För att vi ska kunna nå de nationella miljökvalitetsmålen i Uppsala län krävs ytterligare åtgärder inom många områden.
Bara två av miljökvalitetsmålen, Bara naturlig försurning och Skyddande ozonskikt, bedöms utvecklas i positivt riktning.
Uppsala län tillhör en expansiv region där befolkningen och transportsektorn förväntas öka. Kraftfulla styrmedel, skatter och trafikplaner är därför en förutsättning för att målen gällande luftkvalitet och begränsad klimatpåverkan ska kunna uppnås. Det är viktigt att länets invånare bidrar till att kollektivtrafikens andelar ökar och att fler övergår till miljöfordon.
De miljökvalitetsmål som beskriver land- och vattenmiljöer är i många fall beroende av fortsatt skyddsarbete, skötsel och övriga insatser i enlighet med åtgärdsprogram. Flera av länets vattenmiljöer är genom ökade resurser på gång att skyddas och/eller restaureras, men de mål som rör våtmarker, skog och bevarande av biologisk mångfald bedöms som svåra att nå inom utsatt tid. Det beror på att värdefulla områden är ännu oskyddade och skötseln av befintliga skyddsobjekt i flera fall måste förändras allt eftersom ny kunskap om områdena framkommer. Naturens återhämtning är i många fall långsam, vilket också påverkar måluppfyllelsen.
Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i länets vattenmiljöer har kommit igång genom de åtgärdsprogram som nu tagits fram för länets sjöar, vattendrag, grundvatten och kustmiljöer. De vattenråd som bildas i länet ger också markägare själva möjlighet att arbeta för en bättre vattenkvalitet. Sanering av förorenade områden, förebyggande tillsyn och information till företag och länets invånare är viktiga förutsättningar för att minska utsläppen av kemikalier till miljön.
Bara två av miljökvalitetsmålen, Bara naturlig försurning och Skyddande ozonskikt, bedöms utvecklas i positiv riktning. Utsläppen av försurande ämnen minskar inte i tillräcklig omfattning, men den kalkhaltiga jorden i länet minskar effekterna i naturen. Vad gäller ozonskiktet visar vetenskapliga rön att uttunningen har börjat avta.
För att nå miljökvalitetsmålen måste vi alla som konsumenter göra medvetna val vid inköp av varor och tjänster. För att vi ska ha den möjligheten är det viktigt med tydlig information om varans/tjänstens miljöpåverkan. Den offentliga sektorn har också en viktig roll i att miljöanpassa upphandling och inköp.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Ett rikt odlingslandskap
Den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena i odlingslandskapet behöver stärkas och bevaras i större utsträckning. Ekologisk odling fortsätter att öka. Vi kan idag inte bedöma om kommande insatser i det nya landsbygdsprogrammet efter 2014 kommer att vara tillräckliga för att nå miljömålet.
Resultat
Tillståndet i miljön i odlingslandskapet har inte förändrats nämnvärt de senaste åren. Framför allt krävs att vi bättre bevarar och stärker det biologiska kulturarvet i landskapet. Negativt för den biologiska mångfalden är att arealen slåtterängar med höga natur- och kulturvärden ökar men dock inte i den omfattning vi skulle önska. Därtill har arealen betesmark med miljöersättning kontinuerligt minskat sedan 2005.
Variationsrikt odlingslandskap
Miljöersättningar till lantbrukare och ökande efterfrågan från marknaden har medfört att den ekologiska produktionen i Uppsala län ökat för varje år. Vid ekologisk odling ersätts kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel med andra åtgärder. Det resulterar till en ökad variation som bidrar till större biologisk mångfald på åkermarken och i dess närmaste omgivning.
Den största delen av odlingslandskapets mångfald finns i ängs- och betesmarkerna. Under 1900-talet har arealen ängs- och betesmarker minskat kraftigt som en följd av samhällsförändringar och ett specialiserat och effektiviserat jordbruk. Betesmarkerna kräver skötsel, i första hand med hjälp av betesdjur, för att behålla sina värden.
Totala arealen betesmark med miljöersättning minskar men arealen för de mest värdefulla, de med ersättning för särskilda värden, är tämligen konstant. Arealen slåtterängar med höga natur- och kulturvärden ökar men inte i den omfattning vi skulle önska.
Restaurering av värdefulla naturbetesmarker och slåtterängar som börjat växa igen är en viktig åtgärd för att långsiktigt bevara den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Länsstyrelsen har under 2012 påbörjat insatser med riktad rådgivning till markförvaltare med igenvuxna värdefulla betes- och slåttermarker. Hur detta påverkar arealen hävdad mark syns inte ännu i statistiken men kan förhoppningsvis bidra till en ökning av anslutna marker till miljöersättningarna under 2013.
Många insekter, fåglar och vilda djur gynnas genom anläggning av mångfaldsträdor och fågelåkrar. Intresset för dessa insatser har ökat mellan 2011-2012 men åtgärderna är fortfarande arealmässigt begränsade.
Restaurering och skapandet av våtmarker i odlingslandskapet pågår i länet. Under 2012 och 2013 pågår riktad rådgivning för att öka intresset för anläggning av våtmarker. Vi har ännu ej sett resultatet men förhoppningsvis kommer anläggningstakten att öka nästkommande år.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Antalet kulturbärande landskapselement i odlingslandskapet har minskat kraftigt under 1900-talet, vilket är ett resultat av en sedan länge pågående rationalisering och effektivisering av jordbruket. Fornlämningar, odlingsrösen och alléer är några exempel på värdefulla landskapselement i länet. Dessa är viktiga delar i vårt historiska arv. De är också viktiga för den biologiska mångfalden genom att de har vårdats under lång tid och därför är värdefulla livsmiljöer för många växter och djur. Anslutningen till miljöersättningarna för landskapselementen i länet minskar och kulturspåren hotas av igenväxning.
Kultur- och bebyggelsemiljöer
Det finns ett behov av att uppdatera och komplettera äldre byggnadsinventeringar. Inom insatserna inom utvald miljö har flera överloppsbyggnader fått ersättning för att kunna renoveras, liksom trädgärdsgårdar och ett fåtal alléer.
Analys och bedömning
Styrmedel
Landsbygdsprogrammet är det viktigaste styrmedlet för att uppnå miljömålet. Det är även ett viktigt styrmedel för att uppnå en rad andra miljömål. Dock finns det många andra starka krafter som påverkar jordbrukets förutsättningar och därmed effekten på miljömålen. Nya regler inom gårdsstödet har skärpt definitionen av betesmark som kan få ersättning för skötsel. Därtill har en ständigt pågående rationalisering och effektivisering lett till att värdefulla miljöer i odlingslandskapet försvunnit.
Arealen äng och betesmark ger tillsammans med indikatorn areal åkermark en fingervisning om lantbrukets omfattning och dess förändring över tiden. En livskraftig lantbrukssektor i länet är en förutsättning för att klara miljömålet ett rikt odlingslandskap. Ersättningar och miljöinvesteringar inom Landsbygdsprogrammet är ett mycket viktigt verktyg i arbetet.
Under 2014 införs ett nytt program för landsbygdsutveckling inklusive nya miljöersättningar och -investeringar. Skötseln av natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet kommer att påverkas, men det är svårt att i nuläget avgöra effekterna.
Information
Länsstyrelsen satsar mycket på information till lantbrukare och boende på landsbygden. Länsstyrelsen ger ut ett informationsblad, Gröna Bladet, några gånger per år som distribueras till landsbygdsbor i länet. Flera artiklar kopplade till värdefulla natur- och kulturmiljöer har varit införda i bladet. Under 2012 påbörjades insatser med riktad rådgivning för restaurering av betes- och ängsmarker samt anläggning av våtmarker. Även inom projektet Greppa Näringen har information om skötsel och restaurering av våtmarker spridits vid rådgivningar och kurser.
Länsstyrelsen erbjuder även rådgivning till personer boende på landsbygden som förvaltar överloppsbyggnader, betesmarker och slåtterängar.
Prioriteringar i länet
Länsstyrelsen avser att under 2013 fortsätta med riktade insatser mot markförvaltare på landsbygden för att öka arealen naturbetesmark och slåtterängar med särskilda värden. Detta genom riktad rådgivning samt upprättande av skötselplaner och åtagandeplaner för länets värdefullaste hävdade marker. Länsstyrelsen kommer också att aktivt arbeta med att öka arealen anlagd våtmark i länet.
Ett rikt odlingslandskap Uppsala län
Indikatorer som följer upp målet