Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms två av miljökvalitetsmålen kunna nås till år 2020. Ett miljökvalitetsmål anses vara nära att nås. Tio mål kommer inte att nås till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.

Ingen övergödning och Storslagen fjällmiljö bedöms kunna nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda år 2020. Bara naturlig försurning anses vara nära att nås. Resterande tio mål bedöms inte kunna nås till 2020.

Norrbotten är ett stort län med många olika naturtyper och miljöer. Länet hyser få människor på en stor yta med rika naturtillgångar. Trots detta är det tio miljökvalitetsmål som inte kommer att uppnås.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i de fjällnära skogarna, våtmarkerna och vattendragen bedöms situationen för naturmiljön vara mer gynnsam. Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Ett intensivt skogsbruk bidrar till försurning och övergödning, fysisk påverkan på vatten och fragmentering av skogslandskapet som på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med höga natur- och kulturvärden avverkas fortfarande och miljöhänsynen vid avverkning är fortfarande inte bra. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är av stor betydelse för bevarandet av ett stort antal arter. Även den expansiva gruvindustrin ökar belastningen på naturmiljön och leder också till negativa effekter på boendemiljön. Det demografiska läget i framför allt glesbygden, med utflyttning och åldrande befolkning, leder till försämrad tillgång till service. Urbaniseringstrenden skapar ett större bebyggelsetryck i länets större orter. Kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden påverkas ofta negativt i tätorterna. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige. Längs länets kust finns sulfidjordar som kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Dioxiner är också ett angeläget problem för Bottenviken. Bestånden av havsöring och vildlax är svaga, men förbättras. Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Norrbottens miljöproblem är ofta lokala i anslutning till industrier eller förorenade områden men för vissa ämnen har problem uppstått genom diffus spridning. Belastningen av miljögifter minskar som följd av styrmedel och åtgärder inom EU och internationellt men gifter finns kvar i miljön under lång tid. Miljöövervakningen visar att vissa ämnen minskar i miljön medan nya misstänkta problemämnen dyker upp (Länsstyrelsen 2012, www.ivl.se, screening). Kvicksilverfrågan är fortsatt aktuell för sjöar i kustlandet och inlandet. Exponeringsvägar för kadmium är fortfarande dåligt kända och orsaker till förhöjda halter kadmium i Bottenviken är oklara. Även dioxiner är ett angeläget problem för Bottenviken.

Under de senaste åren har mycket hänt i Norrbotten vad gäller kunskapsuppbyggnad, både genom övervakning av miljögifter och genom tillsyn. Länsstyrelsen och vattenråden har undersökt kvicksilver i matfisk (Länsstyrelsen 2012) samt kvicksilver i gädda (utvärdering pågår). En kartläggning av riskområden för sura sulfatjordar längs kusten (Länsstyrelsen 2012) och ett projekt för bedömning av miljögiftssituationen i norra Bottenviken har påbörjats.

Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper. Information om farliga ämnen i material och produkter

Arbete på EU- och internationell nivå pågår och utvecklingen är positiv även om det återstår mycket arbete. Lokalt kan vi allteftersom tillämpa kunskapen och sprida informationen till verksamhetsutövare och allmänhet.

Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper

Det återstår mycket kartläggningsarbete av utsläppskällor i länet. En kartläggning av dioxinkällor har slutförts (Länsstyrelsen Gävleborg 2012). Det kommer utgöra underlag för prioritering av åtgärder.

Användningen av särskilt farliga ämnen

En kemikaliekartläggning av bland annat prioriterade ämnen enligt Ramdirektivet för vatten blev klar under 2012 (Länsstyrelsen Gävleborg 2012). Kartläggningen genomfördes tillsammans med länsstyrelserna längs kusten mot Bottenviken och Bottenhavet. Den omfattade länets tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter och har gett information som kan användas i tillsynen av verksamheterna. Resultatet kan framför allt användas av de aktuella verksamhetutövarna själva i syfte att försöka byta ut miljö- och hälsofarliga ämnen mot mindre farliga.

Förorenade områden

Arbetet med att åtgärda förorenade områden går sakta framåt och ökade resurser krävs om vi ska nå generationsmålet. I de kvicksilverförorenade objekten Ala Lombolo (Kiruna) och Karlshäll-Notviken (Luleå) pågår åtgärdsinriktade undersökningar med bidragsmedel. Flera ansökningar om bidrag för åtgärder på andra objekt har kommit in under 2013.

Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen

Svårt att uppnå ett tillstånd då kostrestriktioner för fisk inte längre behövs. Halter av kvicksilver i insjöfisk och dioxin i fet bottenviksfisk är fortfarande problematiska.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år 2020. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Arbetet med att åtgärda förorenade områden går för sakta och en expansiv industri i länet medför samtidigt ökad belastning på miljön. Metallbelastning från sulfidjordsområden kan vara omfattande och möjliga åtgärder måste utredas. Informations- och tillsynskampanjer riktade till verksamhetsutövare och allmänhet är viktiga verktyg samtidigt som offentliga investeringar och upphandlingar ska styras mot mer miljövänliga alternativ. Det bör även bli mer fokus på inomhusmiljön, till exempel barnartiklar och byggmaterial. En allmänhet som är villig att betala för en ren miljö genom förändrade beteende- och konsumtionsmönster, ger större möjligheter att nå målet. Det bygger också på att farliga ämnen förbjuds på EU-nivå eller användningen av farliga ämnen begränsas så att riskerna minimeras.

Behov av ökade resurser för tillsyn och kartläggning

Förbyggande arbete genom tillsyn och miljöövervakning är viktiga framgångsfaktorer för att nå målet på lokal och regional nivå. Resurserna är i dagsläget mycket begränsade hos kommuner och länsstyrelser. Det är mycket angeläget för Norrbotten med en intensiv exploatering och ny tung industri. Det finns ett stort behov av att stärka tillsynen och arbeta förebyggande genom informationskampanjer gentemot verksamhetsutövare, kommuner och allmänhet. Även tillsyn och kartläggning av miljögifter i offentliga miljöer som skolor och förskolor kräver ökade resurser.

Även kartläggning av utsläppskällor i länet behöver göras. En modell för påverkansanalys och riskbedömning av miljögifter tas nu fram av Vattenmyndigheten. För att det ska fungera måste ingående data ha hög kvalitet. Det finns stora brister i dagens hantering av data från recipientkontroll och olika mätkampanjer.

Behov av säkra dataflöden

Dåligt fungerande dataflöde är ett stort problem för arbetet med tillsyn, riskbedömningar och påverkansanalys. Det finns ett behov av att säkra en tillgång till miljögiftsdata från såväl recipientkontroll, mätkampanjer inom efterbehandling av förorenade områden, undersökningar i miljötillståndsansökningar såväl som utsläppdata mm. Det görs oerhört mycket mätningar med resultat som inte finns tillgängligt annat än i rapportform. Det finns ett stort behov av att säkra dataflöden (rådata) från industri till tillsynsmyndighet och vidare till nationellt datavärdskap. Tillsyn och miljömålsuppföljning såväl som påverkansanalys inom exempelvis vattenförvaltning skulle bli mycket effektivare om det fanns krav på industrier att rapportera in recipientkontrolldata till nationella datavärdar.

Prioriteringar i länet

Länsstyrelsen avser att prioritera att genomföra en tillsynskampanj med koppling till kemikalielagstiftningen i EU (REACH).  Länsstyrelsen satsar på fortsatt kartläggning av riskområden för sura sulfatjordar och en gemensam informationskampanj med Västerbotten angående denna problematik.