Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms ett av miljökvalitetsmålen kunna nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål anses vara nära att nås. Tio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Storslagen fjällmiljö bedöms kunna nås, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning anses vara nära att nås.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Det moderna skogsbruket påverkar vatten och våtmarker negativt samt fragmenterar skogslandskapet vilket på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med höga natur- och kulturvärden avverkas och miljöhänsynen vid avverkning har trots förbättringar fortfarande brister. En mycket stor andel av sjöarna och vattendragen är fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. För våtmarks- och vattenmiljöer prioriteras tyvärr inte områdesskydd. De övergödningsproblem som finns är främst lokala.

Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige. Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer. Bestånden av havsöring och vildlax är svaga men förbättras. Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen.

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Övergödningsproblemen i Norrbotten är främst lokala och utgörs ofta av områden som idag används eller tidigare har använts som recipienter för avloppsvatten. Jordbruk, skogsbruk och industrier orsakar också problem. Även om åtgärder sätts in tar det tid för miljön att återhämta sig till ett naturligt tillstånd.

Påverkan på landmiljön

Nedfallet av kväve över norra Sverige överskrider inte den kritiska belastningen av mark med blandad markanvändning (1). Det innebär att kvävenedfallet inte orsakar övergödning. Kvävenedfallet kommer till stor del från utsläpp i andra länder och från internationell sjöfart, därför är det viktigt med internationella åtgärder för att kunna minska nedfallet. I Norrbotten står transportsektorn för ungefär 25 procent av kväveutsläppen, energiförsörjning orsakar ungefär 50 procent (2). Styrmedel för transportsektorn finns och kan komma att ha effekt framöver.

Markanvändning, exempelvis dikning och markskador vid skogsavverkning, kan leda till att näringsämnen spolas ut till närliggande vatten. Det är inte bara nydikning och dikesrensning som skapar problem, även diken som grävdes för många årtionden sedan kan läcka näringsämnen. Under de senaste åren har olika projekt bedrivits som syftat till att återställa gamla skogsdiken. Skogsbolagen SCA och Sveaskog samt lokala föreningar har arbetat med åtgärder. Även skogsgödsling kan leda till näringsläckage till närliggande vatten. Siffror över arealen skog som gödslas visar en ökande trend sedan 2005 (3).

Tillstånd i sjöar, vattendrag och kustvatten

För att nå miljömålet ska inga vatten ha miljöproblemet övergödning enligt EUs ramdirektiv för vatten. I Norrbotten bedöms nu cirka 100 vatten vara övergödda (4). Enligt direktivet ska dessa vatten åtgärdas och det viktigaste styrmedlet är Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. I 2009-års program riktas uppdrag mot kommuner och myndigheter. Vid återrapporteringen svarade sju av länets kommuner att de jobbat med den åtgärd som berör enskilda avlopp (5). En av Länsstyrelsens uppdrag är att ta fram en plan för sitt åtgärdsarbete. Planen beräknas snart vara klar.

I sötvatten är det främst sjöar som fungerar eller fungerat som avloppsrecipienter samt vatten i jordbruksområden som har övergödningsproblem. I havet är det främst små, grunda fjärdar i närheten av städer, industrier, jordbruk eller enskilda avlopp som är övergödda. En åtgärd som genomförts under året är att LOVA-bidrag betalats ut till fem sökande för installation av anläggningar för mottagande av toalettavfall från fritidsbåtar. Under året har också kunskapsuppbyggnad kring miljöproblemet skett.

Under senaste året har kommunerna fortsatt sitt arbete med att ansluta fler bostadsområden till kommunala reningsverk, därmed minskar antalet enskilda avlopp. Minskningen motverkas av den utveckling som sker då sommarstugor byggs om till åretruntbostäder eftersom deras avlopp ofta inte är dimensionerade för att belastas året om. Vid den tillsyn av enskilda avlopp som kommuner bedriver bedöms funktion och behov av eventuella åtgärder. Havs- och vattenmyndigheten arbetar med ett vägledningsmaterial för effektivare tillsyn mot enskilda avlopp, vägledningen väntas vara klar under 2015 (6).

Analys och bedömning

Målet bedöms vara nära att nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda år 2020.

Bedömningen för utveckling i miljön är neutral, detta eftersom det inte går att se några större förändringar de senaste åren. Kunskapsläget har dock förbättrats under den senaste vattenförvaltningscykeln i och med att verifieringar av misstänkt övergödda vatten genomförts.

Anledningen till att vi inte når målet fullt ut är att åtgärder inte genomförs i tillräcklig omfattning. Målet blir svårt att nå om inte åtgärdstakten ökar. Det är viktigt att kommuner och myndigheter genomför åtgärderna i Vattenmyndighetens nuvarande och kommande åtgärdsprogram. En betydande svaghet med vattenförvaltningen är att det saknas ekonomisk täckning för många av åtgärderna, detta innebär att det blir svårt för många att utföra åtgärderna.

Det finns även en del osäkerheter inför framtiden, varav en är ovissheten om naturens förmåga att återhämta sig efter utförd åtgärd. Trots att beslutade styrmedel och åtgärder sätts in är det osäkert om eller när naturen återgår till ett naturligt tillstånd.

De styrmedel med krav på utsläppsreduktion som beslutats inom transportsektorn kommer troligen att leda till lägre utsläpp av bland annat kvädedioxid. Utsläppsminskningarna kan dock utebli om antalet transporter fortsätter att öka.

En annan farhåga är ett allt mer intensifierat skogsbruk där skogsgödsling, stubbrytning, skyddsdikning och uttag av GROT (grenar och toppar) blir vanligare. Ett syfte med ett intensifierat skogsbruk är att få skogen att växa snabbare och därmed få den avverkningsklar tidigare. Ett annat syfte är att ta vara på så stor del av biomassan som möjligt. Denna typ av skogsbruk med kortare omloppstider, snabbare omsättning av näringsämnen och mer störning i markskiktet leder till ökad risk att näringsämnen urlakas. När mer näringsämnen förbrukas blir skogsgödsling nödvändig. Gödsling innebär tillförsel av kväve vilket bland annat förändrar markvegetationen till en mer kvävegynnad flora. För att få bättre kunskap om hur skogsmark påverkas av ett intensifierat skogsbruk behöver vi kontinuerlig uppföljning som belyser dessa frågor.

Den uppmärksamhet som gamla dikesområden fått under de senaste åren är positiv för miljömålet och förhoppningen är ett fortsatt intresse för detta åtgärdsarbete.

Det är inte möjligt att säga hur mycket de åtgärder som gjorts under året har bidragit till miljömålsarbetet. Det är viktigt att åtgärderna fortsätter och förhoppningen är att de kommer att öka.

För att målet ska kunna nås krävs intresse och engagemang från myndigheter, kommuner, industrier samt allmänhet. Ökade resurser till åtgärder är också viktigt. Samhället måste vara medvetna om problemen samt villiga att satsa på rening av utsläpp till luft och vatten.

Referenser

  1. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Sverige. IVL rapport B 2095 (PDF 4,5 mb, nytt fönster).
  2. Kväveoxidutsläpp - Norrbottens län. Miljomal.se.
  3. Skogsstyrelsens skogsstatistisk årsbok 2014 (nytt fönser).
  4. Databasen VISS (nytt fönster).
  5. Sammanställning av kommunernas och myndigheternas återrapportering för 2013. Vattenmyndigheterna (nytt fönster).
  6. Personlig kommentar, Länsstyrelsen i Norrbotten 2014