I Norrbotten bedöms två av miljökvalitetsmålen kunna nås till år 2020. Ytterligare två miljökvalitetsmål anses vara nära att nås. Nio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.
Ingen övergödning och Storslagen fjällmiljö bedöms kunna nås med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda år 2020. Bara naturlig försurning och Grundvatten av god kvalitet anses vara nära att nås. Resterande nio mål bedöms inte kunna nås till 2020.
Norrbotten är ett stort län med många olika naturtyper och miljöer. Länet hyser få människor på en stor yta med rika naturtillgångar. Trots detta är det nio miljökvalitetsmål som inte kommer att uppnås.
I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i de fjällnära skogarna, våtmarkerna och vattendragen bedöms situationen för naturmiljön vara mer gynnsam. Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett, och pågår fortfarande; något som kan leda till att hävdgynnade arter försvinner. Ett intensivt skogsbruk bidrar till försurning och övergödning, fysisk påverkan på vatten och fragmentering av skogslandskapet som på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med höga natur- och kulturvärden avverkas fortfarande. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är av stor betydelse för bevarandet av ett stort antal arter. Även den expansiva gruvindustrin ökar belastningen på naturmiljön och leder också till negativa effekter på boendemiljön. Dagens urbaniseringstrend skapar ett större bebyggelsetryck i länets större städer. Kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden påverkas ofta negativt i tätorterna. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige. Längs länets kust finns sulfidjordar som kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Dioxiner är också ett angeläget problem för Bottenviken. Bestånden av havsöring, vildlax och kustharr är fortfarande svaga men förbättringar i bestånden sker och under 2012 har uppgången av lax i flera av vildlaxälvarna nått toppnoteringar. Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Storslagen fjällmiljö
Norrbottensfjällens storslagenhet består även om de lokalt har påverkats av exploateringar och slitage. Betraktar man fjällområdet i stort så är det dock en marginell påverkan som skett de senaste tio åren och särskilt inom de områden som kallas obrutet fjällområde.
Resultat
Fjällens miljötillstånd och ekosystemtjänster
De senaste årtiondenas varmare klimat har börjat ge synbara effekter i fjällmiljön. Träd- och skogsgränser klättrar uppåt. Fjällbjörkskogen förtätas och videbuskmarkerna ökar. Glaciärer och snölegor minskar.
Fjällen är viktiga naturbetesmarker för renskötseln. Renantalet är på uppåtgående i länets fjällsamebyar och var 2011 cirka 121 000 djur. Under 2012 har det initierats en utvärdering av renbetets effekter på fjällvegetationen.
Turism, friluftsliv, rennäring, jakt och fiske är nyttjanden av fjällens ekosystemtjänster. En naturlig följd av att människan finns i området är att det runt samevisten, turismens och renskötselns anläggningar förekommer stigar, leder och ett visst slitage. Skador på mark är lokalt av för stor omfattning, främst orsakade av fyrhjulingar. I dagsläget har terrängkörningsplaner tagits fram av de flesta fjällsamebyarna i länet. Flera av samebyarna har även beviljats medel för att genomföra markförstärkningsarbeten.
Bevarandestatus och hotade arter
En stor andel av naturtyperna och arterna inom alpin region anses ha gynnsam bevarandestatus (Arter och naturtyper i habitatdirektivet – tillståndet i Sverige 2007). Det allt varmare klimatet gör dock att naturtyper som glaciärer och palsmyrar på längre sikt anses ha dålig bevarandestatus.
Renarna, lämlarna och riporna är nyckelarter som fyller viktiga funktioner i fjällekosystemet. Mildare vintrar med sämre snöförhållanden för smågnagarna har noterats de senaste 30 åren. År 2010 och 2011 har det varit god tillgång på smågnagare och även ripstammarna har börjat öka. Som förväntat har smågnagarna minskat kraftigt under 2012.
Enligt rödlistan anses 68 arter vara hotade i Norrbottensfjällen. Många av dessa är dock naturligt sällsynta. Åtgärdsprogrammen för fjällräv och fjällgås pågår. En nationell förvaltningsplan tas fram av Naturvårdsverket för järv, samtidigt som berörda länsstyrelser gör regionala förvaltningsplaner.
Utvecklingen för de hotade arterna går åt olika håll. Medan fjällräven befinner sig på utrotningens brant ökar järvstammen i länet. Jaktfalkarna har de senaste åren haft färre lyckade häckningar jämfört med tidigare bl.a. beroende på svaga ripstammar.
Bevarade natur-och kulturmiljövärden
Stora arealer i fjällen är redan skyddade som naturreservat eller nationalparker.
Kunskapsbristen är stor om var det finns forn- och kulturlämningar. Endast 23 procent av arealen ovan odlingsgränsen är inventerad och i obrutet fjäll endast 18 procent. Även kunskapen om de byggda miljöerna är bristfällig.
Friluftsliv och buller
Ett omfattande system av vandrings- och skoterleder, fjällstugor och andra fjällanläggningar skapar goda förutsättningar för friluftsliv. Enbart det statliga ledsystemet utgörs av 225 mil leder i länet. Under 2012 har en översyn av ledsystemet startat.
Friluftslivet har fortsatt god tillgång till bullerfria miljöer. I vissa områden och under vissa perioder kan det dock förekomma störande buller från flyg eller skotertrafik. Inom minst 90 procent av nationalparksarealen är bullret från flyg försumbart.
Under år 2007 och 2011 genomförde SIFO en enkätundersökning om terrängtrafiken i fjällen. Resultaten visar att skotertrafiken ökar men att de flesta följer befintliga skoterleder.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer att målet kommer att nås 2020. Norrbottensfjällens storslagenhet, omfattande renbetesmarker, gynnsamma bevarandestatus och låga exploateringsgrad kan upprätthållas. Som stöd för detta finns miljöbalken med sina bestämmelser, ett befintligt omfattande naturskydd samt kommunal planering. Det finns dock problemområden som behöver åtgärdas som t.ex. markskador orsakade av terrängkörning och kunskapsbrister om bl.a. fjällens kulturmiljövärden. På längre sikt kan även klimatförändringar innebära stora förändringar i fjällmiljön.
Det finns såväl positiva som negativa utvecklingsriktningar.
Fjällens miljötillstånd och ekosystemtjänster
Norrbottens fjällområde är stort och en stor andel av arealen ligger inom obrutet fjällområde. Miljöbalkens bestämmelser, länsstyrelsen myndighetsutövning kombinerat med kommunal planering gör att fjällens förhållandevis goda miljötillstånd kan upprätthållas. Den måttliga exploateringen sker i anslutning till redan exploaterade områden.
För att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen är det viktigt att renskötseln kan fortsätta och utvecklas. Något generellt långvarigt överutnyttjande av betesresursen i fjällområdet har inte konstaterats i länet. I Norrbotten utgör vinterbetet i skogslandet den begränsande faktorn för renantalet. Därför är det utvecklingen på vinterbetesmarkerna och övriga förutsättningarna för renskötseln som är av betydelse för vilket betestryck som finns i fjällområdet.
Terrängkörning i samband med renskötsel är tillåten enligt terrängkörningslagen. Samebyarnas terrängkörningsplaner bidrar till att minska markskadorna men det är av stor vikt att medel finns för att genomföra markförstärkningsåtgärder.
Bevarandestatus och hotade arter
Bevarandestatusen bedöms som gynnsam för flertalet av fjällens naturtyper och arter. För att bedöma statusen är miljöövervakning viktigt och den behöver utvecklas ytterligare. För några av de hotade arterna har åtgärdsprogram tagits fram men det är ännu för tidigt att bedöma om dessa insatser är tillräckliga. Medelsbrist har även gjort att vissa program nedprioriterats.
Bevarade natur-och kulturmiljövärden
Insatserna för att bevara samiskt kulturarv har skett i utpekade miljöer, t. ex. i Laponia. Det är dock svårt att bedöma om insatserna lagts på kulturmiljöer som är särskilt värdefulla. Miljöstöd finns för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet. Det har skett en kraftig ökning av vårdade renvallar och hägn sedan stödet infördes.
Friluftsliv och buller
För att öka utfasningstakten av äldre skotrar bör olika styrmedel sättas in. Exempelvis bör en subvention av moms eller annat ekonomiskt incitament användas för att öka intresset ytterligare för att välja fyrtaktsskotrar.
Storslagen fjällmiljö i Norrbottens län
Indikatorer som följer upp målet