Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms tre av miljökvalitetsmålen vara nära att nås till år 2020. Tio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Storslagen fjällmiljö, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning anses vara nära att nås.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Det moderna skogsbruket påverkar vatten och våtmarker negativt samt fragmenterar skogslandskapet vilket på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med lång kontinuitet avverkas. En samlad insats för bättre miljöhänsyn vid avverkning pågår men miljöhänsynen har fortfarande brister. En mycket stor andel av sjöarna och vattendragen är fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. De övergödningsproblem som finns är främst lokala. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. Antalet fåglar har sedan 2002 minskat i Norrbotten.

Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Länet är industritungt och har relativt höga utsläpp till luften. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige.

Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer, som exempelvis kvicksilver i insjöar och dioxin i havet. Uppvandringen av vildlax och havsöring i älvarna är fortsatt höga.

Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen. Utsläppen av växthusgaser i länet har ökat något sedan 1990.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

I Norrbotten är både tillgången och kvaliteten på grundvatten generellt sett god. Däremot är det otillfredsställande att många grundvattentäkter i länet saknar helt eller har bristfälliga skyddsområden med skyddsföreskrifter. Arbetet med att utforma och fastställa vattenskyddsområden enligt miljöbalken har intensifierats och nya skyddsområden är på gång. Under de senaste åren har man börjat säkerställa ett fullgott skydd för länets största vattentäkter.

Länsstyrelsen har under 2013 färdigställt en regional vattenförsörjningsplan (1). På kommunnivå saknas det i stor utsträckning vatten- och avloppsvattenplaner, men i en del kommuner omfattas vattenförsörjningen av annan kommunal planläggning.

Under 2013–15 har undersökningar med avseende på perfluorerade ämnen (PFAS) utförts i vattentäkter i Norrbotten. PFAS har inte påträffats i några kommunala vattentäkter i Norrbotten men i en grundvattenförekomst finns enstaka enskilda vattentäkter som är förorenade.

Grundvattnets status

Det råder stor kunskapsbrist om grundvattnets kvalitet och kvantitet i Norrbotten. Få kommuner tar råvattenprover och den regionala miljöövervakningen i länet är begränsad. Det finns visserligen få grundvattenförekomster som är av så dålig kvalitet att de riskerar att inte nå miljökvalitetsnormerna, men det finns ingen systematisk kartläggning av grundvattens status. Arbetet med den regionala miljöövervakningen pågår men de knappa medel som står till buds behöver fokuseras för att få fram relevanta data för bedömningen av grundvattentillståndet i Norrbotten.

Grundvattnets påverkan på olika ekosystem

Länsstyrelsen bedömer att 65 procent av naturtyperna i Norrbotten är känsliga eller mycket känsliga för förändringar i grundvattennivå eller grundvattenkemi. Dessa naturtyper har kartlagts av SGU och omfattar både akvatiska och terrestra ekosystem (2). Det finns inga kända problem där grundvatten ska ha negativ påverkan på ekosystem samtidigt som ingen kartläggning av grundvattnets påverkan har gjorts.

Att bevara naturgrus

Användningen av naturgrus har minskat kraftigt sedan början av 1990-talet och det gamla regionala delmålet med naturgrusuttaget i länet uppnåddes redan innan målåret 2010. Länsstyrelsen bedömer att behovet av en materialförsörjningsplan är litet i länet. Kunskapen om alternativa ersättningsmaterial till naturgrus har ökat och som bra stöd för handläggare finns SGU:s rapport om ersättningsmaterial för naturgrus (3).

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020 med idag beslutade styrmedel. Bristen på kunskapsunderlag gör att det i dagsläget är svårt att göra en tillförlitlig utvärdering av miljötillståndet för grundvatten. Men målet kan i framtiden vara nära att nås. Detta förutsätter att de resurser som står till buds fokuseras till de mest relevanta geografiska områdena, det vill säga där de största vattentäkterna finns och där risken för betydande påverkan på grundvatten är störst. På grund av detta samt ansträngningarna med att förbättra skydd för vattentäkter och med förvaltningen av grundvatten så bedöms trenden vara svagt positiv för målet i Norrbotten.

Kunskapsbrist

För att miljökvalitetsmålet för grundvatten ska nås i länet måste kunskapen om länets grundvatten förbättras, i synnerhet för grundvatten som används för dricksvattenuttag eller som ligger nära verksamheter med hög miljöbelastning. Hösten 2015 har Länsstyrelsen genomfört regional miljöövervakning avseende grundvattenkemi i Norrbotten län som syftade till att samla in data om grundvattenförekomster som inte provtagits tidigare.

Kännedomen om arter eller naturtyper som påverkas negativt av grundvatten är dålig i Norrbotten och det behövs kartläggning av ekosystem som är beroende av grundvatten.

Planering och vattenskydd

Avsaknaden av kommunala vatten- och avloppsvattenplaner beror i stor utsträckning på att länets kommuner avvaktat färdigställandet av den regionala vattenförsörjningsplanen. Att dricksvattentäkter omfattas av den kommunala planeringen är särskilt viktigt för att effektivt säkerställa vattenförsörjningen.

Ett viktigt arbete för att nå miljömålet är fastställande av vattenskyddsområden enligt miljöbalken och upprätta skyddsföreskrifter för de vattentäkter som saknar sådana idag. Detta är något som kommunerna måste arbeta med och där Länsstyrelsen ska fungera som ett stöd. Kommunerna behöver även se över vattenskyddsområden fastställda med gammal lagstiftning så att syftet med skyddet uppnås.

Materialförsörjning

Trots att det regionala målet om naturgrusuttag är uppnått måste arbetet med att minska användningen av naturgrus fortsätta.  Även om Länsstyrelsen bedömer att behovet av materialförsörjningsplan är litet i länet, bör materialförsörjningen få en större betydelse i kommunal och regional planering, bland annat genom att kommunerna tar med detta i sina översiktsplaner.

Förvaltningen av grundvatten

Norrbottens grundvatten hör till Sveriges sämst övervakade om måttet landareal per provtagningspunkt används för att länsvis bedöma omfattningen av miljöövervakning av grundvatten. Arbetet med att etablera en vältäckande miljöövervakning av grundvatten är central eftersom kännedom om grundvattens kemiska och kvantitativa status är en förutsättning för säker statusklassning och fastställande av miljökvalitetsnormer. Länsstyrelsen behöver upprätta en prioriteringsordning för grundvattenförekomster eftersom det i dagsläget är orimligt att upprätthålla föreskriven övervakning och förvaltning med tanke på Norrbottens 460 st grundvattenförekomster och de knappa finansiella medlen för övervakning. Positivt är att SGU under 2015 har tagit fram många nya förslag på grundvattenförekomster som omfattar kommunala vattentäkter. Detta kommer att täppa till en del av kunskapsluckorna under kommande vattenförvaltningscykel 2016–2021 eftersom det blir lättare att koppla miljöövervakningsdata till grundvattenförekomster med dricksvattenuttag.

Referenser

1. Länsstyrelsen i Norrbottens län (2013). ”Regional vattenförsörjningsplan för Norrbottens län”. Rapportserie 6/2013. Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå.

2. SGU (2014). Sveriges Geologiska Undersökning. ”Grundvattenberoende ekosystem”.

3. SGU (2011). ”Ersättningsmaterial för naturgrus- kunskapssammanställning och rekommendationer för användningen av naturgrus”. Rapport 2011:10. Sveriges Geologiska Undersökning, Uppsala.

Pil uppåt smiley saknas Grundvatten av god kvalitet i Norrbottens län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas