Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms tre av miljökvalitetsmålen vara nära att nås till år 2020. Tio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Storslagen fjällmiljö, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning anses vara nära att nås.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Det moderna skogsbruket påverkar skogen, vatten och våtmarker negativt. En stor andel av det som avverkas idag i länet är skog som har lång kontinuitet. En samlad insats för bättre miljöhänsyn vid avverkning pågår men miljöhänsynen har fortfarande brister. Stora projekt för vattendragsrestaurering pågår i länet men ändå är en mycket stor andel av sjöarna och vattendragen fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. De övergödningsproblem som finns är främst lokala. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. Antalet individer fåglar har sedan 2002 minskat i Norrbotten.

Inom jordbruket har nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Länet är industritungt och har relativt höga utsläpp till luften. Luftkvaliteten är i stora delar av länet god men är lokalt, stundtals dålig.

Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer, som exempelvis kvicksilver i insjöar och dioxin i havet. Uppvandringen av vildlax visar på en uppåtgående trend de senaste åren medan uppsteget av havsöring fortfarande är mycket svag.

Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Det är lätt att tro att utsläppen av luftföroreningar från Norrbottens län, med så mycket skog, fjäll och mark, är små. Men länet är industritungt och har relativt höga utsläpp. Enligt en modellering gjord av SMHI riskerar miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar (PM10 samt PM2,5) att överskridas i Luleå och Boden. Luftmätningar görs kontinuerligt på båda orterna, liksom i några andra av länets tätorter. Under 2015 uppmätte dock ingen av orterna för höga värden.  Vid så kallad inversion, när luftmassor skiktas under kalla vinterdagar, kan föroreningar hållas kvar och halterna bli höga även i mindre orter.

I Luleå centrum har miljökvalitetsnormen för kvävedioxid tidigare överskridits och Luleå kommun arbetar därför enligt ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med problemen. Under 2015–2016 har Luleå kommun exempelvis satsat extra på en cykelplan för Luleå, cykelbanor, cyklisters framkomlighet vid trafiksignaler och förbättrat kollektivtrafikutbud. I Bodens kommun utvärderas om den nuvarande mätplatsen vid stadshuset är den mest optimala, eller om människor kan vara mer utsatta för luftföroreningar på någon annan plats.

Tätortsluft

Endast några kommuner i länet mäter luftkvaliteten. Det beror på att mindre kommuner inte har samma krav på att göra mätningar som de större (1). SMHI har år 2015, på uppdrag av Länsstyrelsen, kartlagt luftkvaliteten i Norrbottens tätorter. SMHI har i huvudsak karterat med hjälp av bakgrundsdata och modellering, det vill säga inte med faktiska mätvärden. Karteringen visade att luftkvaliteten i alla Norrbottens kommuner, utanför Fyrkantenområdet och Malmfälten, är mycket god. Detta med reservation för att modellen fokuserade på vägtrafik. Även omfattande lokal vedeldning kan orsaka problematiska luftföroreningar. Enligt modellen är Fyrkantenområdet det område i länet där de största luftkvalitetsproblemen finns, med halter som kan vara upp emot och över de värden som föreskrivs i miljökvalitetsnormen för både grova partiklar (PM10) och kvävedioxid. Ingen av länets kommuner har problem med finare partiklar (PM2,5).

Förhöjda halter av kvävedioxid kan förvärra för dem som redan har astma eller lungproblem. Partiklar orsakar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar.

Industrier

Utsläppen av svaveldioxid från industrierna har minskat de senaste åren. Industrierna är dock fortfarande huvudorsaken till att Norrbotten släpper vi ut näst mest svaveldioxid av alla län i Sverige, efter Västerbotten. Även utsläppen av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen (VOC) är höga i ett nationellt perspektiv. Däremot är nedfallet av till exempel kvävedioxid och svaveldioxid låga i Norrbotten vilket innebär att en stor del av våra utsläpp exporteras till andra områden på jorden där de kan skapa problem.

Partiklar uppstår vid förbränning men bildas också vid slitage av bromsar, vägbanor och däck. Viktiga källor är industrier, vägtrafik, energiproduktion men även vedeldning kan bidra lokalt med höga halter. I Norrbotten är industrin är dock den huvudskaliga källan till partikelutsläpp (PM2,5).

Energianvändning

Norrbottens energianvändning är högst i landet om man räknar per invånare. Det beror inte bara på långa och kalla vintrar och stora avstånd. Det beror även på vår energikrävande metall- och pappersindustri. Länets energianvändning har totalt sett ökat sedan basåret 1990. För att nå energi- och miljömålen behövs fortsatt energiomställning och energieffektivisering (2).

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet inte kommer att nås i länet till år 2020 med idag beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen bedöms som positiv. Utsläppen av luftföroreningar från industrier och transporter måste minska, energianvändningen i länet är fortsatt hög.

Bra bakgrundsluft

De flesta luftföroreningarna utanför tätorterna beror på utsläpp utanför Sverige. För marknära ozon och ozonbildande ämnen, främst kväveoxid och flyktiga organiska ämnen, svarar importen från andra länder för omkring 90 procent.

Jämfört med södra Sverige har länet generellt sett bättre bakgrundsluft. Däremot finns risk att ozon, bensen (i tätorter) och eten överstiger miljömålen. Sett över året är länets halter av marknära ozon låga men under våren kan halterna nå relativt höga toppar (3). Mätningar av bensen har endast gjorts på ett fåtal platser i länets tätorter och osäkerheten är därför stor.

Stora utsläpp i länet

Nya mål som utgår från FN:s konvention om långväga transporterade luftföroreningar innebär att länets utsläpp måste minska till år 2020. Länets egna utsläpp kommer till stor del från industrin, energiförsörjning och transporter.

Svårt att nå miljökvalitetsmålet till 2020

De flesta luftföroreningar har minskat men inte tillräckligt för att vi ska nå miljökvalitetsmålet. Marknära ozon kommer till största del från utsläpp i andra länder och rådighet att åtgärda problemet saknas i länet. Ytterligare minskningar av flyktiga organiska ämnen, partiklar, kvävedioxider och marknära ozon behöver komma till stånd både internationellt, nationellt och lokalt om målet ska kunna nås. Nationellt krävs troligen även styrmedel för att minska utsläppen av kväveoxider samt partiklar från användning av dubbdäck.

Sammanfattningsvis bedöms att miljökvalitetsmålet inte kommer att nås i länet till år 2020 med idag beslutade styrmedel och åtgärder.

Referenser

1. Luftguiden – Handbok om miljökvalitetsnormer. Naturvårdsverket, Handbok 2014:1
2. Energianvändning, indikator för Norrbottens län på miljomal.se
3. IVL-rapport C 166