I Norrbotten bedöms två av miljökvalitetsmålen kunna nås till år 2020. Ytterligare två miljökvalitetsmål anses vara nära att nås. Nio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.
Ingen övergödning och Storslagen fjällmiljö bedöms kunna nås med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda år 2020. Bara naturlig försurning och Grundvatten av god kvalitet anses vara nära att nås. Resterande nio mål bedöms inte kunna nås till 2020.
Norrbotten är ett stort län med många olika naturtyper och miljöer. Länet hyser få människor på en stor yta med rika naturtillgångar. Trots detta är det nio miljökvalitetsmål som inte kommer att uppnås.
I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i de fjällnära skogarna, våtmarkerna och vattendragen bedöms situationen för naturmiljön vara mer gynnsam. Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett, och pågår fortfarande; något som kan leda till att hävdgynnade arter försvinner. Ett intensivt skogsbruk bidrar till försurning och övergödning, fysisk påverkan på vatten och fragmentering av skogslandskapet som på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med höga natur- och kulturvärden avverkas fortfarande. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är av stor betydelse för bevarandet av ett stort antal arter. Även den expansiva gruvindustrin ökar belastningen på naturmiljön och leder också till negativa effekter på boendemiljön. Dagens urbaniseringstrend skapar ett större bebyggelsetryck i länets större städer. Kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden påverkas ofta negativt i tätorterna. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige. Längs länets kust finns sulfidjordar som kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Dioxiner är också ett angeläget problem för Bottenviken. Bestånden av havsöring, vildlax och kustharr är fortfarande svaga men förbättringar i bestånden sker och under 2012 har uppgången av lax i flera av vildlaxälvarna nått toppnoteringar. Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Ingen övergödning
I Norrbotten är övergödning av mark och vatten ett mindre problem än i södra Sverige och även övergödda områden i Bottenvikens kustområden är få jämfört med sydligare havsområden. Målet förväntas kunna nås med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda år 2020.
Resultat
Övergödningsproblemen i Norrbotten är främst lokala och beror ofta på punktkällor som påverkar eller har påverkat området. De flesta sjöar som är övergödda har tjänat som recipienter för avlopps- och spillvatten under en längre tid. Åren 2010 och 2011 drev Naturvårdsverket en kampanj om enskilda avlopp och problem kring dem (Naturvårdsverket). Kampanjens genomslag har varit olika bland kommunerna. Under året har kommunerna fortsatt sitt arbete med att ansluta fler bostadsområden till kommunala reningsverk och därmed minska antalet enskilda avlopp. Minskningen motverkas av den utveckling som sker då sommarstugor byggs om till året runt bostäder eftersom det då oftast inte finns något alternativ till enskilt avlopp. Kommunerna bedriver även kontroller för att undersöka om enskilda avlopp fungerar som de ska och om de behöver åtgärdas (Länsstyrelsen 2012).
Gällande havet är det främst små, grunda fjärdar i närheten av städer, industrier eller enskilda avlopp som är övergödda. De åtgärdsinsatser som gjorts under året handlar om verifiering och kunskapsuppbyggnad kring miljöproblemet.
All markanvändning där dikning utförs bidrar till att näringsämnen riskerar att spolas ut till sjöar och vattendrag. Det är inte bara nydikning och dikesrensning som skapar problem, även diken som grävdes för många årtionden sedan kan läcka näringsämnen. Under 2012 har olika åtgärdsprojekt av gamla skogsdiken bedrivits. Skogstyrelsen, Svea skog samt lokala föreningar har arbetat med åtgärder.
Påverkan på havet
För indikatorerna ammoniakutsläpp samt tillförsel av fosfor respektive kväve till havet är senaste data från år 2010. För indikatorn ammoniakutsläpp ses en svagt nedåtgående trend mellan 2006 och 2010. Utsläpp från jordbruket utgör den största källan (60 procent). För att minska mängden kväve och fosfor till havet har åtgärder inom jordbruk, industrier och avloppsreningsverk genomförts under lång tid. Trots detta går det inte att se någon minskning från 1995. Anledningen är delvis att tillförseln till stor del består av naturligt läckage från marken.
Tillstånd i sjöar, vattendrag och kustvatten
EU:s ramdirektiv för vatten är det viktigaste styrmedlet för att nå miljömålet. I Norrbotten finns ca 90 vatten (sjöar, vattendrag och kustområden) som bedömts vara eller riskera att vara övergödda. Dessa vatten ska enligt direktivet åtgärdas. I Vattenmyndighetens åtgärdsprogram (www.vattenmyndigheterna.se) riktas uppdrag mot kommuner och myndigheter i syfte att minska problemen. En av Länsstyrelsens uppgifter är att ta fram en plan för sitt åtgärdsarbete. Arbetet med denna plan har påbörjats och kommer att engagera berörda enheter på Länsstyrelsen. Planen kommer att vara uppdelad efter miljöproblem där övergödning utgör ett av dem.
Ett par av länets kommuner har under året visat intresse för att rikta åtgärder mot de vatten som inom vattenförvaltningen pekats ut som övergödda. Ett exempel är Pajala kommun som påbörjat provtagning i sjöar.
Analys och bedömning
Målet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda år 2020. Bedömningen för utveckling i miljön är neutral, eftersom det inte går att se några större förändringar de senaste åren.
Länsstyrelsen bedömer i år, liksom förra året, att målet på regional nivå kommer att nås till år 2020. Detta grundar sig på att beslutade styrmedel och åtgärder ska vara tillräckliga och att det inte har uppmärksammats några större förändringar vad gäller styrmedel eller resultat.
Det finns dock en del osäkerheter inför framtiden varav en är ovissheten om naturens förmåga att återhämta sig efter utförd åtgärd. Trots att beslutade styrmedel och åtgärder sätts in är det osäkert om eller när naturen återgår till ett naturligt tillstånd.
Det faktum att anslaget från Havs- och vattenmyndigheten kommer att minska avsevärt inför kommande år är oroväckande för uppfyllelsen av miljömålet. Det är idag osäkert vilka områden som kommer att drabbas men det är möjligt att målet Ingen övergödning kommer att påverkas.
En annan farhåga inför framtiden är ett allt mer intensifierat skogsbruk där skogsgödsling, stubbrytning, skyddsdikning och uttag av GROT (grenar och toppar) blir vanligare. Ett syfte med ett intensifierat skogsbruk är att få skogen att växa snabbare och därmed få den avverkningsklar tidigare. Ett annat syfte är att ta vara på så stor del av biomassan som möjligt. Denna typ av skogsbruk med kortare omloppstider, snabbare omsättning av näringsämnen och mer störning i markskiktet leder till ökad risk att näringsämnen urlakas. Eftersom mer näringsämnen förbrukas blir skogsgödsling nödvändig. Gödslingen innebär tillförsel av kväve vilket bland annat förändrar markvegetationen till en mer kvävegynnad flora. För att få bättre kunskap om hur skogsmark påverkas av ett intensifierat skogsbruk behöver vi en kontinuerlig uppföljning som belyser dessa frågor.
Den uppmärksamhet som gamla dikesområden fått under det senaste året är positiv och förhoppningen är ett fortsatt intresse för detta åtgärdsarbete.
Det är inte möjligt att säga hur mycket de åtgärder som gjorts under året har bidragit till miljömålsarbetet. Det är dock viktigt att åtgärderna fortsätter och förhoppningen är att de kommer att öka.
För att målet ska kunna nås krävs intresse och engagemang från industrier, kommuner samt allmänhet. Samtliga parter måste vara medvetna om problemen och även villiga att satsa på rening av utsläpp till luft och vatten i större utsträckning än vad som görs idag.
Ingen övergödning i Norrbottens län
Indikatorer som följer upp målet