I Norrbotten bedöms två av miljökvalitetsmålen kunna nås till år 2020. Ytterligare två miljökvalitetsmål anses vara nära att nås. Nio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.
Ingen övergödning och Storslagen fjällmiljö bedöms kunna nås med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda år 2020. Bara naturlig försurning och Grundvatten av god kvalitet anses vara nära att nås. Resterande nio mål bedöms inte kunna nås till 2020.
Norrbotten är ett stort län med många olika naturtyper och miljöer. Länet hyser få människor på en stor yta med rika naturtillgångar. Trots detta är det nio miljökvalitetsmål som inte kommer att uppnås.
I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i de fjällnära skogarna, våtmarkerna och vattendragen bedöms situationen för naturmiljön vara mer gynnsam. Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett, och pågår fortfarande; något som kan leda till att hävdgynnade arter försvinner. Ett intensivt skogsbruk bidrar till försurning och övergödning, fysisk påverkan på vatten och fragmentering av skogslandskapet som på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med höga natur- och kulturvärden avverkas fortfarande. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är av stor betydelse för bevarandet av ett stort antal arter. Även den expansiva gruvindustrin ökar belastningen på naturmiljön och leder också till negativa effekter på boendemiljön. Dagens urbaniseringstrend skapar ett större bebyggelsetryck i länets större städer. Kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden påverkas ofta negativt i tätorterna. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige. Längs länets kust finns sulfidjordar som kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Dioxiner är också ett angeläget problem för Bottenviken. Bestånden av havsöring, vildlax och kustharr är fortfarande svaga men förbättringar i bestånden sker och under 2012 har uppgången av lax i flera av vildlaxälvarna nått toppnoteringar. Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Frisk luft
Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige. Länets bakgrundshalt av ozon ligger oroväckande högt och även om styrmedel i form av begränsade utsläpp träffas kommer det dröja innan effekterna av detta märks på luftkvaliteten.
Resultat
Genom att samla information om de stora nationella utsläppskällorna kan man med hjälp av olika spridningsmodeller beräkna utsläppen på länsnivå. Under året har två indikatorer uppdaterats med förbättrade beräkningar till och med 2010:
Norrbotten står för ca 5 procent av Sveriges utsläpp av flyktiga organiska ämnen, NMVOC. Länets utsläpp verkar ha stabiliserats efter 1990-talets kraftiga minskning. Den största delen av utsläppen i länet kommer från användandet av lösningsmedel som tyvärr ökat alltsedan år 2000. Sedan 2005 ger utsläppen från skotrar och fyrhjulingar ett större utsläpp än bilarna i länet. (Miljömålsindikator).
Länet har ett betydande utsläpp av små partiklar, PM 2,5 och släpper nästan ut lika mycket som Stockholms län eller tre gånger så mycket som Västerbotten. Utsläppen kommer till största delen från länets basindustri. Metallindustrin står för den allra största utsläppsmängden, 46 procent. Utsläppen från vägarnas slitage i länet 5 procent är i den jämförelsen ganska liten. I vissa tätortsmiljöer kan däremot partiklar från vägbanans slitage orsaka stora problem med lufthälsan (Miljömålsindikator).
Många tror inte att luften kan vara kraftigt förorenad i mindre städer. Men under kalla dagar kan det bildas stillastående luftmassor där föroreningarna uppnår höga koncentrationer. För att skydda invånarna från ohälsa orsakad av luftföroreningar finns miljökvalitetsnormer lagstadgade. I kommuner med färre än 10 000 invånare gäller inte samma krav på mätningar, (Naturvårdsverket, Luftguiden, Handbok 2011:1, s 123) vilket gör att det finns väldigt lite mätdata från länets tätorter. I Norrbotten har 8 av länets 14 kommuner färre än 10 000 invånare. Mätningar i Luleå under 2010 och 2011 visar att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid har överträtts och ett åtgärdsprogram kommer därför att behöva upprättas i kommunen. (Läs mer om Nytt om luftkontroll på Naturvårdsverkets hemsida).
De mesta luftföroreningarna utanför tätorterna beror på utsläpp utanför Sverige. För marknära ozon och ozonbildande ämnen, främst kväveoxider och flyktiga organiska ämnen, svarar importen från andra länder för omkring 90 procent (Hur når vi målen).
Jämfört med södra Sverige har länet generellt sett bättre bakgrundsluft. 2011 kom två rapporter: Nationell Miljöövervakning – Luft, IVL Svenska Miljöinstitutet, 2011 samt Luften i Sverige 2009, s 21, Naturvårdsverket 2011, som sammanställt svensk luftkvalitet t.o.m. 2009. Där sägs att: föroreningsbelastningen är oftast lägre längre norrut i landet genom att luftmassor transporteras in från Syd- och Centraleuropa; halten av kvävedioxid i norr uppgick till knappt 15 procent av halten i söder och för de flesta av ämnena ligger halterna avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Däremot finns risk för att ozon, bensen (i urban bakgrund) och eten överstiger miljömålen.
Analys och bedömning
Miljömålsarbetet med nya preciseringar och etappmål behöver komma igång ordentligt innan en god bedömning kan göras. Det är svårt att veta vad styrmedel i form av politiska åtgärderna får för konsekvenser för länet. Sammanfattningsvis bedöms att miljökvalitetsmålet inte kommer att nås i länet till 2020 med beslutade eller planerade styrmedel.
Länets bakgrundshalt av ozon ligger oroväckande högt och även om styrmedel i form av begränsade utsläpp träffas kommer det dröja innan effekterna av detta märks på luftkvaliteten. Det är även oroväckande att Luleå överskridit miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Även om ett åtgärdsprogram skall upprättas tar det tid innan det får genomslagskraft. Bedömningen av utvecklingen blir därför neutral.
"Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas."
Är länets luftkvalitet bra eller dålig? Under året har regeringen antagit tio preciseringar till miljökvalitetsmålet Frisk luft för att leda luftmiljöarbetet i rätt riktning. Preciseringarna består av riktvärden för vissa luftförorenande ämnen: bensen, bensapyren, butadien, formaldehyd, partiklar (PM2,5 och PM10), marknära ozon, ozonindex, kvävedioxid samt korrosion (Preciseringar av Frisk luft). Flera riktvärden är hårdare än gällande miljökvalitetsnormer.
Tre nya etappmål har fastställts av regeringen under året. Två av dem handlar om att begränsa storskaliga utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa samt luftföroreningar från sjöfarten. De huvudsakliga styrmedlen för dessa mål är internationella överenskommelser om nya strängare krav på begränsade utsläpp och förhandlingar pågår inom det sk Göteborgsprotokollet och takdirektivet. Sverige klarar med god marginal nuvarande utsläppstak för svaveldioxid och flyktiga organiska ämnen. För kväveoxider klarar vi det troligtvis inte, vilket kan medföra åtgärdskostnader för bland annat svenska företag (Hur når vi målen).
Hur detta påverkar länets basindustri eller tunga transporter är svårt att säga. Pappersbruket Billerud Karlsborg befarar att kostnaderna för sjötransporterna kommer att öka så mycket att företagen väljer att transportera på land istället. Med ett begränsat järnvägsnät kommer stor del att ske med lastbil med ökade utsläpp av luftföroreningar som följd. (Debattartikel Publicerad 2012-11-21, Norrbottenskuriren).
Det är även viktigt att arbeta för att minska luftföroreningarna på lokal nivå. Förhoppningsvis kommer det tredje etappmålet Luftföroreningar från småskalig vedeldning att bidra till minskade utsläpp av hälsopåverkande luftföroreningar som bens(a)pyren och sotpartiklar i länet (Hur når vi målen).
Frisk luft i Norrbottens län
Indikatorer som följer upp målet