Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms tre av miljökvalitetsmålen vara nära att nås till år 2020. Tio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Storslagen fjällmiljö, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning anses vara nära att nås.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Det moderna skogsbruket påverkar vatten och våtmarker negativt samt fragmenterar skogslandskapet vilket på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med lång kontinuitet avverkas. En samlad insats för bättre miljöhänsyn vid avverkning pågår men miljöhänsynen har fortfarande brister. En mycket stor andel av sjöarna och vattendragen är fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. De övergödningsproblem som finns är främst lokala. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. Antalet fåglar har sedan 2002 minskat i Norrbotten.

Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Länet är industritungt och har relativt höga utsläpp till luften. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige.

Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer, som exempelvis kvicksilver i insjöar och dioxin i havet. Uppvandringen av vildlax och havsöring i älvarna är fortsatt höga.

Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen. Utsläppen av växthusgaser i länet har ökat något sedan 1990.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Övergödningsproblemen i Norrbotten är främst lokala och utgörs ofta av områden som används eller har använts som recipienter för avloppsvatten. Jordbruk, skogsbruk och industrier orsakar också övergödning. Även om åtgärder sätts in tar det tid för miljön att återhämta sig till ett naturligt tillstånd.

Påverkan på landmiljön

Nedfallet av kväve över norra Sverige överskrider inte den kritiska belastningen och orsakar därmed inte övergödning (1). Markanvändning, exempelvis dikning och markskador vid skogsavverkning, kan leda till att näringsämnen spolas ut till närliggande vatten. Det är inte bara nydikning och dikesrensning som skapar problem, även gamla diken kan läcka näringsämnen. Under de senaste åren har olika projekt bedrivits som syftat till att återställa gamla skogsdiken. Skogsbolagen SCA och Sveaskog samt lokala föreningar har arbetat med åtgärder. Även skogsgödsling kan leda till näringsläckage till närliggande vatten. Siffror över arealen skog som gödslas visar en ökande trend sedan 2005 men har under 2013 minskat kraftigt (2).

Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten

För att nå miljömålet ska inga vatten ha miljöproblemet övergödning enligt EU:s vattendirektiv. I Norrbotten bedöms cirka 100 vatten vara övergödda (3). Dessa vatten är upptagna i Vattenmyndighetens nya åtgärdsprogram som kommer beslutas i december 2015. En av Länsstyrelsens uppdrag är att ta fram en plan för sitt åtgärdsarbete. Planen är klar och åtgärder har påbörjats. 

I sötvatten är det främst sjöar som fungerar eller har fungerat som avloppsrecipienter samt vatten i jord- och skogsbruksområden som har övergödningsproblem. Även läckande sediment kan orsaka övergödning. I havet är det främst grunda fjärdar i närheten av städer, industrier, jordbruk eller enskilda avlopp som är övergödda. En åtgärd som genomförts under året är att LOVA-bidrag betalats ut till två sökande för övergödningsåtgärder i inlandsvatten. Fler övergödda vatten har rapporterats in under samrådet för Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Rådgivningsprojektet Greppa Näringen har startats upp i Norrbotten där var tredje av de större lantbruken har gått med (4).

En positiv utveckling är att kommunerna fortsatt sitt arbete med att ansluta fler bostadsområden till kommunala reningsverk, därmed minskar antalet enskilda avlopp. Minskningen motverkas dock av den utveckling som sker då sommarstugor byggs om till åretruntbostäder, eftersom deras avlopp ofta inte är dimensionerade för att belastas året om. Havs- och vattenmyndigheten har i år publicerat vägledningsmaterial för små avlopp (5) vilket Kommunförbundet använder i ett projekt för förbättrad och effektivare tillsyn av enskilda avlopp (6).

Analys och bedömning

Målet bedöms vara nära att nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda år 2020.

Bedömningen för utveckling i miljön är neutral, detta eftersom det inte går att se några större förändringar de senaste åren. Kunskapsläget har dock förbättrats under den senaste vattenförvaltningscykeln i och med att verifieringar av misstänkt övergödda vatten genomförts.

Anledningen till att vi inte når målet fullt ut är att åtgärder inte genomförs i tillräcklig omfattning. Målet blir svårt att nå om inte åtgärdstakten ökar. För att kunna öka takten behöver fördjupade analyser av påverkanskällor ske, så att kostnadseffektiva åtgärder sätts in för de källor som har en betydande påverkan. Det är viktigt att kommuner och myndigheter genomför åtgärderna i Vattenmyndighetens nuvarande och kommande åtgärdsprogram. En betydande svaghet med vattenförvaltningen är att det saknas ekonomisk täckning för många av åtgärderna, detta innebär att det blir svårt för många att utföra åtgärderna.

Det finns även en del osäkerheter inför framtiden, varav en är ovissheten om naturens förmåga att återhämta sig efter utförd åtgärd. Trots att beslutade styrmedel och åtgärder sätts in är det osäkert om eller när naturen återgår till ett naturligt tillstånd.

En annan farhåga är ett allt mer intensifierat skogsbruk där skogsgödsling, stubbrytning, skyddsdikning och uttag av GROT (grenar och toppar) blir vanligare. Ett syfte med ett intensifierat skogsbruk är att öka tillväxten och kunna avverka mer och tidigare. Ett annat syfte är att ta vara på så stor del av biomassan som möjligt. Denna typ av skogsbruk med kortare omloppstider, snabbare omsättning av näringsämnen och mer störning i markskiktet leder till ökad risk att näringsämnen urlakas. När mer näringsämnen förbrukas blir skogsgödsling nödvändig. Gödsling innebär tillförsel av kväve vilket bland annat förändrar markvegetationen till en mer kvävegynnad flora. För att få bättre kunskap om hur skogsmark påverkas av ett intensifierat skogsbruk behöver vi kontinuerlig uppföljning som belyser dessa frågor. Enligt Skogsstatistisk årsbok minskade skogsgödslingen i Norrbotten under 2013, men det är för tidigt att säga om denna minskning kommer hålla i sig (7).

Den uppmärksamhet som gamla dikesområden fått under de senaste åren är positiv för miljömålet och förhoppningen är ett fortsatt intresse för detta åtgärdsarbete.

Det är positivt för miljömålsarbetet med alla de åtgärder som har genomförts under året. Det är dock svårt att avgöra hur stor effekt de kommer ha för en minskad övergödning. Det är viktigt att åtgärderna fortsätter och förhoppningen är att de kommer öka.

För att målet ska kunna nås krävs intresse och engagemang från myndigheter, kommuner, industrier samt allmänhet. Ökade resurser till utredningar och åtgärder är också viktigt. Samhället måste vara medvetet om problemen samt villiga att satsa på rening av utsläpp till vatten.

Referenser

1. Kritisk belastning för försurning och övergödning i Norrbottens län. 2015. IVL Svenska miljöinstitutet. Rapport nr C 126.

2. Skogsstatistiska årsböcker 2005-2014, Skogsstyrelsen

3. VISS – Vatteninformationssystem Sverige

4. Personlig kommentar, Länsstyrelsen Norrbotten, 2015-09-24

5. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:1

6. Kommunförbundet, Miljösamverkan Norrbotten (nytt fönster)

7. Skogsstatistiska årsböcker 2005-2014, Skogsstyrelsen

Pil uppåt smiley saknas Ingen övergödning i Norrbottens län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas