Bara naturlig försurning. Bild: Tobias Flygar.

Bara naturlig försurning

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms tre av miljökvalitetsmålen vara nära att nås till år 2020. Tio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Storslagen fjällmiljö, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning anses vara nära att nås.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Det moderna skogsbruket påverkar skogen, vatten och våtmarker negativt. En stor andel av det som avverkas idag i länet är skog som har lång kontinuitet. En samlad insats för bättre miljöhänsyn vid avverkning pågår men miljöhänsynen har fortfarande brister. Stora projekt för vattendragsrestaurering pågår i länet men ändå är en mycket stor andel av sjöarna och vattendragen fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. De övergödningsproblem som finns är främst lokala. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. Antalet individer fåglar har sedan 2002 minskat i Norrbotten.

Inom jordbruket har nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Länet är industritungt och har relativt höga utsläpp till luften. Luftkvaliteten är i stora delar av länet god men är lokalt, stundtals dålig.

Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer, som exempelvis kvicksilver i insjöar och dioxin i havet. Uppvandringen av vildlax visar på en uppåtgående trend de senaste åren medan uppsteget av havsöring fortfarande är mycket svag.

Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Bara naturlig försurning

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat 

Försurade sjöar och vattendrag

Enligt vattenförvaltningens bedömningar har tio sjöar och elva vattendrag i länet miljöproblemet försurning (1). Samtliga ligger inom områden med sulfidjordar, denna problematik beskrivs mer längre ned. Vattenmyndighetens kommande åtgärdsprogram för perioden 2017–2021 innehåller åtgärdsförslag som riktas mot försurning i sjöar och vattendrag. 

Påverkan genom skogsbruk och annan markanvändning

Längs länets kust finns potentiellt sura sulfatjordar som bildats till följd av landhöjningen. Mänsklig påverkan i form av markarbeten leder till att dessa syresätts och blir faktiskt sura sulfatjordar. Vattendrag som rinner genom jordarna riskerar periodvis att drabbas av kraftig försurning samt höga metallhalter, ett fenomen som kallas surstötar. Under de två senaste åren har Sveriges Geologiska Undersökning och Länsstyrelsen karterat kustnära områden och därmed höjt kunskapsnivån om problemet. Karteringen visar att det finns många riskområden där vattendragen kan drabbas av surstötar.

Skogsbrukets påverkan på försurning befaras öka om uttaget av biomassa i framtiden ökar (2). Uttaget av GROT (grenar och toppar) i Norrbotten har ökat de senaste åren. Samtidigt bedrivs ingen askåterföring. Arealen skog som gödslades årligen i Norrbotten var som störst 2008–2012. Under åren 2013–2015 har den årligen gödslade arealen minskat drastiskt till 2–15 procent jämfört med 2008–2012 (3).

Påverkan genom atmosfäriskt nedfall

För att miljömålet ska nås ska nedfallet av kväve och svavel inte bidra till att kritisk belastning för försurning av mark och vatten överskrids. I en rapport från IVL så bedöms endast 1 procent av sjöarna samt 0,5 procent av skogsmarken inom länet överstiga den kritiska belastningen. Områden som överstiger gränsen ligger främst i länets östra delar (4).

Indikatorn svavelnedfall visar en positiv utveckling i länet, det vill säga att nedfallet minskar. En stor del av svaveldioxidutsläppen kommer från industrier (5). En åtgärd som genomfördes under 2015 är att SCA Munksund AB driftsatte en ny mesaugn vid pappersbruket i Piteå. Den nya ugnen eldas främst med träpulver istället för olja vilket kommer att medföra minskade utsläpp av svavel. Samtliga tre massa- och pappersbruk i länet har under de senaste åren ersatt eldningsolja med hög svavelhalt med antingen biobränslen eller eldningsolja med lägre svavelhalt (6).

För indikatorn kvävenedfall syns ingen tydlig trend de senaste 15 åren. Den största delen av länets kväveoxidutsläpp kommer från energisektorn, en annan stor del kommer från transporter (5). Behovet av energi har troligen ökat det senaste året och kommer sannolikt även fortsättningsvis att öka. Inom transportsektorn har olika styrmedel beslutat som syftar till att minska utsläpp av bland annat kvävedioxid. Minskningarna kan dock utebli om transporterna fortsätter att öka.

Analys och bedömning

Målet bedöms vara nära att nås till år 2020. Förutsättningarna kommer delvis finnas på plats till 2020. För surt nedfall finns tillräckliga beslutade styrmedel (EU-direktiv). Däremot saknas riktlinjer för markanvändning av sulfidjordsområden samt metoder för uppföljning av skogsbrukets markanvändning.

Utvecklingen i miljön bedöms vara neutral eftersom det inte går att se några större förändringar de senaste åren.

Länsstyrelsen bedömer, liksom tidigare år, att målet är nära att nås. Bedömningen grundar sig på dagens miljötillstånd men också på vilka styrmedel som finns beslutade. 

Med ett fortsatt stort exploateringstryck längs Norrbottens kust finns behov av riktlinjer för markanvändning inom sulfidjordsområden. Det finns också behov av informationsinsatser och att riktlinjer kring sulfidjordsdeponier tas fram. Dessa insatser tillsammans med fysiska åtgärder är nödvändigt för att sjöar och vattendrag ska uppnå god status med avseende på försurning enligt kraven i vattenförvaltningen.

Under 2015 har ett EU-projekt med fokus på sura sulfatjordar startat. Projektet omfattar kartläggning, metodutveckling och pilotåtgärder. En försöksåtgärd med reglerad dränering på jordbruksmark har genomförts under sommaren 2016. Åtgärden syftar till att minska utläckage av försurande ämnen från dränerad mark.

Den precisering som säger att skogsbruket skall anpassas till växtplatsens försurningskänslighet är svår att följa upp eftersom metoder för uppföljning saknas. Ett intensifierat skogsbruk där mer och mer biomassa tas tillvara och där skogsgödsling förekommer kan bidra till försurning av mark och vatten.  Detta beror på att baskatjoner som verkar neutraliserande tas ut ur skogen samt att ökad tillväxt ger upphov till att fler vätejoner avges från trädens rötter (7). Ett intensivare skogsbruk kan innebära att aktiviteter som skogsgödsling, skyddsdikning och uttag av GROT blir vanligare. För att få bättre kunskap om hur skogsmark påverkas av ett intensifierat skogsbruk behövs metoder för att följa upp dessa effekter.

Gällande svavel- och kväveutsläpp så kommer en stor del av länets utsläpp från energi, industri- och transportsektorn. Därför bör framtida arbete fokuseras på dessa områden. Utsläppen är till stor del konjunkturberoende och kan skifta från ett år till ett annat. De insatser som gjorts de senaste åren för att förbättra rening av svaveldioxid är positiv för miljömålet men det är inte möjligt att förutspå dess effekter på miljötillståndet. Faktum är att en stor del av utsläppen som når länet kommer från andra länder och från internationell sjöfart, därför är det mycket viktigt att internationella överenskommelser genomförs.

Referenser

1. Databasen VISS (nytt fönster)

2. Pihl Karlsson, G., Akselsson, C., Hellsten, S., Karlsson, P-E. 2016. Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige - resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2015. IVL Svenska miljöinstitutet. Rapport C166.

3. Skogsstyrelsens skogsstatistik (nytt fönster)

4. Kritisk belastning för försurning och övergödning i Norrbottens län. 2015. IVL Svenska miljöinstitutet. Rapport nr C 126.

5. Miljomal.se (nytt fönster)

6. Personlig kommentar, Roger Larsson, Miljöskyddsenheten, Länsstyrelsen i Norrbottens län 2015.

7. Nordin, A., Bergström, A-K., Granberg, G., Grip, H., Gustafsson, D., Gärdenäs, A., Hyvönen-Olsson, R., Jansson, P-E., Laudon, H., Nilsson, M. B., Svensson, M., Öquist, M. 2009. Effekter av ett intensivare skogsbruk på skogslandskapets mark, vatten och växthusgaser. Faktaunderlag till MINT-utredningen. SLU, Rapport. ISBN 978-91-86197-46-9.