I Norrbotten bedöms två av miljökvalitetsmålen kunna nås till år 2020. Ytterligare två miljökvalitetsmål anses vara nära att nås. Nio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.
Ingen övergödning och Storslagen fjällmiljö bedöms kunna nås med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda år 2020. Bara naturlig försurning och Grundvatten av god kvalitet anses vara nära att nås. Resterande nio mål bedöms inte kunna nås till 2020.
Norrbotten är ett stort län med många olika naturtyper och miljöer. Länet hyser få människor på en stor yta med rika naturtillgångar. Trots detta är det nio miljökvalitetsmål som inte kommer att uppnås.
I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i de fjällnära skogarna, våtmarkerna och vattendragen bedöms situationen för naturmiljön vara mer gynnsam. Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett, och pågår fortfarande; något som kan leda till att hävdgynnade arter försvinner. Ett intensivt skogsbruk bidrar till försurning och övergödning, fysisk påverkan på vatten och fragmentering av skogslandskapet som på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med höga natur- och kulturvärden avverkas fortfarande. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är av stor betydelse för bevarandet av ett stort antal arter. Även den expansiva gruvindustrin ökar belastningen på naturmiljön och leder också till negativa effekter på boendemiljön. Dagens urbaniseringstrend skapar ett större bebyggelsetryck i länets större städer. Kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden påverkas ofta negativt i tätorterna. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige. Längs länets kust finns sulfidjordar som kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Dioxiner är också ett angeläget problem för Bottenviken. Bestånden av havsöring, vildlax och kustharr är fortfarande svaga men förbättringar i bestånden sker och under 2012 har uppgången av lax i flera av vildlaxälvarna nått toppnoteringar. Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Levande skogar
För att länets alla arter ska fortleva och Levande skogar nås krävs utökade arealer formellt skydd, en bra miljöhänsyn och en utvecklad och landskapsbaserad naturvård. Skogsstyrelsens bedömning är att utvecklingen på dessa punkter nu är för långsam för att målet ska nås till år 2020.
Resultat
Skogsmarkens egenskaper och processer
De senaste årens mildrare vintrar har medfört att marken inte alltid tjälad vintertid vilket ökar risken för körskador. Det finna ingen regional statistik över körskador men nationella resultat från Skogstyrelsen uppföljning av miljöhänsyn vid avverkning visar att vid ungefär 34 procent av de inventerade avverkningsytorna så tas inte en full hänsyn till mark och vatten. Ungefär 9 200 hektar skogsmark gödslades under 2011 vilket utgör 0,3 procent av den produktiva icke skyddade skogsmarksarealen. Andelen dikad skogsmark utgör ungefär 10 procent av den produktiva skogsmarksarealen.
Grön infrastruktur, gynnsam bevarandestatus samt hotade arter och återställda livsmiljöer
Vid årets början var 94 000 hektar produktiv skogmark nedan fjällnära gränsen skyddad formellt i Norrbottens län. Detta utgör 2,8 procent av den produktiva skogsmarksarealen nedan fjällnära gränsen. Totalt är 10 procent av den produktiva skogsmarksarealen skyddad i Norrbotten, med huvudandelen ovan den fjällnära gränsen. (Formellt skyddad skog i Norrbottens län, Länsstyrelsen Norrbotten et al.)
Utöver det formella skyddet finns i Västerbotten och Norrbotten ungefär 315 000 hektar frivilliga avsättningar nedan fjällnära gränsen. Överlapp med formellt skyddade skogar kan finnas i denna areal. Nationellt utgör andelen frivilliga avsättningar ca 5 procent av den produktiva skogsmarken. (Skogsbrukets frivilliga avsättningar, Skogsstyrelsen)
Naturvårdande skötsel bedrivs av Sveaskog, SCA och länsstyrelsen och på enskilt ägd mark genom Landsbygdsprogrammet. Omfattningen på den naturvårdande skötseln är ännu liten. FSC certifieringen innebär bland annat att registrerade nyckelbiotoper inte får avverkas. I Norrbotten var 2, 2 miljoner hektar produktiv skogsmark FSC certifierad år 2011 vilket utgör ungefär 55 procent av den produktiva skogsmarken. (www.se.fsc.org, FSC certifierad areal per län, 2011).
I Norrbotten har andelen gammal skog minskat kraftigt sedan början på 1920-talet för att från mitten av 90-talet åter börja öka i omfattning. Andelen skog över 160 år har sedan 1920-talet till början på 2000-talet minskat från drygt 1 miljon hektar till 200 000 hektar, formellt skyddad skog exkluderad. (Uppföljning av miljötillståndet i skog baserat på riksskogstaxeringen, SLU et al.) Samtidigt har skog över 140 år sedan 1990-talets mitt ökat och utgör idag 11 procent av den produktiva skogen i länet, exklusive formellt skyddade områden. (Skogsdata 2011, Tabell 1.5, SLU)
Vägnätet blir allt tätare. I 65 procent av den produktiva skogen i Norrbotten är det mindre än 500 meter till närmaste väg. 1983-87 låg samma siffra på drygt 50 procent. (Uppföljning av miljötillståndet i skog baserat på Riksskogstaxeringen, SLU et al).
Skogstyrelsen inventerar nyckelbiotoper främst i samband med fältbesök av avverkningsanmälningar (fältbesök på avverkningsanmälningar görs på 10-15 procent av alla inkomna anmälningar och ansökningar). Under 2011 registrerades i länet 102 nyckelbiotoper med en areal av 1023 hektar.
Främmande arter och genotyper
Ungefär 1 procent av den produktiva, ej formellt skyddade skogen i Norrbotten har planterats med contorta sedan 80-talets början.
En främmande art som börjat etablera sig i Norrbotten är mårdhunden. Etablering av mårdhund påverkar bland annat markhäckande fåglar negativt.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Miljöhänsynen har, enligt Skogsstyrelsens uppföljning av miljöhänsyn vid avverkning, Polytax, i norra Norrland generellt legat på en något bättre nivå än genomsnittet för hela landet.
De senast publicerade resultaten från Polytax visar att av de inventerade ytorna med hänsynskrävande biotoper påverkas 37 procent negativt. För transporter över vattendrag bedöms 25 procent av transporterna över vattendrag ha en negativ påverkan medan 32 procent av skyddszonerna påverkas negativt. Vidare påverkas 40 procent av kulturmiljöerna negativt (Skogsstatistisk årsbok 2012).
Andelen hård död ved, främst av gran, har ökat i länet sedan slutet av 90-talet. I genomsnitt finns det ungefär 8 m3sk per hektar produktiv skogsmark exklusive skyddad skog. I den formellt skyddade skogen finns det i genomsnitt 25 m3sk död per hektar. (Uppföljning av miljötillståndet i skog baserat på Riksskogstaxeringen, SLU et al.)
Analys och bedömning
Skogsbruket har stor betydelse för Norrbottens län och det bedrivs skogsbruk på merparten av arealen. Vad gäller miljöhänsynen, som vid kalhyggesbrukets begynnelse i stort sett var obefintlig, med stora kalhuggen och bekämpning av lövsly, har stora förbättringar skett. Skogsbruket har också vidtagit andra åtgärder såsom att frivilligt bevara skogar och ett arbete med naturvårdande skötsel pågår, om än i liten skala. Det finns vissa tecken på att den, sedan 90-talets mitt, förbättrade miljöhänsynen kan ha dämpat minskningen av vissa skogliga fågelarter (Skogsbrukets och skogens fåglar, nationella och regionala trender i Sverige 1998-2010, Martin Green et. Al.). Andelen hård död granved har ökat i länet sedan slutet på 90-talet, så även andelen skog äldre än 140 år. Andelen formellt skyddad skog ökar hela tiden och den formellt skyddade arealen nedan fjällnära gränsen utgör idag ca 3 procent av den produktiva skogsmarken i länet.
Sett ur ett längre tidsperspektiv har mycket stora förändringar av den norrbottniska skogen skett. Andelen riktigt gammal skog har minskat kraftigt sedan 1920-talet. Även om andelen hård död ved ökat även ur ett längre perspektiv, är nivåerna ännu långt ifrån de som finns i naturskogsartade skogar. Skogsbruket kan genom att ta miljöhänsyn dämpa de negativa effekterna av skogsbruk, men så länge skogar med lång kontinuitet avverkas är det ofrånkomligt att det skogliga landskapet blir alltmer fragmenterat. Resterna av naturskogsartad skog blir isolerade små öar i ett landskap dominerat av planterade barrskogar, med påföljd att känsliga skogsarter som till exempel granbock och lappticka får svårare att klara sig. Miljöhänsynen har dessutom fortfarande brister, särskilt vid hänsynen till hänsynskrävande biotoper och kulturmiljöer.
Undantaget är den fjällnära skogen som i Norrbotten till hälften är formellt skyddad. Även utanför den skyddade skogen finns stora arealer skogar med låg mänsklig påverkansgrad. Här finns något för Europa unikt, nämligen stora sammanhängande arealer av naturskogsliknande skog. Här har skogslandskapet med dess arter, strukturer och dynamik förutsättning att finnas kvar, förutsatt att skogarna får förbli orörda.
För att förbättra situationen för de rödlistade arterna i länet krävs en landskapsbaserad naturvård, en förbättrad miljöhänsyn och ökade arealer formellt skyddad skog.
Levande skogar i Norrbottens län
Indikatorer som följer upp målet