Storslagen fjällmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Storslagen fjällmiljö

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms tre av miljökvalitetsmålen vara nära att nås till år 2020. Tio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Storslagen fjällmiljö, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning anses vara nära att nås.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Det moderna skogsbruket påverkar vatten och våtmarker negativt samt fragmenterar skogslandskapet vilket på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med lång kontinuitet avverkas. En samlad insats för bättre miljöhänsyn vid avverkning pågår men miljöhänsynen har fortfarande brister. En mycket stor andel av sjöarna och vattendragen är fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. De övergödningsproblem som finns är främst lokala. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. Antalet fåglar har sedan 2002 minskat i Norrbotten.

Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Länet är industritungt och har relativt höga utsläpp till luften. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige.

Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer, som exempelvis kvicksilver i insjöar och dioxin i havet. Uppvandringen av vildlax och havsöring i älvarna är fortsatt höga.

Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen. Utsläppen av växthusgaser i länet har ökat något sedan 1990.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Storslagen fjällmiljö

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Fjällens miljötillstånd och ekosystemtjänster

De senaste årtiondenas varmare klimat har börjat ge synbara effekter i fjällmiljön. Träd- och skogsgränser klättrar uppåt. Fjällbjörkskogen förtätas och videbuskmarkerna ökar. Glaciärer och snölegor minskar.

Fjällen är viktiga naturbetesmarker för renskötseln.  Renantalet är på uppåtgående i länets fjällsamebyar och var 2014 cirka 121 000 djur. Preliminära uppgifter tyder på att renantalet är på en likartad nivå 2015.

Turism, friluftsliv, rennäring, jakt och fiske är nyttjanden av fjällens ekosystemtjänster.  En naturlig följd av att människan finns i området är att det runt samevisten, turismens och renskötselns anläggningar förekommer stigar, leder och ett visst slitage. Skador på mark är lokalt av för stor omfattning, främst orsakade av fyrhjulingar. Utvärderingen av NILS data i fjällen visar att fordonspår ökat betydligt mellan inventeringsvarven 2003-2007 och 2008-2012 (1)  Fältenheten bedömer att körskadorna fortfarande ökar. Terrängkörningsplaner har tagits fram av de flesta fjällsamebyarna i länet. Flera av samebyarna har även beviljats medel för att genomföra markförstärkningsarbeten. 

Bevarandestatus och hotade arter

En stor andel av naturtyperna och arterna inom alpin region anses ha gynnsam bevarandestatus (2). Ett varmare klimat gör dock att naturtyper som glaciärer och palsmyrar på längre sikt anses ha dålig bevarandestatus.

Renarna, lämlarna och riporna är nyckelarter som fyller viktiga funktioner i fjällekosystemet.   Mildare vintrar med sämre snöförhållanden för smågnagarna har noterats de senaste 30 åren. Under 2014 och 2015 har smågnagartillgången varit god (3). En oroväckande trend är att antalet vanliga fjällfåglar har minskat de sista tio åren (4).

Enligt rödlistan 2015 anses 70 arter vara hotade i Norrbottensfjällen. Många av dessa är dock naturligt sällsynta. Åtgärdsprogrammen för fjällräv och fjällgås pågår. I år har cirka 18 föryngringar av fjällräv konstaterats och 65 fjällgäss utplanterats. Ett 30-tal häckningar av fjälluggla har noterats.

Bevarade natur-och kulturmiljövärden

Stora arealer i fjällen är redan skyddade som naturreservat eller nationalparker. Kunskapsbristen är stor om var det finns forn- och kulturlämningar. Endast 23 procent av arealen ovan odlingsgränsen är inventerad och i obrutet fjäll endast 18 procent.  Även kunskapen om de byggda miljöerna är bristfällig. Kunskaperna har inte ökat nämnvärt under 2015.   

Friluftsliv och buller

Ett omfattande system av vandrings- och skoterleder, fjällstugor och andra fjällanläggningar skapar goda förutsättningar för friluftsliv. Enbart det statliga ledsystemet utgörs av 225 mil leder i länet. Under 2015 har omfattande skötselåtgärder och informationsinsatser utförts.

Friluftslivet har fortsatt god tillgång till bullerfria miljöer. I vissa områden och under vissa perioder kan det dock förekomma störande buller från flyg eller skotertrafik. Inom minst 90 procent av nationalparksarealen är bullret från flyg försumbart.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet är nära att nås 2020. Norrbottensfjällens storslagenhet, omfattande renbetesmarker, gynnsamma bevarandestatus och låga exploateringsgrad kan sannolikt upprätthållas. Länsstyrelsen har dock ändrat sin tidigare bedömning eftersom det inte är säkert att problemområden som exempelvis markskador orsakade av terrängkörning och kunskapsbrist om fjällens kulturmiljövärden hinner åtgärdas fram till målåret. Även förutsättningarna för renskötsel behöver stärkas. På längre sikt kan klimatförändringar innebära stora förändringar i fjällmiljön.

Utvecklingen för miljökvalitetsmålet är negativ. 

Fjällens miljötillstånd och ekosystemtjänster

Norrbottens fjällområde är stort och en stor andel av arealen ligger inom obrutet fjällområde.  Miljöbalkens bestämmelser, länsstyrelsen myndighetsutövning kombinerat med kommunal planering gör att fjällens förhållandevis goda miljötillstånd kan upprätthållas. Den måttliga exploateringen sker i anslutning till redan exploaterade områden. Omfattande prospektering kan dock leda till fler gruvetableringar.

För att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen är det viktigt att renskötseln kan fortsätta och utvecklas.  Något generellt långvarigt överutnyttjande av betesresursen i fjällområdet har inte konstaterats i länet. I Norrbotten utgör vinterbetet i skogslandet den begränsande faktorn för renantalet. Därför är det utvecklingen på vinterbetesmarkerna och övriga förutsättningar för renskötseln som är av betydelse för vilket betestryck som finns i fjällområdet.

Terrängkörning i samband med renskötsel är tillåten enligt terrängkörningslagen. Samebyarnas terrängkörningsplaner bidrar till att minska markskadorna men det är av stor vikt att medel finns för att genomföra markförstärkningsåtgärder. En översyn av lagstiftningen är önskvärd. Den illegala terrängkörningen behöver stävjas med bättre tillsyn.

Bevarandestatus och hotade arter

Bevarandestatusen bedöms som gynnsam för flertalet av fjällens naturtyper och arter.  För att bedöma statusen är miljöövervakning viktigt och den behöver utvecklas ytterligare. För några av de hotade arterna har åtgärdsprogram tagits fram men det är ännu för tidigt att bedöma om dessa insatser är tillräckliga. Medelsbrist har även gjort att vissa program nedprioriterats.

Bevarade natur-och kulturmiljövärden

Insatserna för att bevara samiskt kulturarv har skett i utpekade miljöer, till exempel i Laponia. Det är dock svårt att bedöma om insatserna lagts på kulturmiljöer som är särskilt värdefulla.  Miljöstöd finns för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet. Det har skett en kraftig ökning av vårdade renvallar och hägn sedan stödet infördes.

Friluftsliv och buller

För att öka utfasningstakten av äldre skotrar bör olika styrmedel sättas in. Exempelvis bör en subvention av moms eller annat ekonomiskt incitament användas för att öka intresset ytterligare för att välja fyrtaktsskotrar.

Referenser

1. Utvärdering av NILS data i fjällen

2. Artdatabanken 2013. Arter & naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013.

3. Länsstyrelsen 2015 Nyckel- och ansvarsarter i Norrbottensfjällen1998-2013. Resultatblad Regional miljöövervakning 2015.

 4. Länsstyrelsen 2015. Häckande fåglar – Resultat från Svensk fågeltaxering i Norrbottens län 1998-2014.

Pil uppåt smiley saknas Storslagen fjällmiljö i Norrbottens län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas