Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms tre av miljökvalitetsmålen vara nära att nås till år 2020. Tio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Storslagen fjällmiljö, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning anses vara nära att nås.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Det moderna skogsbruket påverkar skogen, vatten och våtmarker negativt. En stor andel av det som avverkas idag i länet är skog som har lång kontinuitet. En samlad insats för bättre miljöhänsyn vid avverkning pågår men miljöhänsynen har fortfarande brister. Stora projekt för vattendragsrestaurering pågår i länet men ändå är en mycket stor andel av sjöarna och vattendragen fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. De övergödningsproblem som finns är främst lokala. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. Antalet individer fåglar har sedan 2002 minskat i Norrbotten.

Inom jordbruket har nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Länet är industritungt och har relativt höga utsläpp till luften. Luftkvaliteten är i stora delar av länet god men är lokalt, stundtals dålig.

Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer, som exempelvis kvicksilver i insjöar och dioxin i havet. Uppvandringen av vildlax visar på en uppåtgående trend de senaste åren medan uppsteget av havsöring fortfarande är mycket svag.

Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Övergödningsproblemen i Norrbotten är främst lokala och utgörs ofta av områden som används eller har använts som recipienter för avloppsvatten. Jordbruk, skogsbruk och industrier orsakar också näringsbelastning. Landhöjningskusten med grunda vikar och sjöar kan vara känslig för belastning av näringsämnen. Även om åtgärder sätts in tar det tid för miljön att återhämta sig till ett naturligt tillstånd.

Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten

För att nå miljömålet ska inga vatten ha miljöproblemet övergödning enligt EU:s vattendirektiv. I Norrbotten bedöms cirka 100 vatten vara övergödda (1). Dessa vatten är upptagna i Vattenmyndighetens nya förslag till åtgärdsprogram 2016-2021.

I sötvatten är det främst sjöar som fungerar eller har fungerat som avloppsrecipienter samt vatten i jord- och skogsbruksområden som har övergödningsproblem. Även läckande sediment kan orsaka övergödning. Sjöar som tidigare sänkts riskerar att snabbare växa igen. I havet är det främst grunda fjärdar i närheten av städer, industrier, jordbruk eller enskilda avlopp som är övergödda. Den dominerande belastningen av näringsämnen till Bottenviken kommer från vattendragen. Belastningen varierar tydligt med skillnader i årsnederbörd och avrinning.

Det pågår åtgärder hos kommuner som fått LOVA-bidrag för övergödningsåtgärder i inlandsvatten (tre projekt). En positiv utveckling är att kommunerna fortsatt sitt arbete med att ansluta fler bostadsområden till kommunala reningsverk, därmed minskar antalet små avlopp. Det är särskilt viktigt i områden där sommarstugor byggs om till åretruntbostäder. Kommunförbundet har under året drivit ett samverkansprojekt för förbättrad och effektivare tillsyn av små avlopp (2). De flesta kommuner i länet arbetar nu efter en tillsynsplan för små avlopp.

Inom lantbruket satsas det både på förebyggande åtgärder och fysiska åtgärder. Greppa näringen är nu etablerat i länet och rådgivning riktas till större, djurhållande jordbruk, eller jordbruk med intensiv produktion i närheten av känsliga vatten. Rådgivningen kombineras med kompetensutveckling där samtliga jordbruk oavsett produktion kan delta (3). Det finns också medel till miljöinvesteringar i Landsbygdsprogrammet, riktade till bland annat förbättrad vattenkvalitet.

Påverkan på landmiljön

Markanvändning, exempelvis dikning och markskador, kan leda till att näringsämnen spolas ut till närliggande vatten. Det är inte bara nydikning och dikesrensning som skapar problem, även gamla diken kan läcka näringsämnen.

Under de senaste åren har olika projekt bedrivits som syftat till att återställa utdikade områden. Skogsbolagen SCA och Sveaskog samt lokala föreningar har arbetat med åtgärder. Nedfallet av kväve över norra Sverige överskrider inte den kritiska belastningen och orsakar därmed inte övergödning (4). Däremot finns risk att skogsgödsling kan leda till effekter i närliggande vatten. Enligt Skogsstyrelsens statistik ökade skogsgödslingen i Sverige något under 2015, men det varierar mycket mellan åren. I Norrbotten gödslades 1400 hektar skogsmark år 2015 (5,6). 

Jordbruk bedrivs på en mycket liten del av länets yta och är huvudsakligen inriktat på vallodling som jämförelsevis bidrar med ett litet läckage av närsalter. Djurhållning och gödselhantering kan orsaka lokala problem i vattenmiljöerna.

Analys och bedömning

Målet bedöms vara nära att nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda år 2020.

Bedömningen för utveckling i miljön är neutral, detta eftersom det inte går att se några större förändringar de senaste åren. Kunskapsläget har dock förbättrats under den senaste vattenförvaltningscykeln i och med att verifieringar av misstänkt övergödda vatten genomförts.

Anledningen till att vi inte når målet fullt ut är att åtgärder inte genomförs i tillräcklig omfattning. Ofta saknas fördjupade analyser av vilka påverkanskällor som är viktigast att åtgärda och vilka åtgärder som ger bäst effekt. I Vattenmyndighetens nuvarande och kommande åtgärdsprogram förslås olika åtgärder som måste utredas vidare av de kommuner och myndigheter som åtgärdsprogrammen riktas till. 

Det finns även en del osäkerheter inför framtiden, varav en är ovissheten om naturens förmåga att återhämta sig efter utförd åtgärd. Trots att beslutade styrmedel och åtgärder sätts in är det osäkert om eller när naturen återgår till ett mer naturligt tillstånd.

En annan farhåga är ett allt mer intensifierat skogsbruk där skogsgödsling, stubbrytning, skyddsdikning och uttag av GROT (grenar och toppar) blir vanligare. Ett syfte med ett intensifierat skogsbruk är att öka tillväxten och kunna avverka mer och tidigare. Ett annat syfte är att ta vara på så stor del av biomassan som möjligt. Denna typ av skogsbruk med kortare omloppstider, snabbare omsättning av näringsämnen och mer störning i markskiktet leder till ökad risk att näringsämnen urlakas. När mer näringsämnen förbrukas blir skogsgödsling nödvändig. Gödsling innebär tillförsel av kväve vilket bland annat förändrar markvegetationen till en mer kvävegynnad flora. För att få bättre kunskap om hur skogsmark påverkas av ett intensifierat skogsbruk behöver vi kontinuerlig uppföljning som belyser dessa frågor.

Den uppmärksamhet som gamla dikesområden fått under de senaste åren är positiv för miljömålet och förhoppningen är ett fortsatt intresse för restaurering av våtmarker.

För att målet ska kunna nås krävs intresse och engagemang från myndigheter, kommuner, industrier samt allmänhet. Belastning av näringsämnen kommer ofta från många olika källor och därför är samverkan mellan olika aktörer nödvändig för att identifiera kostnadseffektiva åtgärder. Ökade resurser till utredningar och åtgärder behövs. Samhället måste vara medvetet om problemen samt villiga att satsa på rening av utsläpp till vatten. Kommunala översiktsplaner och vatten- och avloppsplaner är viktiga verktyg för att förebygga att nya problem uppstår.

Referenser

1. VISS – Vatteninformationssystem Sverige

2. Kommunförbundet, Miljösamverkan Norrbotten (nytt fönster)

3. Sara Borgström, Länsstyrelsen Norrbotten. Personlig kommentar, 2016-11-14

4. Kritisk belastning för försurning och övergödning i Norrbottens län. 2015. IVL Svenska miljöinstitutet. Rapport nr C 126.

5. Skogsstatistiska årsböcker 2005-2014, Skogsstyrelsen

6. Åtgärder i skogsbruket 2015. Skogsstyrelsens statistiska meddelanden, JO16 SM 1601.

Pil uppåt smiley saknas Ingen övergödning i Norrbottens län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas