Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms ett av miljökvalitetsmålen kunna nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål anses vara nära att nås. Tio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Storslagen fjällmiljö bedöms kunna nås, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning anses vara nära att nås.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Det moderna skogsbruket påverkar vatten och våtmarker negativt samt fragmenterar skogslandskapet vilket på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med höga natur- och kulturvärden avverkas och miljöhänsynen vid avverkning har trots förbättringar fortfarande brister. En mycket stor andel av sjöarna och vattendragen är fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. För våtmarks- och vattenmiljöer prioriteras tyvärr inte områdesskydd. De övergödningsproblem som finns är främst lokala.

Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige. Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer. Bestånden av havsöring och vildlax är svaga men förbättras. Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen.

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Norrbottens miljöproblem är ofta lokala i anslutning till industrier eller förorenade områden men för vissa ämnen har problem uppstått genom diffus spridning. Belastningen av miljögifter minskar som följd av styrmedel och åtgärder inom EU och internationellt men många gifter finns kvar i miljön under lång tid. Miljöövervakningen visar att vissa ämnen minskar i miljön medan nya misstänkta problemämnen dyker upp (1,2). Kvicksilverfrågan är fortsatt aktuell för sjöar i kust- och inlandet (3). Exponeringsvägar för kadmium är fortfarande dåligt kända och orsaker till förhöjda kadmiumhalter i Bottenviken är oklara. Även dioxiner är ett angeläget problem i Bottenviken.

Under de senaste åren har mycket hänt i Norrbotten gällande kunskapsuppbyggnad, både genom övervakning av miljögifter och tillsyn. Länsstyrelsen och vattenråden har undersökt kvicksilver i fisk 2011(4) och 2012 (utvärdering pågår). En fortsättning på 2012-års kartläggning av riskområden för sura sulfatjordar längs kusten (5) har påbörjats och ett projekt för bedömning av miljögiftssituationen i norra Bottenviken avslutas under året.

Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper. Information om farliga ämnen i material och produkter

Arbete på EU- och internationell nivå pågår och utvecklingen är positiv även om det återstår mycket arbete. Lokalt kan vi allteftersom tillämpa kunskapen och sprida information till verksamhetsutövare och allmänhet.

Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper

Det återstår mycket kartläggningsarbete av utsläppskällor i länet. Ett projekt angående kartläggning och analys av fiberbankar längs kusten har startats upp (6). Resultatet kommer att kunna användas som underlag för prioritering av åtgärder.

Användningen av särskilt farliga ämnen

En kemikaliekartläggning blev klar under 2012 (7). Kartläggningen omfattade länets tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter och har gett information som kan användas i tillsynen av verksamheterna. Resultatet kan även användas av verksamhetutövare i syfte att försöka byta ut miljö- och hälsofarliga ämnen mot mindre farliga.

Förorenade områden

Arbetet med att åtgärda förorenade områden går sakta framåt och ökade resurser krävs om vi ska nå generationsmålet. I de kvicksilverförorenade objekten Ala Lombolo (Kiruna) och Karlshäll-Notviken (Luleå) pågår åtgärdsinriktade undersökningar med bidragsmedel. Vid Slagnäs bangård (Arjeplog) sker åtgärdsinriktade undersökningar av metallföroreningar med finansiering av SGU och Boliden. SGU utför även åtgärdsinriktade undersökningar och pilotförsök med sanering vid FFV-tvätten (Boden). Det har även kommit in ansökningar om bidrag för åtgärder vid ett flertal andra objekt.

Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen

Svårt att uppnå ett tillstånd där kostrestriktioner för fisk inte längre behövs. Halter av kvicksilver i insjöfisk och dioxin i fet Bottenviksfisk är fortfarande problematiska (8).

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år 2020. Det går inte att se en tydlig trend för utvecklingen i miljön.

Arbetet med att åtgärda förorenade områden går sakta och en expansiv industri i länet medför ökad belastning på miljön. Metallbelastning från sulfidjordsområden kan vara omfattande och möjliga åtgärder måste utredas. Informations- och tillsynskampanjer riktade mot verksamhetsutövare och allmänhet är viktiga verktyg samtidigt som offentliga investeringar och upphandlingar ska styras mot mer miljövänliga alternativ. Det bör även bli mer fokus på inomhusmiljön, till exempel barnartiklar och byggmaterial. En allmänhet som är villig att betala för en ren miljö genom förändrade beteende- och konsumtionsmönster ger större möjligheter att nå målet. Det bygger också på att farliga ämnen förbjuds på EU-nivå eller användningen av farliga ämnen begränsas så att riskerna minimeras.

Behov av ökade resurser för tillsyn och kartläggning

Resurserna är i dagsläget mycket begränsade hos kommuner och länsstyrelser. Förebyggande arbete genom tillsyn och miljöövervakning är viktiga faktorer för att nå målet på lokal och regional nivå. Det är mycket angeläget för Norrbotten med en intensiv exploatering och ny tung industri. Det finns ett stort behov av att stärka tillsynen och arbeta förebyggande genom informationskampanjer gentemot verksamhetsutövare, kommuner och allmänhet. Även tillsyn och kartläggning av miljögifter i offentliga miljöer som skolor och förskolor kräver ökade resurser.

Kartläggning av utsläppskällor i länet behöver utföras. En modell för påverkansanalys och riskbedömning av miljögifter tas nu fram av Vattenmyndigheten. För att det ska fungera måste ingående data ha hög kvalitet. Det finns stora brister i dagens hantering av data från recipientkontroll och mätkampanjer.

Behov av säkra dataflöden

Det finns ett behov av att säkra tillgången till miljögiftsdata från recipientkontroll, utsläppsdata, mätningar inom förorenade områden, undersökningar i miljötillståndsansökningar m.m. Det görs oerhört mycket mätningar med resultat som inte finns tillgängligt annat än i rapportform. Det finns ett stort behov av att säkra dataflöden från industri till tillsynsmyndighet och vidare till nationellt datavärdskap. Tillsyn och miljömålsuppföljning såväl som påverkansanalys inom exempelvis vattenförvaltning skulle bli mycket effektivare om det fanns krav på industrier att rapportera in recipientkontrolldata till nationella datavärdar.

Prioriteringar i länet

Länsstyrelsen avser att prioritera att genomföra en tillsynskampanj med koppling till kemikalielagstiftningen i EU (REACH). Länsstyrelsen satsar på fortsatt kartläggning av riskområden för sura sulfatjordar och en gemensam informationskampanj med Västerbotten angående denna problematik.

Referenser

1. Resultatblad miljögifter. Länsstyrelsen Norrbotten (nytt fönster).

2. Miljöövervakningsdata, screening av miljögifter. IVL (nytt fönster).

3. Kvicksilver i svensk insjöfisk – variationer i tid och rum. SLU Rapport 2008:8 (PDF 0,5 mb, nytt fönster).

4. Kvicksilver i matfisk, resultatblad. Länsstyrelsen Norrbotten (PDF 0,5 mb, nytt fönster).

5. Identifiering av riskområden för oxidering av sulfidsediment. Länsstyrelsens rapportserie 11/2012 (PDF 10 mb, nytt fönster).

6. Fiberbankar i Norrland. Nyhet länsstyrelsen Norrbotten (nytt fönster).

7. Kartläggning av kemikalieanvändning med fokus på vattendirektivsämnen i Norrlands kustlän. Länsstyrelsen Gävleborg. Rapport 2012:9 (PDF 2,2 mb, nytt fönster).

8. Råd om fisk. Livsmedelsverket (nytt fönster).