Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms tre av miljökvalitetsmålen vara nära att nås till år 2020. Tio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Storslagen fjällmiljö, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning anses vara nära att nås.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Det moderna skogsbruket påverkar skogen, vatten och våtmarker negativt. En stor andel av det som avverkas idag i länet är skog som har lång kontinuitet. En samlad insats för bättre miljöhänsyn vid avverkning pågår men miljöhänsynen har fortfarande brister. Stora projekt för vattendragsrestaurering pågår i länet men ändå är en mycket stor andel av sjöarna och vattendragen fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. De övergödningsproblem som finns är främst lokala. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. Antalet individer fåglar har sedan 2002 minskat i Norrbotten.

Inom jordbruket har nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Länet är industritungt och har relativt höga utsläpp till luften. Luftkvaliteten är i stora delar av länet god men är lokalt, stundtals dålig.

Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer, som exempelvis kvicksilver i insjöar och dioxin i havet. Uppvandringen av vildlax visar på en uppåtgående trend de senaste åren medan uppsteget av havsöring fortfarande är mycket svag.

Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Våtmarkerna i vardagslandskapet har ett visst skydd i och med tillståndsplikt för markavvattning, men befintliga diken orsakar problem. Bristande hänsyn inom skogsbruket och vid dikesrensningar fortsätter med omfattande näringsläckage ut till våtmarker och vattendrag med bland annat igenväxning som följd. Ansökningar om nya torvtäkter har minskat under de senaste åren. I dagsläget är en ny torvtäkt tillståndsgiven utöver de sex aktiva täkterna i länet. Arbetet med att skydda våtmarksområden går långsamt. Fortfarande saknas skyddsåtgärder för 32 procent av arealen som finns med i myrskyddsplanen.

Bevarandestatusen för länets våtmarkstyper och -arter är generellt otillräcklig och med ett förändrat klimat och intensivare markanvändning kan en negativ utveckling förväntas.

Under 2012–2016 har hydrologisk restaurering av cirka 60 hektar torvmark på Kaipavuoma utförts av Sveaskog. Ett tillsynsärende på privat mark har resulterat i ett föreläggande där 0,2 hektar dikad våtmark har återställts.

Ekosystemtjänster och bevarade natur- och kulturmiljövärden

Vegetationen i länets våtmarker förändras. Öppna våtmarker växer igen med träd och buskar. Orsakerna är bland annat gamla diken som avvattnar våtmarker, bristande hänsyn då näringsrikt vatten tillförs från avverkningar och vägbyggen samt upphörd hävd av de stora arealerna myr som användes för slåtter fram till 1950-talet (1,2). Lador, hässjor och andra kulturvärden är på väg att försvinna (2). En negativ utveckling sker i länets palsmyrar, med fler kollapsande palsar jämfört med tillväxande palsar på grund av ett varmare klimat (3,4).

I länets myrskyddsplan ingår 62 myrar som tillsammans utgör 187 200 hektar. Till och med 2015 var 122 000 hektar av dessa skyddade antingen som naturreservat eller nationalpark, Natura 2000 eller inköpt mark för pågående reservatsbildning. För 5000 hektar har beslut om att inte gå vidare med skyddsåtgärd tagits. Skyddsåtgärder återstår för 60 000 hektar (5). Arbetet med att skydda våtmarker är lågprioriterat på grund av resursbrist.

Arealen skyddad våtmark ökar varje år eftersom våtmarker ofta ingår i naturreservat som bildas där syftet är att bevara skogliga naturvärden (6). Utöver myrskyddsplanen saknas en regional strategi för skydd och skötsel av våtmarkernas natur- och kulturvärden.

Gynnsam bevarandestatus och hotade arter

Bevarandestatusen är generellt otillräcklig för länets våtmarkstyper (7). I de västra delarna är statusen bättre än i de östra tack vare stora våtmarksarealer och mindre påverkan. Palsmyr är den enda våtmarkstypen som har dålig bevarandestatus. De övriga har generellt god till otillräcklig status. Problemet för palsmyrar är klimatförändringar med högre temperatur samt mer nederbörd och för de övriga typerna främst påverkan från avvattning och övergödning.

Merparten av de utpekade våtmarksarterna i Art- och habitatdirektivet har även de god till otillräcklig bevarandestatus (7). Antalet våtmarksfåglar i länet har inte förändrats mellan 2002-2015. Enkelbeckasin, småspov och kricka är våtmarksarter som har minskat under denna tidsperiod (8).

Återskapande av våtmarker

Återskapande av våtmarker där de helt försvunnit på grund av utdikningar är inte prioriterat i länet. Däremot har skogsbolag under senaste åren restaurerat dikade våtmarker. Genom dämning av diken återställs våtmarkens funktion och mängden näringsämnen, organiska och oorganiska partiklar ut till vattendrag minskar.

Myrslåtter har återupptagits på ett 50-tal myrar. Arealen myr där slåtter bedrivs har sedan 2001 årligen ökat med stöd av miljöersättningar. 2014 bedrevs myrslåtter på ungefär 1585 ha (9).

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte är möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade styrmedel. Länets våtmarker fortsätter att påverkas negativt. Tillräckliga styrmedel saknas för att vända utvecklingen. Analyserna av våtmarkernas bevarandestatus och ekosystemstjänster är centrala för bedömningen, i synnerhet som även nya underlagsdata visar att tillståndet inte har förbättrats. Skydd av områden med natur- och kulturvärden i våtmark är lågprioriterat på grund av bristande resurser.

Styrmedel behövs för bättre hänsyn

Befintliga styrmedel räcker inte för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom främst infrastruktur och skogsnäringen. Länsstyrelsen saknar resurser för att arbeta förbyggande genom information och tillsynsverksamhet. Bidrag saknas för att åtgärda gamla, uttjänta diken som avvattnar myrar. På grund av detta genomförs inte tillräckliga åtgärder för att förbättra miljötillståndet i länets våtmarker.

Länsstyrelsen får sällan in ärenden som gäller dikesrensningar trots att det förekommer. Det är inte tillfredställande eftersom det i många fall innebär belastningar på miljön. Med en anmälan ges möjlighet att förelägga om försiktighetsåtgärder för att minimera påverkan. Vattenverksamhetsutredningen har föreslagits att bestämmelsen i miljöbalken som undantar rensning från tillståndsplikt ska upphävas och att frågan i stället ska regleras i föreskrifter (10). För miljökvalitetsmålet är det angeläget att länsstyrelserna får utökade möjligheter att förelägga om hur verksamheter ska bedrivas med hänsyn.

Information viktig till markägare

Intresset för att restaurera och återställa våtmarkernas funktion ökar. Det är viktigt att prioritera information och uppsökande verksamhet till markägare för att ta tillvara intresset. Länsstyrelsen har tagit fram ett planeringsunderlag som visar var behov av att restaurera våtmarker i länet finns.

Fortsatt stöd i form av miljöersättningar till utförare av myrslåtter är avgörande för att upprätthålla verksamheten. Länsstyrelsen bedömer att myrslåttern har betydelse för våtmarkernas biologiska mångfald och kulturmiljövärden.

Prioriteringar i länet

Länsstyrelsen har på grund av bristande resurser för områdesskydd inte prioriterat genomförandet av myrskyddsplanen som togs fram 2007. Det behövs mycket mer resurser för skyddsarbete om etappmålet ska nås med att genomföra planen till 2020.

Referenser

1. Mer träd på myrarna. Igenväxning de senaste 20 åren. Länsstyrelsen i Dalarnas län Rapport 2010:4 & Länsstyrelsen i Gävleborgs län Rapport 2010:03 (PDF 3,4 mb, nytt fönster).

2. Markanvändningsbetingade vegetationsförändringar inom öppen myr 1987-2000 i Norrbottens län – Satellitbaserad övervakning. Länsstyreslens rapportserie nr 4/2012 (PDF 35 mb, nytt fönster).

3. Förslag till övervakningsprogram för Sveriges palsmyrar. Länsstyrelsen i Norrbotten Rapportserie nr 16/2012 (PDF 10 mb, nytt fönster).

4. Kartering av Sveriges palsmyrar Länsstyrelsen i Norrbotten Rapportserie nr 4/2014 (PDF 51 mb, nytt fönster).

5. Myrskyddsplanen genomförande. Miljömålsindikator.

6. Skydd av våtmarker. Miljömålsindikator.

7. Arter & naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013. ArtDatabanken SLU (PDF 3,5 mb, nytt fönster).

8. Häckande fåglar i våtmark – Resultat från Svensk fågeltaxering i Norrbottens län 2002-2015

9. Slåtterängar. Miljömålsindikator.

10. I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande. SOU 2014:35.

Pil uppåt smiley saknas Myllrande våtmarker i Norrbottens län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas