Storslagen fjällmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Storslagen fjällmiljö

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms tre av miljökvalitetsmålen vara nära att nås till år 2020. Tio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Storslagen fjällmiljö, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning anses vara nära att nås.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Det moderna skogsbruket påverkar skogen, vatten och våtmarker negativt. En stor andel av det som avverkas idag i länet är skog som har lång kontinuitet. En samlad insats för bättre miljöhänsyn vid avverkning pågår men miljöhänsynen har fortfarande brister. Stora projekt för vattendragsrestaurering pågår i länet men ändå är en mycket stor andel av sjöarna och vattendragen fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. De övergödningsproblem som finns är främst lokala. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. Antalet individer fåglar har sedan 2002 minskat i Norrbotten.

Inom jordbruket har nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Länet är industritungt och har relativt höga utsläpp till luften. Luftkvaliteten är i stora delar av länet god men är lokalt, stundtals dålig.

Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer, som exempelvis kvicksilver i insjöar och dioxin i havet. Uppvandringen av vildlax visar på en uppåtgående trend de senaste åren medan uppsteget av havsöring fortfarande är mycket svag.

Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Storslagen fjällmiljö

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Miljötillstånd och ekosystemtjänster

De senaste årtiondenas varmare klimat har börjat ge synbara effekter i fjällmiljön. Träd- och skogsgränser klättrar uppåt. Fjällbjörkskogen förtätas och videbuskmarkerna ökar. Glaciärer och snölegor minskar.

Fjällen är viktiga naturbetesmarker för renskötseln.  Renantalet i länets fjällsamebyar har minskat något jämfört med senaste åren och var 2015 cirka 116 000 djur. Preliminära uppgifter tyder på att renantalet är på en likartad nivå 2016.

Turism, friluftsliv, rennäring, jakt och fiske är nyttjanden av fjällens ekosystemtjänster.  En naturlig följd av att människan finns i området är att det runt samevisten, turismens och renskötselns anläggningar förekommer stigar, leder och ett visst slitage. Skador på mark är lokalt av för stor omfattning, främst orsakade av fyrhjulingar. Utvärderingen av NILS data i fjällen visar att fordonspår ökat(1).  Fältenheten bedömer att körskadorna fortfarande ökar. Terrängkörningsplaner har tagits fram av de flesta fjällsamebyarna. Flera samebyar har beviljats medel för att genomföra markförstärkningsarbeten.

Bevarandestatus och hotade arter

En stor andel av naturtyperna och arterna inom alpin region anses ha gynnsam bevarandestatus (2). Ett varmare klimat gör dock att naturtyper som glaciärer och palsmyrar på längre sikt anses ha dålig bevarandestatus.

Efter ett par goda år har smågnagartillgången minskat kraftigt under 2016 (3). En oroväckande trend är att antalet vanliga fjällfåglar har minskat de sista tio åren (4).

Enligt rödlistan 2015 anses 70 arter vara hotade i Norrbottensfjällen. I år har inga föryngringar av fjällräv konstaterats men ett EU-finansierat 3-årigt Interregprojekt (Arctic Fox together) har godkänts och startar vid årsskiftet. Under året har riktad skyddsjakt på rödräv genomförts vilket gynnar såväl fjällräv och fjällgås. I år har det även införts ett tillträdesförbud vid fjällgässens häckningsplats.

Bevarade natur-och kulturmiljövärden

En överenskommelse har träffats mellan Naturvårdsverket och Sveaskog. I Norrbotten innebär överenskommelsen att 40 nya naturreservat kan bildas, med en total areal om cirka 42 400 hektar (ca 25 600 hektar produktiv skog). De flesta av dessa blivande reservat ligger helt eller delvis ovan gränsen för fjällnära skog.

Kunskapsbristen är stor om var det finns forn- och kulturlämningar. Endast 23 procent av arealen ovan odlingsgränsen är inventerad och i obrutet fjäll endast 18 procent.

Friluftsliv

Ett omfattande system av vandrings- och skoterleder, fjällstugor och andra fjällanläggningar skapar goda förutsättningar för friluftsliv. Under 2016 har omfattande skötselåtgärder och informationsinsatser utförts. I år invigdes den upprustade huvudéntren till Abisko nationalpark.  Stort massmedialt intresse visades för de stenarbetare från Nepal som förbättrade Västra leden upp på Kebnekaise.

I år har även Norrbottens regionala fjällråd bildats för att förstärka samverkan mellan länsstyrelsen, fjällkommunerna, sametinget, STF och Swedish Lapland.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet är nära att nås 2020. Norrbottensfjällens storslagenhet, omfattande renbetesmarker, gynnsamma bevarandestatus och låga exploateringsgrad kan sannolikt upprätthållas. De problemområden som finns, exempelvis markskador orsakade av terrängkörning och kunskapsbrist om fjällens kulturmiljövärden hinner sannolikt inte att åtgärdas fram till målåret. Även förutsättningarna för renskötsel behöver stärkas. På längre sikt kan klimatförändringar innebära stora förändringar i fjällmiljön.

Utvecklingen för miljökvalitetsmålet är negativ.

Fjällens miljötillstånd och ekosystemtjänster

Norrbottens fjällområde är stort och en stor andel av arealen ligger inom obrutet fjällområde.  Miljöbalkens bestämmelser, länsstyrelsen myndighetsutövning kombinerat med kommunal planering gör att fjällens förhållandevis goda miljötillstånd kan upprätthållas. Den måttliga exploateringen sker i anslutning till redan exploaterade områden. Omfattande prospektering kan dock leda till fler gruvetableringar.

För att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen är det viktigt att renskötseln kan fortsätta och utvecklas.  Något generellt långvarigt överutnyttjande av betesresursen i fjällområdet har inte konstaterats i länet. I Norrbotten utgör vinterbetet i skogslandet den begränsande faktorn för renantalet. Därför är det utvecklingen på vinterbetesmarkerna och övriga förutsättningarna för renskötseln som är av betydelse för vilket betestryck som finns i fjällområdet.

Terrängkörning i samband med renskötsel är tillåten enligt terrängkörningslagen. Samebyarnas terrängkörningsplaner bidrar till att minska markskadorna men det är av stor vikt att medel finns för att genomföra markförstärkningsåtgärder. En översyn av lagstiftningen är önskvärd. Den illegala terrängkörningen behöver stävjas med bättre tillsyn och information.

Bevarandestatus och hotade arter

Bevarandestatusen bedöms som gynnsam för flertalet av fjällens naturtyper och arter.  För att bedöma statusen är miljöövervakning viktigt och den behöver utvecklas ytterligare. För några av de hotade arterna har åtgärdsprogram tagits fram men det är ännu för tidigt att bedöma om dessa insatser är tillräckliga.

Bevarade natur-och kulturmiljövärden

Insatserna för att bevara samiskt kulturarv har skett i utpekade miljöer, till exempel i Laponia. Det är dock svårt att bedöma om insatserna  lagts på kulturmiljöer som är särskilt värdefulla.  Miljöstöd finns för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet. Det har skett en kraftig ökning av vårdade renvallar och hägn sedan stödet infördes.

Referenser

(1) Utvärdering av NILS data i fjällen

(2) Artdatabanken 2013. Arter & naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013. Länk till rapporten: http://www.artdatabanken.se/media/2296/arter-och-naturtyper-i-habitatdirektivet-uppdaterad-maj-2015.pdf

(3) Länsstyrelsen 2016 Nyckel- och ansvarsarter i Norrbottensfjällen1998-2016. Resultatblad Regional miljöövervakning 2016. Nyckel- och ansvarsarter i Norrbottens fjällvärld

(4) Länsstyrelsen 2016. Häckande fåglar – Resultat från Svensk fågeltaxering i Norrbottens län 1998-2015. Häckande fåglar - kalfjäll . Häckande fåglar i fjällen – fjällbjörkskog i Norrbotten