Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms tre av miljökvalitetsmålen vara nära att nås till år 2020. Tio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Storslagen fjällmiljö, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning anses vara nära att nås.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Det moderna skogsbruket påverkar skogen, vatten och våtmarker negativt. En stor andel av det som avverkas idag i länet är skog som har lång kontinuitet. En samlad insats för bättre miljöhänsyn vid avverkning pågår men miljöhänsynen har fortfarande brister. Stora projekt för vattendragsrestaurering pågår i länet men ändå är en mycket stor andel av sjöarna och vattendragen fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. De övergödningsproblem som finns är främst lokala. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. Antalet individer fåglar har sedan 2002 minskat i Norrbotten.

Inom jordbruket har nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Länet är industritungt och har relativt höga utsläpp till luften. Luftkvaliteten är i stora delar av länet god men är lokalt, stundtals dålig.

Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer, som exempelvis kvicksilver i insjöar och dioxin i havet. Uppvandringen av vildlax visar på en uppåtgående trend de senaste åren medan uppsteget av havsöring fortfarande är mycket svag.

Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Halterna av växthusgaser i atmosfären har nått nya rekordnivåer under 2015, enligt nya siffror från FN:s väderorgan WMO (World Meteorological Organization). Jämfört med den förindustriella nivån har halterna av koldioxid i atmosfären ökat med 44 procent. I sin utvärderingsrapport från 2013 om den naturvetenskapliga grunden till klimatförändringarna slog IPCC (FN:s vetenskapliga klimatpanel) fast att människans utsläpp av växthusgaser är den dominerande orsaken till temperaturökningen sedan 1900-talets mitt.

Medan de svenska växthusgasutsläppen har minskat sedan basåret 1990, så ökar de utsläpp av växthusgaser som den svenska konsumtionen ger upphov till.

Norrbotten har flera tunga industrier som exporterar varor till såväl andra delar av Sverige som andra länder. Länets stora energianvändning och utsläpp per capita bör ses i ljuset av detta. I Norrbottens län har utsläppen av växthusgaser ökat från 5 till 5,33 miljoner ton mellan åren 1990 och 2014. Sedan 1990 har utsläppen från transportsektorn minskat medan energiförsörjningen ökat. Utsläppen från jordbruket har minskat till följd av minskad djurhållning. Avfallssektorn har minskat påtagligt mellan åren 1990 och 2014.

Byggnader och andra byggda kulturmiljöer i norr har anpassats till äldre tiders klimat. De kan därför påverkas negativt av ett varmare och blötare klimat som ökar risken för fuktskador, insektsangrepp, tillväxt av mögel och kvalster samt ökad nedbrytning av byggnadsmaterial. Strandnära forn- och kulturlämningar kan påverkas vid översvämningar av vattendrag. Mildare vintrar innebär ökad risk för att skogsmaskiner kör sönder forn- och kulturlämningar i naturmiljön.

Länet kan bidra till den nationella och internationella klimatpolitiken genom att minska utsläppen av växthusgaser, effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybara energislag som produceras och används i länet. Tillsammans med många aktörer i länet har det under 2016 tagits fram en ny regional klimat- och energistrategi med sikte på 2050 (1). Under året har även handlingsplaner för anpassning till ett förändrat klimat reviderats (2). Tidigare har länsstyrelsen även tagit fram en rapport som behandlar vilka konsekvenser som förväntas i naturmiljön av klimatförändringarna samt hur länsstyrelsen kan anpassa sin verksamhet(3).

Genom att sammanställa användbara planeringsunderlag till kommunerna kan länsstyrelserna bidra till ökat fokus på att den fysiska planeringen ska bidra till att uppnå nationella mål inom energi- och klimatarbetet. Under 2016 har länsstyrelsen värderat och sammanställt befintliga planeringsunderlag. Arbetet går nu vidare med synliggörande av hur underlagen behöver kompletteras.

Under 2016 har ett antal laddstationer för elbilar har installerats i länet. Luleå kommun satsar på utökad biogasproduktion samt elbussar för lokaltrafiken. LKAB, SSAB och Vattenfall har startat upp ett projekt som syftar till att ersätta industrins behov av processkoks med vätgas.

Analys

Bedömning och trend görs ej regionalt.

Jordens klimat håller på att förändras och det påverkar alla ekosystem, global matproduktion och världsekonomin. Att möta utmaningarna för vårt klimat och ställa om till hållbar utveckling kräver internationellt samarbete, kraft och förändringsvilja.

Enligt en regional analys gjord av SMHI 2015 kommer klimatet i Norrbottens att förändras under de kommande hundra åren. Här väntas temperaturen öka mer än det globala och nationella genomsnittet. Temperaturökningen kommer att bli störst under vinterperioden och antalet snödagar minskar. Årsmedelnederbörden beräknas öka med 20-40 procent.  

I Norrbottens län använder vi i ett nationellt och europeiskt perspektiv stora mängder energi, räknat per invånare. Det beror på vårt kalla klimat, vår energiintensiva industriproduktion, vår glesa befolkning och våra stora avstånd som måste överbyggas med transporter. Den kraftiga minskning av utsläppen av växthusgaser som skedde 2009 beror på den globala lågkonjunktur som drabbade länets tunga industri. Hur produktionen utvecklas på SSAB i Luleå och övrig tung industri i länet har en avgörande inverkan på länets utsläppssiffror.

Inom den offentliga sektorn spelar de kommunala planerna och programmen en viktig roll. De ska belysa hur kommunen arbetar för minskad klimatpåverkan och hur samverkan med andra planer och program sker, exempelvis kommunens plan för transporter. Insatser för att öka samordning mellan kommunernas planer och program i arbetet för ett transporteffektivt samhälle prioriteras.

Det regionala klimatarbetet – framgångar och motgångar

Intresset för att arbeta med klimatfrågan ökar. Vi upplever ett större engagemang från länets industriella aktörer. Den största motgången är att Länsstyrelsens minskade inflytande över de regionala utvecklingsmedlen kommer att leda till en minskad möjlighet att tydligt koppla den regionala utvecklingen till klimat- och energistrategin.

Klimatklivet har varit framgångsrikt, och är tydligt kopplat till länets klimat- och energistrategi, även om vi inte kan se några resultat i utsläppsstatistiken ännu. Det är fortsatt ett problem att finansieringen av det regionala arbetet är svag. Den finansiering vi får för kapacitetsutveckling är inte tillräcklig. 

Samverkan inom klimatområdet fungerar fortsatt bra. På grund av bristande personella resurser hos Energikontor och andra aktörer har samverkan på en övergripande nivå minskat men där samverkan finns fungerar den bra.

Det finns fortfarande en brist på långsiktighet framför allt i finansieringen av arbetet. Detta beror på att det inte finns något utpekat anslag för detta hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen behöver löpande söka/rekvirera medel från andra sakmyndigheter vilket bidrar till en stor osäkerhet.

Det förekommer en otydlighet med roller och uppdrag. Framför allt är uppdragen fortsatt väldigt öppna och därmed föremål för stora tolkningsskillnader. Detta beror också på regeringens inriktning med sakanslag som söks för olika projekt inom området.

Referenser

(1) Klimat och energistrategi - med sikte på 2050

(2) Klimatförändringar i Norrbottens län  - konsekvenser och anpassning

(3) Naturmiljö och klimatförändringar i Norrbotten