Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms tre av miljökvalitetsmålen vara nära att nås till år 2020. Tio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Storslagen fjällmiljö, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning anses vara nära att nås.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Det moderna skogsbruket påverkar skogen, vatten och våtmarker negativt. En stor andel av det som avverkas idag i länet är skog som har lång kontinuitet. En samlad insats för bättre miljöhänsyn vid avverkning pågår men miljöhänsynen har fortfarande brister. Stora projekt för vattendragsrestaurering pågår i länet men ändå är en mycket stor andel av sjöarna och vattendragen fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. De övergödningsproblem som finns är främst lokala. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. Antalet individer fåglar har sedan 2002 minskat i Norrbotten.

Inom jordbruket har nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Länet är industritungt och har relativt höga utsläpp till luften. Luftkvaliteten är i stora delar av länet god men är lokalt, stundtals dålig.

Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer, som exempelvis kvicksilver i insjöar och dioxin i havet. Uppvandringen av vildlax visar på en uppåtgående trend de senaste åren medan uppsteget av havsöring fortfarande är mycket svag.

Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Norrbottens miljöproblem är ofta lokala i anslutning till industrier eller förorenade områden men för vissa ämnen har problem uppstått genom diffus spridning. Belastningen av miljögifter minskar som följd av styrmedel och åtgärder inom EU och internationellt men många gifter finns kvar i miljön under lång tid. Miljöövervakningen visar att vissa ämnen minskar i miljön medan nya misstänkta problemämnen dyker upp (1,2). Kvicksilverfrågan är fortsatt aktuell för sjöar i kust- och inlandet (3,4,5). Exponeringsvägar för kadmium är fortfarande dåligt kända och orsaker till förhöjda kadmiumhalter i Bottenviken är oklara. Även dioxiner är ett angeläget problem i Bottenviken.

Under senare år har mycket hänt gällande kunskapsuppbyggnad, både genom övervakning av miljögifter och tillsyn. Det har påbörjats ett projekt för att utreda och åtgärda effekter av utsläpp från sura sulfatjordar längs kusten (6,7). Ett projekt för bedömning av miljögiftssituationen i norra Bottenviken har avslutats under 2015 (8). I länet har det även gjorts större insatser vid förtätning av den nationella screeningen för att kartlägga förekomsten av prioriterade och särskilt förorenande ämnen, exempelvis PFAS (2).

Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper. Information om farliga ämnen i material och produkter

Kemikalieinspektionen har genomfört en enkätstudie om kommunernas kemikaliearbete. 80 procent av Norrbottens kommuner har svarat på enkäten.  Nästan hälften av kommunerna har en handlingsplan för förebyggande kemikaliearbete, cirka tio procent arbetar även aktivt med informationsinsatser gentemot innevånarna.

Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper

Det återstår mycket kartläggningsarbete av utsläppskällor i länet. Ett projekt angående kartläggning och analys av fiberbankar längs kusten pågår (9). Resultatet kommer att kunna användas som underlag för prioritering av åtgärder.

Användningen av särskilt farliga ämnen

Länsstyrelsen har under 2016 påbörjat en uppföljning av kemikalieinventeringen från 2012 på länsstyrelsens miljötillsynsobjekt (10). Kartläggningen omfattade länets tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter och har gett information som kan användas i tillsynen. Resultatet kan även användas av verksamhetsutövare i syfte att försöka byta ut miljö- och hälsofarliga ämnen mot mindre farliga.

Förorenade områden

Arbetet med att åtgärda förorenade områden går sakta framåt och ökade resurser krävs om vi ska nå generationsmålet. Det pågår åtgärdsinriktade undersökningar med bidragsmedel för de kvicksilverförorenade sedimenten i sjön Ala Lombolo (Kiruna) och i Karlshäll-Notviken (Luleå). I Båtskärsnäs (Kalix) planeras under 2017 en bidragsfinansierad sanering av dioxin. Vid Slagnäs bangård (Arjeplog) sker åtgärdsinriktade undersökningar av metallföroreningar med finansiering av SGU och Boliden. SGU utför även åtgärdsinriktade undersökningar och pilotförsök med sanering vid FFV-tvätten (Boden).

Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen

Svårt att uppnå ett tillstånd där kostrestriktioner för fisk inte längre behövs. Halter av kvicksilver i insjöfisk och dioxin i fet Bottenviksfisk är fortfarande problematiska (11).

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år 2020. Det går inte att se en tydlig trend för utvecklingen i miljön.

Arbetet med att åtgärda förorenade områden går sakta och en expansiv industri i länet medför ökad belastning på miljön. Metallbelastning från sulfidjordsområden kan vara omfattande och möjliga åtgärder måste utredas. Informations- och tillsynskampanjer riktade mot verksamhetsutövare och allmänhet är viktiga verktyg samtidigt som offentliga investeringar och upphandlingar ska styras mot mer miljövänliga alternativ. Det bör även bli mer fokus på inomhusmiljön, till exempel barnartiklar och byggmaterial. En allmänhet som är villig att betala för en ren miljö genom förändrade beteende- och konsumtionsmönster ger större möjligheter att nå målet. Det bygger också på att farliga ämnen förbjuds på EU-nivå eller användningen av farliga ämnen begränsas så att riskerna minimeras.

Behov av ökade resurser för tillsyn och kartläggning

Resurserna är i dagsläget mycket begränsade hos kommuner och länsstyrelser. Förebyggande arbete genom tillsyn och miljöövervakning är viktiga faktorer för att nå målet på lokal och regional nivå. Detta är mycket angeläget för Norrbotten som har en intensiv exploatering och tung industri. Det finns ett stort behov av att stärka tillsynen och arbeta förebyggande genom informationskampanjer gentemot verksamhetsutövare, kommuner och allmänhet. Även tillsyn och kartläggning av miljögifter i offentliga miljöer som skolor och förskolor kräver ökade resurser.

Kartläggning av utsläppskällor i länet behöver utföras. En modell för påverkansanalys och riskbedömning av miljögifter tas nu fram av Vattenmyndigheten. För att det ska fungera måste ingående data ha hög kvalitet. Det finns stora brister i dagens hantering av data från recipientkontroll och mätkampanjer.

Behov av säkra dataflöden

Det finns ett behov av att säkra tillgången till miljögiftsdata från recipientkontroll, utsläppsdata, mätningar inom förorenade områden, undersökningar i miljötillståndsansökningar m.m. Det görs oerhört mycket mätningar med resultat som inte finns tillgängligt annat än i rapportform. Det finns ett stort behov av att säkra dataflöden från verksamhetsutövare till tillsynsmyndighet och vidare till nationellt datavärdskap. Tillsyn och miljömålsuppföljning såväl som påverkansanalys inom exempelvis vattenförvaltning skulle bli mycket effektivare om det fanns krav på att rapportera in recipientkontrolldata till nationella datavärdar.

Prioriteringar i länet

Länsstyrelsen har under 2016 påbörjat en uppföljning av kemikalieinventeringen från 2012 på länsstyrelsens miljötillsynsobjekt. Länsstyrelsen satsar även på fortsatt kartläggning av riskområden och åtgärder för sura sulfatjordar.

Referenser

1. Resultatblad-miljögifter (nytt fönster)

2. www.ivl.se-screening (nytt fönster)

3. Åkerblom, Staffan & Johansson, Kjell. 2008. Kvicksilver i svensk insjöfisk – variationer i tid och rum. Uppsala: Institutionen för miljöanalys, SLU http://publikationer.slu.se/Filer/Hg_Fisk.pdf (PDF-fil 0,5MB)

4. Resultatblad-Kvicksilver i matfisk (PDF-fil 0,5MB)

5. http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/Sv/publikationer/2014/Pages/kvicksilver-i-gadda-2012.aspx (nytt fönster)

6. Identifiering av riskområden för oxidering av sulfidsediment (PDF-fil 10MB)

7.Gränslösa möjligheter. Projektportfölj, Interreg Nord. Sid. 28 "Kustmynnande Vattendrag i Bottenviken". (PDF-fil 0,5MB)

8. Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay (nytt fönster)

9. Fiberbankar i Norrland

10. Kartläggning av kemikalieanvändning med fokus på vattendirektivsämnen i Norrlands kustlän (PDF-fil 2,2MB)

11. http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/all-fisk-ar-inte-nyttig/ (nytt fönster)