändras utöver den naturliga variationen. Den globala medeltemperaturen har sedan 1900-talet ökat med 0,9 grader [2]. I Södermanlands län var alla år utom två mellan 1990 och 2014 varmare än normalt (medelvärdet 1961–2009) [3]. SMHI:s scenarier för temperaturen år 2100 visar en temperatur på 3,6–6,8 grader över medelvärdet 1961-1990 [4].

Koncentrationen av koldioxid i atmosfären har nu stigit över 400 ppm (parts per million), en nivå som motsvarar en genomsnittlig temperaturökning med 2 grader [5].

Utsläpp av växthusgaser

De totala utsläppen av växthusgaser i länet uppgick till 2,65 miljoner ton år 2014. Energiförsörjning, industriprocesser och transporter står vardera för 30 procent av länets växthusgasutsläpp. De senaste åren (sedan 2011) har den största minskningen av utsläppen skett inom industrisektorn (25 procent) och jordbrukssektorn (18 procent). [6]

Energianvändning och energitillförsel

Energianvändningen i Södermanlands län var 2014 cirka 12,9 terawattimmar, TWh [7]. Lokal förnybar elproduktion står för en mycket liten del av länets energitillförsel. År 2015 fanns nio vindkraftverk i länet med en total effekt på 7,0 megawatt, MW [8]. Biogasproduktionen i länet fortsätter att minska och uppgick till 46,3 GWh år 2014 [9]. Installerad effekt solel uppgick till 3,7 gigawattimmar, GWh i slutet av år 2015 [10].

Energieffektivisering

Enligt kommunernas inrapportering till Energimyndigheten inom ramen för energieffektiviseringsstödet har energianvändningen i bostäder och lokaler effektiviserats med 16 respektive 21 procent under perioden 2011-2014. 

Statistik från SCB över specifik energianvändning, kilowattimmar per kvadratmeter (kWh/m2) för småhus, flerbostadshus och lokaler visar på en minskning med 18, 10 respektive 21 procent under perioden 2001–2012.

Samhällsplanering och transporter

I länet pågår arbete med att stimulera till ökad produktion och användning av biogas vilket skulle ge positiva effekter på den regionala samhällsutvecklingen. I länet finns god tillgång på bioenergiråvara med en biogaspotential på ca 500 GWh [11].

Arbete för att ta fram en infrastrukturplan för utbyggnad av laddstationer för elfordon i Östra Mellansverige har påbörjats. Ett stort intresse finns hos kommuner och övriga aktörer i länet för elinfrastrukturutbyggnad.

Analys

Bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet till 2050 görs inte på regional nivå. Nationellt görs bedömningen att målet inte kan nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Trenden i miljötillståndet globalt är negativ. [12] De största utmaningarna i Södermanlands län är utsläppen från industri- och transportsektorn. För att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2050 måste alternativ till fossila bränslen inom industrin tas fram och ett transportsystem utvecklas där mängden transporter har minskat, fler transporter sker med kollektiva transportmedel och fossila bränslen ersatts. I länet pågår arbete för bland annat energieffektivisering, lokal biodrivmedelsproduktion och omställning av transportsektorn, men vi har ännu inte sett vändpunkten i de största utmaningarna.

Förnybar energi

Södermanland är ett av de län där vindkraften är minst utbyggd. En utmaning för länet är därför att hitta de lägen där vindkraft kan finnas utan att påverka bland annat natur- och kulturmiljöer negativt. Kommunala planeringsunderlag är mycket viktiga i detta sammanhang.

För att realisera länets stora biogaspotential krävs fortsatt regional samverkan. Produktion och efterfråga på biogas måste gå hand i hand samtidigt som driftekonomin hos biogasproducenten måste säkerställas. Samtidigt innebär nya näringsgrenar en potential att stärka det lokala jordbruket.

Energieffektivisering

Det är svårt att bedöma var den största potentialen för energieffektiviseringar finns. Inom miljonprogramsområdena finns en stor potential för effektiviseringar. En annan utmaning är att på allvar komma igång att bygga riktigt energisnålt, dvs. passivhusstandard.

Angående energieffektivisering i industrin är kostnadseffektiviteten för åtgärderna avgörande då en kort återbetalningstid eftersträvas vid investeringar. Information om kostnadseffektiva åtgärder krävs således för att realisera energieffektiviseringspotentialen i industrin. Flera nationella EU-projekt pågår med fokus på energieffektivisering i små och medelstora företag.

Samhällsplanering och transporter

Utmaningarna kopplat till samhällsplanering och transporter ser olika ut i länets kommuner. Kommuner som har en stor arbetspendling till Stockholmsområdet är också de kommuner som har längst körsträcka med bil [13]. Tillgång till regional kollektivtrafik är i dessa kommuner minst lika viktig som lokal. I andra kommuner i länet handlar utmaningen mer om att hitta lösningar för tillgänglighet och fossiloberoende transporter på landsbygden.

För omställning till en fossiloberoende fordonsflotta krävs flera alternativa bränslen. Planering och infrastrukturutbyggnad för de olika alternativen måste ske parallellt och samordnat. Regional samverkan krävs för att maximera den samhällsekonomiska nyttan.

Referenser

[1] Indikator Klimatpåverkande utsläpp

[2] Naturvårdsverket (2014). Klimatet förändras 

[3] SMHI (u.å). Klimatscenarier  

[4] SMHI (u.å). Klimatscenarier  

[5] SMHI (2016). WMO: Höga halter av koldioxid i atmosfären

[6] RUS, Nationella emissionsdatabasen  

[7] SCB (u.å). Kommunal och regional energistatistik

[8] Statens Energimyndighet (2016). Vindkraftsstatistik 2015

[9] Statens Energimyndighet (2016). Produktion och användning av biogas och rötrester år 2015  

[10] Framtidens solel i Östra Mellansverige: http://framtidenssolel.se/  

[11] Länsstyrelsen (2015). Bioenergipotential i Södermanland

[12] Naturvårdsverket (2016). Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016

[13] Indikator Körsträcka med bil