I Norrbotten bedöms två av miljökvalitetsmålen kunna nås till år 2020. Ytterligare två miljökvalitetsmål anses vara nära att nås. Nio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.
Ingen övergödning och Storslagen fjällmiljö bedöms kunna nås med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda år 2020. Bara naturlig försurning och Grundvatten av god kvalitet anses vara nära att nås. Resterande nio mål bedöms inte kunna nås till 2020.
Norrbotten är ett stort län med många olika naturtyper och miljöer. Länet hyser få människor på en stor yta med rika naturtillgångar. Trots detta är det nio miljökvalitetsmål som inte kommer att uppnås.
I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i de fjällnära skogarna, våtmarkerna och vattendragen bedöms situationen för naturmiljön vara mer gynnsam. Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett, och pågår fortfarande; något som kan leda till att hävdgynnade arter försvinner. Ett intensivt skogsbruk bidrar till försurning och övergödning, fysisk påverkan på vatten och fragmentering av skogslandskapet som på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med höga natur- och kulturvärden avverkas fortfarande. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är av stor betydelse för bevarandet av ett stort antal arter. Även den expansiva gruvindustrin ökar belastningen på naturmiljön och leder också till negativa effekter på boendemiljön. Dagens urbaniseringstrend skapar ett större bebyggelsetryck i länets större städer. Kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden påverkas ofta negativt i tätorterna. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige. Längs länets kust finns sulfidjordar som kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Dioxiner är också ett angeläget problem för Bottenviken. Bestånden av havsöring, vildlax och kustharr är fortfarande svaga men förbättringar i bestånden sker och under 2012 har uppgången av lax i flera av vildlaxälvarna nått toppnoteringar. Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Levande sjöar och vattendrag
EU:s vattendirektiv och gemensamma fiskeripolitik ger förutsättningar att nå delar av målet. Ökad uppgång av havsvandrande fisk i älvarna. Skydd och återställande av miljöerna är eftersatt. Brister gällande miljöhänsyn vid vattenkraft och skogsbruk. Expansiv gruvindustri ökar belastningen på miljön.
Resultat
Sett ur ett nationellt perspektiv har Norrbotten en hög andel av sjöar och vattendrag med god status och liten påverkan. Det största miljöproblemet är fysisk påverkan och behovet av återställning av dessa miljöer är stort men arbetet går långsamt, likaså arbetet med skydd av värdefulla miljöer. Miljöhänsynen i skogsbruket och vid vattenkraftsproduktion måste bli betydligt bättre.
God ekologisk och kemisk status
74 procent av länets vattenförekomster har minst god ekologisk status, 26 procent (1101 st) har ett åtgärdsbehov. 29 procent av vattendragsvattenförekomsterna har miljöproblemet fysiska förändringar. Sedan 2009 har åtgärdsbehovet i 238 mil vattendrag karterats (Länsstyrelsen – Inventering av vattendrag, TRIWA III). 64 km har åtgärdats sedan 2010. 17 vattenförekomster uppnår ej god kemisk status (www.viss.lst.se).
Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag
Befintlig vattenkraft finns i dag inom sex avrinningsområden, varav två av dessa är nationalälvar. Norrbottens oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag finns i fjälltrakterna, inom våra nationalparker och naturreservat. 36 procent av länets sjövattenförekomster och 30 procent av vattendragsvattenförekomsterna uppvisar i dag hög ekologisk status (www.viss.lst.se).
Ytvattentäkters kvalitet
Kvaliteten på ytvattentäkterna är goda. Endast 12 procent av dessa har inrättat vattenskyddsområde. Länsstyrelsen har under året börjat jobba med en strategisk plan för att hjälpa kommunerna med deras vattenförsörjningsplaner. Inga nya vattenskyddsområden för ytvattentäkter har inrättats sedan slutet av 2009.
Ekosystemtjänster
2012 har uppgången av lax i flera av vildlaxälvarna nått toppnoteringar (Swedish Lapland – Laxvandringen). Över 60 000 laxar har passerat fiskräknaren i Torneälven vilket är nästan dubbelt så mycket som 2009. Rekryteringen av lax ökar (ICES-rapport, 2012). Preliminära siffror från Piteälven för 2012 visar att 778 havsöringar passerat Sikfors kraftstation. Tidigare toppnotering var 520 st. år 2009. Kustharren verkar öka och fisket i fjällen visar också en uppåtgående trend.
Strukturer och vattenflöden
802 vattenförekomster har kontinuitetsproblem (20 procent vattendrag, 10 procent sjö). Totalt känner vi till 2847 hindrande objekt i länet. Merparten av hindren är vägtrummor och 358 stycken är dammar och övriga mänskligt skapade hinder. Länsstyrelsen har under året börjat jobba med en strategisk plan för att åtgärda hinder. Under 2011-2012 har cirka 600 vägövergångar inventerats. 38 hinder har åtgärdats sedan 2010, varav 24 inom ReMiBar under 2012.
97 vattenförekomster är klassade som kraftigt modifierade vatten (KMV) på grund av vattenkraftsproduktion med bland annat kontinuitetsproblem och flödesförändringar (www.viss.lst.se).
Hotade arter och återställda livsmiljöer
Föryngring av flodpärlmussla sker i 63 procent av vattendragen där arten förekommer. För utter ser det positivt ut och stammen ökar.
Analys och bedömning
Målet kommer inte nås till år 2020. Det krävs kraftigare lagstiftning inom skogsbruket, tydliga riktlinjer gällande skadliga ämnen och definition av god ekologisk potential i kraftigt modifierade vatten. Ökad kunskap om värdefulla miljöer och skyddet av dessa måste prioriteras. Återställningsarbetet måste på allvar ta fart.
Utvecklingen i miljön är positiv. Vattenförvaltningens åtgärdsarbete har börjat ta fart och en tydlig ökning av havsvandrande fisk i våra älvar har skett till följd av genomförda biotopåterställningar och åtgärder inom fiskeripolitiken. Minskade anslag för vattenförvaltningsarbetet 2013 samt förändringar gällande finansiering av biotopåterställningsprojekt i och med myndighetsomställningen (NV och HaV), innebar att flera projekt fick ställas in under 2012, vilket dämpar trenden något.
God ekologisk och kemisk status
Behovet av biotopåterställning är mycket stort. Behovet av återställning behövs karteras i cirka 1 000 mil vattendrag. Cirka 15 återställningsprojekt är planerade och finansiering för dessa måste finnas tillgängliga.
Ekosystemtjänser
Ändringar i reglerna gällande kustfiske efter lax som införts 2012, tillsammans med tidigare utförda åtgärder ser vi nu positiva effekter av. Ändringarna har också minskat fisketrycket på vårlekande arter som gädda, abborre och harr samtidigt som de främjar rekryteringen av havsöring, sik och lax. Fortsatt tillsyn prioriteras.
Strukturer och vattenflöden
Det 5-åriga EU-LIFE projektet ReMiBar startade 2011 och cirka 120 hinder skall åtgärdas inom tre utvalda områden i länet. Projektet bidrar till att markägare blir mer observanta på problemet och kan leda till att färre vägtrummor läggs fel i framtiden. 4 procent av dagens kända hinder kommer att åtgärdas inom projektet.
Många vägtrummor läggs fortfarande fel. Myndigheter och markägare måste öka och prioritera sina åtgärder av hindrande objekt.
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Klara riktlinjer gällande habitatdirektivet saknas. Dåligt underlag gällande fågeldirektivet. Länets stora areal med stora Natura 2000-områden komplicerar det hela ytterligare.
Hotade arter och återställda livsmiljöer
Kunskapsbrist råder gällande åtgärdsbehov i de värdefulla vattnen. Åtgärdskarteringen har klargjort en del av behovet men mycket återstår att kartlägga och återställa. Fortsatt behov av att inventera hotade arter. För att säkra de hotade arternas fortlevnad måste nödvändiga åtgärder vidtas, t.ex. återställningar, ökad hänsyn och inrättande av skydd för ett flertal av vattendragen och dess närmiljöer. Det nationella övervakningsprogrammet för stormusslor ger möjlighet att följa upp och bättre undersöka flodpärlmussla som ej ryms inom den regionala övervakningen. Länsstyrelsen planerar ett antal åtgärder inför 2013.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
2013 kommer Länsstyrelsen att återuppta arbetet med skydd av limniska miljöer om än i mindre skala. Ett par skogsbolag planerar att inrätta skydd kring ett par vattendrag i länet. Förhoppningar finns också att minst en kulturmiljö skall kunna få skydd under nästa år.
Levande sjöar och vattendrag i Norrbottens län
Indikatorer som följer upp målet