Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms tre av miljökvalitetsmålen vara nära att nås till år 2020. Tio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Storslagen fjällmiljö, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning anses vara nära att nås.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Det moderna skogsbruket påverkar vatten och våtmarker negativt samt fragmenterar skogslandskapet vilket på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med lång kontinuitet avverkas. En samlad insats för bättre miljöhänsyn vid avverkning pågår men miljöhänsynen har fortfarande brister. En mycket stor andel av sjöarna och vattendragen är fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. De övergödningsproblem som finns är främst lokala. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. Antalet fåglar har sedan 2002 minskat i Norrbotten.

Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Länet är industritungt och har relativt höga utsläpp till luften. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige.

Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer, som exempelvis kvicksilver i insjöar och dioxin i havet. Uppvandringen av vildlax och havsöring i älvarna är fortsatt höga.

Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen. Utsläppen av växthusgaser i länet har ökat något sedan 1990.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

De globala koldioxidutsläppen har inte ökat under 2014, enligt det internationella energiorganet IEA (1). Däremot har halterna av växthusgaser i atmosfären nått nya rekordnivåer under 2014, enligt nya siffror från FN:s väderorgan WMO (World Meteorological Organization). Jämfört med den förindustriella nivån har halterna av koldioxid i atmosfären ökat med 40 procent. I sin utvärderingsrapport från 2013 om den naturvetenskapliga grunden till klimatförändringarna slog IPCC (FN:s vetenskapliga klimatpanel) fast att människans utsläpp av växthusgaser är den dominerande orsaken till temperaturökningen sedan 1900-talets mitt.

Medan de svenska växthusgasutsläppen har minskat sedan basåret 1990, så ökar de utsläpp av växthusgaser som den svenska konsumtionen ger upphov till.

Norrbotten har flera tunga industrier som exporterar varor till såväl andra delar av Sverige som andra länder. Länets stora energianvändning och utsläpp per capita bör ses i ljuset av detta. I Norrbottens län har utsläppen av växthusgaser ökat från 5 till 5,36 miljoner ton mellan åren 1990 och 2013. Sedan 1990 är utsläppen från transportsektorn i stort sett oförändrad. Utsläppen från jordbruket har minskat till följd av minskad djurhållning. Avfallssektorn har minskat påtagligt mellan åren 1990 och 2013.

Beräkningar som gjorts för länets tunga industrier (SSAB, LKAB och SCA) visar att inga större förändringar skett mellan 2013 och 2014. Koldioxidutsläppen är drygt 1,9 miljoner ton per år.

Byggnader och andra byggda kulturmiljöer i norr har anpassats till äldre tiders klimat. De kan därför påverkas negativt av ett varmare och blötare klimat som ökar risken för fuktskador, insektsangrepp, tillväxt av mögel och kvalster samt ökad nedbrytning av byggnadsmaterial. Strandnära forn- och kulturlämningar kan påverkas vid översvämningar av vattendrag. Mildare vintrar innebär ökad risk för att skogsmaskiner kör sönder forn- och kulturlämningar i naturmiljön och i fjälltrakter kan ett varmare klimat leda till att samiska kulturmiljöer växer igen.

Länet kan bidra till den nationella och internationella klimatpolitiken genom att minska utsläppen av växthusgaser, effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybara energislag som produceras och används i länet. Tillsammans med många aktörer i länet har det under 2015 tagits fram en ny regional klimat- och energistrategi med sikte på 2050. Befintliga åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet samt handlingsplaner för anpassning till ett förändrat klimat kommer att revideras (2).

Det regionala miljöhandlingsprogrammet för miljömålen gäller till och med 2016 och kommer sedan att omarbetas. Programmets syfte är att ge inspiration, vägledning och stöd för att ta fram olika åtgärder och utvecklingsinsatser i det framtida miljöarbetet.

Under 2015 har länsstyrelsen tagit fram en rapport som behandlar vilka konsekvenser som förväntas i naturmiljön av klimatförändringarna samt hur länsstyrelsen kan anpassa sin verksamhet (3).

Analys

Bedömning och trend görs ej regionalt.

Jordens klimat håller på att förändras och det påverkar alla ekosystem, global matproduktion och världsekonomin. Att möta utmaningarna för vårt klimat och ställa om till hållbar utveckling kräver internationellt samarbete, kraft och förändringsvilja. Det kräver också att vi på regional och lokal nivå tar krafttag för att åstadkomma förändringar utifrån våra möjligheter.

Enligt en regional analys gjord av SMHI 2015 kommer klimatet i Norrbottens att förändras under de kommande hundra åren. Här väntas temperaturen öka mer än det globala och nationella genomsnittet. Temperaturökningen kommer att bli störst under vinterperioden och antalet snödagar minskar. Årsmedelnederbörden beräknas öka med 20-40 procent (4).

I Norrbottens län använder vi i ett nationellt och europeiskt perspektiv stora mängder energi, räknat per invånare. Det beror på vårt kalla klimat, vår energiintensiva industriproduktion, vår glesa befolkning och våra stora avstånd som måste överbyggas med transporter. Vi har god tillgång till förnybara energikällor som vattenkraft och skogsbränsle samt stora arealer med potential för att utnyttja vindkraft.

Den kraftiga minskning av utsläppen av växthusgaser som skedde 2009 beror på den globala lågkonjunktur som drabbade länets tunga industri. Särskilt utsläppen från energiförsörjningen och industriprocesserna visade på kraftiga nedgångar under 2009. Hur produktionen utvecklas på SSAB i Luleå och övrig tung industri i länet har en avgörande inverkan på länets utsläppssiffror. Bortser man från den tunga industrin minskar användandet av fossila bränslen för uppvärmning av bostäder och lokaler till förmån för fjärrvärme och värmepumpar. Metanutsläppen från avfallsdeponier och jordbruk har också minskat. Inom skogsindustrin har flera insatser gjorts de senaste åren för att byta ut fossila bränslen mot förnybara, vilket b.la. lett till att pappersbruken minskat sina utsläpp av fossilt koldioxid.

Utveckling för att effektivt nyttja länets biobränslebaserade råvaror samt insatser för att skapa tillväxt kopplat till den stora utbyggnad av till exempel vindkraft som är på gång i länet är prioriterat. Inom den offentliga sektorn spelar de kommunala planerna och programmen en viktig roll. De ska belysa hur kommunen arbetar för minskad klimatpåverkan och hur samverkan med andra planer och program sker, exempelvis kommunens plan för transporter. Insatser för att öka samordning mellan kommunernas planer och program i arbetet för ett transporteffektivt samhälle prioriteras. Den offentliga upphandlingen är också ett verktyg som bör utvecklas för att bidra till att klimatmål nås och energieffektiviseringen i länet ökar.

För att skapa hållbara transporter är det viktigt att vi ökar möjligheterna för klimatsmarta kommunikationer. Detta sker exempelvis genom satsningar på spårbunden trafik, ökad användning av resfria möten samt en förbättring av kollektivtrafik och förutsättningarna för länets gång och cykeltrafik.

Referenser

1. http://www.metro.se/nyheter/varldens-koldioxidutslapp-okar-inte/Hdzoco!Hbogyg33k7RhBYOZEomwaQ/

2. http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/anpassning-till-forandrat-klimat/regional-handlingsplan/Pages/default.aspx

3. Naturmiljö och klimatförändringar i Norrbotten

4. http://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/framtidsklimat-i-sveriges-lan-enligt-rcp-scenarier-1.95384

Pil uppåt smiley saknas Begränsad klimatpåverkan i Norrbottens län