Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Endast Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål kan inte nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Det tar ofta lång tid innan genomförda åtgärder ger synliga resultat i miljön. För de flesta mål är trenden neutral, det vill säga att det inte går att se en särskild riktning på utvecklingen i miljön. Undantag är Bara naturlig försurning, där trenden är positiv, och Ett rikt växt- och djurliv där trenden är negativ.

Endast ett fåtal sjöar och vattendrag är försurade i länet. För målen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård är situationen betydligt mer negativ. Cirka 70 procent av länets sjöar och vattendrag, och samtliga kustvattenfjärdar, har problem med övergödning. Fysiska förändringar såsom vandringshinder påverkar biologisk mångfald. Åtgärder inom landsbygdsprogrammet och till exempel LOVA är viktiga för att nå vattenmålen.

Naturtyper försvinner eller försämras i skog och odlingslandskap. Det gör att det blir mycket svårt att nå Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. För att vända trenden behöver fler områden skyddas, men hänsyn behövs också utanför skyddade områden. Jordbrukets lönsamhet är viktig och ersättning för miljöåtgärder i odlingslandskapet. Även klimatförändring, övergödning, försurning och utsläpp av skadliga kemiska ämnen har en negativ påverkan på den biologiska mångfalden.

Trots att flera kommuner jobbar med förorenade områden, nås inte målet Giftfri miljö. För att nå målet krävs bättre kunskap om ämnenas effekter, skärpt lagstiftning samt starkare konsumentkrav. Tillförseln av skadliga ämnen påverkar även grundvattnet negativt.

För att kunna nå Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Frisk luft krävs bland annat att kommunerna fortsätter sitt översiktsplanearbete, att externa köpcentra inte lokaliseras utanför stadskärnorna, att nya bostäder samplaneras med kollektivtrafik samt att energianvändningen i byggnader minskar.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Temperaturen stiger globalt och i Södermanlands län. Utsläppen av växthusgaser i länet har minskat med 30 procent 1990 – 2012 [1]. Minskningen är störst inom sektorn energiförsörjning men också inom transportsektorn har en minskning skett sedan år 2011. Åtgärder genomförs för energieffektivisering av byggnader men dessa slår inte igenom på den totala energianvändningen. Flera kommuner arbetar för närvarande med översiktsplaneringen med ett fokus på hållbara bebyggelsestrukturer och minskade transporter.

Temperatur och Koncentration

Klimatet i världen förändras utöver den naturliga variationen. Den globala medeltemperaturen har sedan 1900-talet ökat med 0,9 grader [2]. I Södermanlands län var alla år utom två mellan 1990 och 2012 varmare än normalt (medelvärdet 1961–2009) [3]. SMHI:s scenarier för temperaturen år 2100 visar en temperatur på 2,6 - 5,0 grader över medelvärdet 1961-1990 [4].

Koncentrationen av koldioxid överskred under 2012 för första gången 400 ppm vid några mätstationer. Under 2013 kunde nivåer över 400 ppm uppmätas vid ytterligare en mängd mätstationer runt om i världen [5]. För att den globala temperaturen högst ska stiga med 2 grader måste koncentrationen av alla växthusgaser (koldioxid, metan med flera) stabiliseras på högst 400 ppm koldioxidekvivalenter [6]. Halterna ligger alltså redan idag över denna nivå.

Utsläpp av växthusgaser

De totala utsläppen av växthusgaser i länet uppgick till 2,9 miljoner ton år 2012. Energiförsörjning och industriprocesser står vardera för 30 procent av länets växthusgasutsläpp. Transportsektorn står för ca 25 procent av utsläppen. Den största minskningen av utsläppen sedan år 2011 har skett inom sektorn energiförsörjning (24 procent) men även utsläppen från transportsektorn har minskat (9 procent) [7].

Energianvändning och energitillförsel

Energianvändningen i Södermanlands län var 2012 drygt 13 TWh [8]. Vind- och vattenkraft står för en mycket liten del av länets energitillförsel. I slutet av 2013 fanns sju vindkraftverk i länet med en total effekt på 6,4 MW [9]. Den totala biogasproduktionen år 2012 var 59,1 GWh, vilket var en ökning med 14 procent jämfört med 2011 [10]. Solenergiproduktionen i länet uppgår till ca 1,3 GWh per år [11].

Energieffektivisering

Enligt kommunernas inrapportering till Energimyndigheten inom ramen för energieffektiviseringsstödet har energianvändningen i byggnader och lokaler effektiviserats med 3 respektive 9 procent under det senaste året.

Statistik från SCB över specifik energianvändning (kWh/m2) för småhus, flerbostadshus och lokaler visar på en minskning med 18, 10 respektive 21 procent under perioden 2001-2012.

Samhällsplanering

Flera kommuner arbetar för närvarande med översiktsplaneringen med ett fokus på hållbara bebyggelsestrukturer och minskade transporter. Att förtäta inom stadskärnan, funktionsblanda och att förbättra kollektivtrafiken är utgångspunkter i planeringen.

Analys

Bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet till 2050 görs inte på regional nivå. Nationellt görs bedömningen att målet inte kan nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Trenden i miljötillståndet globalt är negativ. För att målet ska nås (globalt och i Södermanlands län) krävs ett nytt internationellt avtal om utsläppsminskningar, som skrivs under 2015 och börjar gälla 2020 [12]. De största utmaningarna i Södermanlands län är utsläppen från industri- och transportsektorn. För att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2050 måste alternativ till fossila bränslen inom industrin tas fram och ett transportsystem utvecklas där mängden transporter har minskat, fler transporter sker med kollektiva transportmedel och fossila bränslen ersatts. I länet pågår arbete för bland annat energieffektivisering och en förändrad planering, men vi har ännu inte sett vändpunkten i de största utmaningarna.

Förnybar energi

Flera aktörer i länet arbetar för en ökad produktion av biogas. Det krävs dock en fortsatt regional samverkan för att detta ska ta fart på allvar. Södermanland är ett av de län där vindkraften är minst utbyggd. En utmaning för länet är därför att hitta de lägen där vindkraft kan finnas utan att påverka bland annat natur- och kulturmiljöer negativt. Kommunala planeringsunderlag är mycket viktiga i detta sammanhang. Under 2015 kommer länets potential för förnybar energi att kartläggas. Kartläggningen kommer att fungera som ett underlag för de aktörer som vill göra investeringar i förnybar energi.

Energieffektivisering

Det är svårt att bedöma var den största potentialen för energieffektiviseringar finns. Vad gäller bostäder är effektiva och förnybara energilösningar för fritidshus som omvandlas till permanentboende en utmaning. En annan är renoveringar i miljonprogramsområdena. Där finns en stor potential för effektiviseringar, men det är då viktigt att det finns ekonomiska möjligheter att utnyttja hela effektiviseringspotentialen. En tredje utmaning är att på allvar komma igång att bygga riktigt energisnålt, dvs. passivhusstandard.

Angående energieffektivisering i industrin är kostnadseffektiviteten för åtgärderna avgörande då en kort återbetalningstid eftersträvas vid investeringar. Information om kostnadseffektiva åtgärder krävs således för att realisera energieffektiviseringspotentialen i industrin.

Samhällsplanering och transporter

Utmaningarna kopplat till samhällsplanering och transporter ser olika ut i länets kommuner. I de kommuner som har en stor arbetspendling till Stockholmsområdet finns en inflyttning och ett tryck på ökat bostadsbyggande. Det är också dessa kommuner som har längst körsträcka med bil [13]. Tillgång till regional kollektivtrafik är alltså minst lika viktig som lokal. I andra kommuner i länet handlar utmaningen mer om att hantera en utveckling med minskande befolkning och att hitta lösningar för tillgänglighet och fossiloberoende transporter på landsbygden.

Referenser

[1] Indikator Klimatpåverkande utsläpp

[2] Naturvårdsverket (2014). Klimatet förändras 

[3] SMHI (u.å). Klimatscenarier  

[4] SMHI (u.å). Klimatscenarier  

[5] SMHI (2014). Oroväckande rekordnivåer av koldioxid i atmosfären uppmätta

[6] Naturvårdsverket (2014). Begränsad klimatpåverkan   

[7] Indikator Klimatpåverkande utsläpp  

[8] SCB (2014). Kommunal och regional energistatistik   

[9] Statens Energimyndighet (2014). Vindkraftsstatistik 2013. Rapport ES 2014:02   

[10] Statens Energimyndighet och Energigas Sverige (2013). Produktion och användning av biogas år 2012   

[11] Beräknat utifrån statistik för solceller som beviljats stöd från länsstyrelsen. 

[12] Naturvårdsverket (2014). Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014 

[13] Indikator Körsträcka med bil

Pil uppåt smiley saknas Begränsad klimatpåverkan i Södermanlands län

Indikatorer som följer upp målet