Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Uppsala läns miljömål?

Ett miljökvalitetsmål, Bara naturlig försurning, bedöms möjligt att nå till 2020 i länet. För att övriga miljökvalitetsmål ska nås i Uppsala län krävs ytterligare styrmedel och åtgärder inom många områden. Frisk luft bedöms utvecklas i positiv riktning, övriga har en neutral eller negativ utveckling.

Bara naturlig försurning och Frisk luft bedöms utvecklas i positiv riktning. Utsläppen av försurande ämnen minskar inte i tillräcklig omfattning, men den kalkhaltiga jorden i länet minskar effekterna i naturen. Åtgärder för Frisk luft är vidtagna som bedöms påverka målet i positiv riktning. Vad gäller ozonskiktet visar vetenskapliga rön att uttunningen har börjat avta.

Uppsala län är en expansiv region där befolkningen och transportsektorn förväntas öka. Kraftfulla styrmedel samt trafikplanering är därför förutsättningar för att Begränsad klimatpåverkan ska kunna uppnås.

Exploatering av mark- och vattenresurser ökar i regionen. En sammanhållen fysisk planering är därför en förutsättning för hållbar förvaltning av resurserna. Detta påverkar måluppfyllelsen av flera miljökvalitetsmål, däribland God bebyggd miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv bedöms som svåra att nå trots de restaurerings- och skyddsinsatser som görs. Länet förlorar biologiskt mångfald varför utvecklingen bedöms som negativ för Ett rikt växt och djurliv. Måluppfyllelsen påverkas också av att naturens återhämtning i många fall är långsam. måluppfyllelsen.

Arbete med att förbättra vattenkvaliteten i länets vattenmiljöer pågår i samarbete med länets kommuner och markägare. Ett nytt åtgärdsprogram för att förbättra vattenkvaliteten har tagits fram, och förankring genom samråd pågår. Åtgärdsprogrammet kommer på sikt verka positivt för många miljökvalitetsmål däribland Levande sjöar och vattendrag, Hav i Balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning och Giftfri miljö. De vattenråd som finns i länet ger också markägare möjlighet att arbeta för en bättre vattenkvalitet.

Sanering av förorenade områden, förebyggande tillsyn och information till företag och invånare är viktiga förutsättningar för att minska utsläppen av kemikalier till miljön, och för att uppnå Giftfri miljö såväl som Grundvatten av god kvalitet.

Länsstyrelsen har följt upp men inte bedömt måluppfyllelse för Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö. För dessa mål gäller den nationella bedömningen.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

De allra flesta sjöarna i Uppsala län är sänkningsskadade. Detta betyder bland annat att sjöarna blivit grundare, igenväxningstakten ökar och sjöarnas livslängd förkortas. Dessutom är övergödningspåverkan i de flesta fall stor på de sänkta sjöarna eftersom de oftast omges av produktiv jordbruksmark. Skälet till sjösänkningarna var i regel att skapa större areal jordbruksmark. I samband med bristen på jordbruksmark i slutet på 1800-talet torrlades ungefär hälften av de sjöar som då fanns.

Uppsala län domineras i stor utsträckning av bördiga uppodlade lerjordar, där tidigare sjöar och våtmarker har sänkts eller dikats ut. Detta har skett genom att vattendragen rätats, sänkts, breddats och rensats för att öka deras förmåga att snabbt leda bort allt vatten. Värdefull odlingsmark har vunnits på bekostnad av naturvärden och landskapets flödesutjämnande förmåga. Uträtningen av vattendrag och utdikning av tidigare våtmarker innebär att närsalter transporteras ut i vattendragen, Mälaren och havet. Utdikningarna har inte alltid gett den eftertraktade jordbruksmarken i tillräckligt stor utsträckning och i dessa lägen kan det finnas möjlighet att återskapa sjöar eller våtmarker.

Huvuddelen av Uppsala läns vattendrag, knappt 90 %, är fysiskt påverkade. Exempel på påverkan i vattendragen är markavvattning, grävningar, brukad mark eller tätorter i vattendragets närhet. Detta har förändrat vattendragens utbredning och läge, och därmed även förändrat levnadsvillkoren för de organismer som lever i vattendragen. Följderna blir att levnadsvillkoren förändras för de arter som lever i vattendragen. Till exempel kan yngellokaler och vandringsmöjligheter för fisk förändras, det påverkar då möjligheterna för arter att fortleva i dessa miljöer.

Flera av länets finaste vattenmiljöer har skyddats som naturreservat och/eller Natura 2000. Åtgärdsarbetet med att få bort vandringshinder och biotopvårda rensade sträckor går långsamt framåt.

För att nå målet behöver även miljömålen Ingen övergödning och Giftfri miljö uppnås.

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020, med i dag beslutade styrmedel. Det går inte att utläsa någon tydlig utvecklingstrend för tillståndet i länets sjöar och vattendrag.

Vattenförvaltningen pekar på mycket stora utmaningar för att nå miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2021. Ett nytt åtgärdsprogram för perioden 2015-2021 tas fram under 2014. Åtgärdsprogrammen för vattenförvaltningscykeln 2015-2021 kommer sannolikt att vara ett av de viktigaste styrdokumenten, inte bara för Levande sjöar och vattendrag utan även för miljömålen Ingen övergödning, Myllrande våtmarker, Hav i balans och Ett rikt odlingslandskap.

De areella näringarna behöver bruka landskapet på ett sätt så att naturliga flöden och vattennivåer i landskapet bibehålls. Styrmedel för att anlägga funktionella kantzoner, zoner närmast vattendrag som utgörs av naturliga markslag, behöver tas fram. Rensningar av vattendrag behöver göras på ett sådant sätt att viktiga miljöer inte skadas. Utsättning av främmande arter får inte ske på ett sätt så att den biologiska mångfalden riskerar att ta skada.

Skydd och restaurering av vattendrag

Det finns ett stort behov av restaureringsinsatser i länets vattendrag. Utöver redan skyddade miljöer behövs en översyn och kartläggning av länets värdefulla vatten. En ökad kunskapsnivå om skyddsvärda vatten får till följd att vid nybildande av terrestra skyddsobjekt kan hänsyn också tas till naturvärden i vatten. Arbetet med att skydda kulturvärden i och kring vattenmiljöer har inte kommit så långt.

Kulturmiljö

Arbetet med restaurering av de mest bevarandevärda kulturmiljöerna i anslutning till vatten är mycket eftersatt eftersom det saknas resurser både för identifiering och för restaurering.

Kunskapsunderlagen avseende kulturmiljöer vid vattenmiljöer är bristfälliga och behöver förbättras genom omfattande fältinventeringar. Detta underlag är en förutsättning för att på ett framgångsrikt sätt kunna jobba med restaurering av vattenmiljöer.

Främmande arter

Situationen för flodkräftan är mycket allvarlig och det finns endast spillror kvar av arten i länet. Det är nödvändigt med skydd och restaureringsåtgärder för att rädda de få förekomster som finns kvar. En hållbar förvaltning av flodkräftan innebär även informationsinsatser.

Friluftsliv

Tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna är viktig för möjligheterna att värna ett väl fungerande bad- och friluftsliv samt strändernas betydelse för djur- och växtlivet. Länsstyrelsen granskar samtliga kommunala strandskyddsdispenser och bevakar strandskyddsfrågorna i planer enligt plan- och bygglagen. Den kommunala tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna fungerar bra. Endast i undantagsfall har Länsstyrelsen överprövat kommunernas beslut. Däremot är strandskyddstillsynen eftersatt och bör bli bättre. Länsstyrelsen och kommunerna planerar därför ett tillsynsprojekt för strandskydd. Under 2014 avslutar Länsstyrelsen sin översyn av det utvidgade strandskyddet i Uppsala län.

 

Pil uppåt smiley saknas Levande sjöar och vattendrag i Uppsala län

Indikatorer som följer upp målet