Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms ett av miljökvalitetsmålen kunna nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål anses vara nära att nås. Tio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Storslagen fjällmiljö bedöms kunna nås, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning anses vara nära att nås.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Det moderna skogsbruket påverkar vatten och våtmarker negativt samt fragmenterar skogslandskapet vilket på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med höga natur- och kulturvärden avverkas och miljöhänsynen vid avverkning har trots förbättringar fortfarande brister. En mycket stor andel av sjöarna och vattendragen är fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. För våtmarks- och vattenmiljöer prioriteras tyvärr inte områdesskydd. De övergödningsproblem som finns är främst lokala.

Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige. Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer. Bestånden av havsöring och vildlax är svaga men förbättras. Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen.

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Världens koldioxidutsläpp nådde rekordnivåer under 2013 och uppgick till 36 miljarder ton. World Meterological Organizations sammanställning över växthusgaser visar att koldioxidhalten i atmosfären ökade mer mellan 2012 och 2013 än mellan något annat år de senaste 30 åren (1). Jämfört med den förindustriella nivån har halterna ökat med 40 procent. I sin utvärderingsrapport från 2013 om den naturvetenskapliga grunden till klimatförändringarna slog IPCC (FN:s vetenskapliga klimatpanel) fast att människans utsläpp av växthusgaser är den dominerande orsaken till temperaturökningen sedan 1900-talets mitt.

Medan de svenska växthusgasutsläppen har minskat sedan basåret 1990, så ökar de utsläpp av växthusgaser som den svenska konsumtionen ger upphov till.

Norrbotten har flera tunga industrier som exporterar varor till såväl andra delar av Sverige som andra länder. Länets stora energianvändning och utsläpp per capita bör ses i ljuset av detta. I Norrbottens län har utsläppen av växthusgaser ökat från 5 till 5,36 miljoner ton mellan åren 1990 och 2012. Sedan 1990 är utsläppen från transportsektorn i stort sett oförändrad. Utsläppen från jordbruket har minskat till följd av minskad djurhållning. Avfallssektorn har minskat påtagligt mellan åren 1990 och 2012.

Byggnader och andra byggda kulturmiljöer i norr har anpassats till äldre tiders klimat. De kan därför påverkas negativt av ett varmare och blötare klimat som ökar risken för fuktskador, insektsangrepp, tillväxt av mögel och kvalster samt ökad nedbrytning av byggnadsmaterial. Strandnära forn- och kulturmiljölämningar kan påverkas vid översvämningar av vattendrag. Mildare vintrar innebär ökad risk för att skogsmaskiner kör sönder forn- och kulturlämningar i naturmiljön och i fjälltrakter kan ett varmare klimat leda till att samiska kulturmiljöer växer igen.

Länet kan bidra till den nationella och internationella klimatpolitiken genom att minska utsläppen av växthusgaser, effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybara energislag som produceras och används i länet. Tillsammans med många aktörer i länet har det i Norrbotten tagits fram en regional klimat- och energistrategi med efterföljande åtgärdsprogram, ett regionalt miljöhandlingsprogram för miljömålen och en handlingsplan för anpassning till ett förändrat klimat. Programmen togs fram i syfte att ge vägledning och stöd för framtagande av olika åtgärder och utvecklingsinsatser samt visa på konkreta åtgärder och åtgärdsområden som länets aktörer kan hämta inspiration från i det framtida miljöarbetet (2).

En preliminär utvärdering har gjorts av utvecklingen mellan 2005 och 2010 och enligt siffror från SCB har energianvändningen i Norrbotten ökat under perioden. Även andelen förnybar energi har på senare år ökat i Norrbotten, vilket är positivt. Satsningar på utbyggnad av exempelvis fjärrvärme och vindkraft har inneburit att förbränningen av fossila bränslen har minskat.

Analys

Bedömning och utveckling bedöms ej regionalt.

Jordens klimat håller på att förändras och det påverkar alla ekosystem, global matproduktion och världsekonomin. Att möta utmaningarna för vårt klimat och ställa om till hållbar utveckling kräver internationellt samarbete, kraft och förändringsvilja. Det kräver också att vi på regional och lokal nivå tar krafttag för att åstadkomma förändringar utifrån våra möjligheter.

Enligt en regional analys gjord av SMHI 2011 kommer klimatet i Norrbotten att förändras under de kommande hundra åren. Här väntas temperaturen öka mer än det globala och nationella genomsnittet. Temperaturökningen kommer att bli störst under vinterperioden och antalet snödagar minskar. Årsmedelnederbörden beräknas öka med 10-50 procent (3).

I Norrbottens län använder vi i ett nationellt och europeiskt perspektiv stora mängder energi, räknat per invånare. Det beror på vårt kalla klimat, vår energiintensiva industriproduktion, vår glesa befolkning och våra stora avstånd som måste överbyggas med transporter. Vi har god tillgång till förnybara energikällor som vattenkraft och skogsbränsle samt stora arealer med potential för att utnyttja vindkraft.

Den kraftiga minskning av utsläppen av växthusgaser som skedde 2009 beror på den globala lågkonjunktur som drabbade länets tunga industri. Särskilt utsläppen från energiförsörjningen och industriprocesserna visade på kraftiga nedgångar under 2009. Hur produktionen utvecklas på SSAB i Luleå och övrig tung industri i länet har en avgörande inverkan på länets utsläppssiffror. Bortser man från den tunga industrin minskar användandet av fossila bränslen för uppvärmning av bostäder och lokaler till förmån för fjärrvärme och värmepumpar. Metanutsläppen från avfallsdeponier och jordbruk har också minskat. Inom skogsindustrin har flera insatser gjorts de senaste åren för att byta ut fossila bränslen mot förnybara, vilket bland annat lett till att pappersbruken minskat sina utsläpp av fossilt koldioxid.

Utveckling för att effektivt nyttja länets biobränslebaserade råvaror samt insatser för att skapa tillväxt kopplat till den stora utbyggnad av till exempel vindkraft som är på gång i länet är prioriterat. Inom den offentliga sektorn spelar de kommunala planerna och programmen en viktig roll. De ska belysa hur kommunen arbetar för minskad klimatpåverkan och hur samverkan med andra planer och program sker, exempelvis kommunens plan för transporter. Insatser för att öka samordning mellan kommunernas planer och program i arbetet för ett transporteffektivt samhälle prioriteras. Den offentliga upphandlingen är också ett verktyg som bör utvecklas för att bidra till att klimatmål nås och energieffektiviseringen i länet ökar.

För att skapa hållbara transporter är det viktigt att vi ökar möjligheterna för klimatsmarta kommunikationer. Detta sker exempelvis genom satsningar på spårbunden trafik, ökad användning av resfria möten samt en förbättring av kollektivtrafik och förutsättningarna för länets gång och cykeltrafik.

Referenser

1. Koldioxidhalten ökar snabbare i atmosfären. SMHI forskningsnyhet (nytt fönster).

2. Regional handlingsplan för anpassning till förändrat klimat. Norrbottens länstyrelse (nytt fönster).

3. Regional klimatsammanställning 2011 – Norrbottens län. SMHI Rapport Nr 2011-20 (PDF 4,7 mb, nytt fönster).