Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det ännu fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det behövs fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

I Västerbotten bor vi få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Trots det har vi allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i för att förbättra våra livsmöjligheter och bevarandet av våra natur- och kulturvärden.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. Tillsammans med de nationella bedömningarna kommer endast ett av sexton miljömål att uppnås till 2020 i Västerbotten, Skyddande ozonskikt. Fyra av målen bedöms som nära att nå och tolv av målen som inte möjliga att nås. För att förutsättningarna eller målen ska ha en möjlighet att uppnås kommer det att behövas många fler vägledande beslut och insatser.

I Västerbotten genomförs en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Åtgärder som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten, natur- och kulturreservat, vindkraft, bioenergi och hållbart byggande i kallt klimat. Länsstyrelsen har i en samverkansprocess för hållbar utveckling tagit fram 240 åtgärder för hela samhället att ansluta till. Ambitionen är att utöka samverkan och engagemang för en hållbar utveckling i länet.  Årligen arrangeras SEE- Västerbottens hållbarhetsvecka (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) som är ett framgångsrikt arrangemang då regionalt och lokalt hållbarhetsarbete lyfts fram. Det bjöds på 134 hållbarhetsaktiviteter med spridning över hela länet. Länsstyrelsen har under 2016 besökt länets samtliga kommuner och diskuterat arbetet med miljömål och hållbar utveckling på lokal nivå. För andra året i rad arrangerade Länsstyrelsen Klimatforum Västerbotten där årets fokus låg på transporter.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

I den senaste klassningen av länets vattenförekomster bedöms 40 procent av vattendragen och 62 procent av sjöarna ha hög eller god ekologisk status. En sjö och 27 vattendrag i länet uppnår inte god kemisk status. Detta är exklusive den diffusa belastningen av kvicksilver och PBDE (bromerade flamskyddsmedel) som ger förhöjda halter i merparten av Sveriges vatten.

Opåverkade sjöar och vattendrag återfinns främst i länets fjällområden. I barrskogsregionen finns inte många oexploaterade vatten kvar. Påverkan handlar främst om flottledsrensningar, skogsdikning och fragmentering av vattensystemen på grund av dammar för vattenkraft och flottning samt felaktigt lagda vägtrummor. I jordbrukslandskapet är de flesta vatten påverkade av dikning och sjösänkningar.

Av länets tre ytvattentäkter är en skyddad och en är på väg att bli skyddad. En regional vattenförsörjningsplan identifierar de viktigaste dricksvattenresurserna.

När det gäller restaurering av flottade vattendrag har 2016 varit ännu ett framgångsrikt år. Åtgärder har genomförts av flera aktörer i vattendrag i hela länet, nämnas kan: Lögdeälven, Sävarån, Bureälven, Vojmån och Marsån. Eftersom åtgärdsverksamheten är tätt förknippad med en hållbar förvaltning av fiskresursen pågår också ett projekt kallat Levande laxälvar där åtgärder och förvaltning går hand i hand. Resultaten från projektet kan tillämpas på andra platser. Ett stort antal hindrande vägtrummor och dammar har också åtgärdats inom det EU-finansierade projektet ReMiBar. Finansieringen till åtgärderna bygger på olika typer av projektmedel.

Under året kom positivt besked om pengar till det femåriga, åtgärdsinriktade EU-projektet ReBorN som delas mellan Västerbottens och Norrbottens län med en totalbudget på 124 miljoner kronor under fem år. För Västerbotten handlar det om restaurering av Lögdeälven med biflöden.

Skyddsarbetet för vatten är prioriterat till de sjöar och vattendrag som är kategoriserade som nationellt värdefulla vatten. Under 2016 har två förslag till reservatsbeslut tagits fram för Paubäcken och Baksjöbäcken, biflöden till Umeälven respektive Gideälven. För flera andra prioriterade vattenmiljöer har förhandlingar och markaffärer genomförts för att säkerställa områdena inför formella skyddsbeslut.   

I Västerbotten är skyddet av vattenanknutna kulturmiljöer bristfälligt. Det finns ett kulturreservat och sju byggnadsminnen med anknytning till vatten. Inga nya skyddade områden har tillkommit under året. Flottningsepokens miljöer saknar långsiktigt skydd.  Men även för vattenanknuten bebyggelse och lämningar efter inlandssjöfarten är skyddet långt ifrån tillfredsställande.  Kunskapsläget för vattenanknutna kulturmiljöer har förbättrats, bland annat genom projektet ”Kulturmiljöer i vatten”. Resultaten har delvis bidragit till att underlätta identifieringen av värdefulla vattenanknuta kulturmiljöer i samband med åtgärder i vatten. Resurser saknas för skyddsarbetet och för vård och underhåll av miljöerna.

Analys och bedömning

Även om det finns positiva trender, mest tack vare omfattande arbete med restaurering av flottledsrensade vattendrag och borttagande av vandringshinder, finns ingen möjlighet att med idag beslutade och planerade styrmedel nå miljökvalitetsmålet till år 2020.

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ska genomföras men resurstilldelningen för att genomföra det är alldeles för begränsad. Ett sätt att möjliggöra förbättrad ekonomisk tilldelning är att söka EU-medel. Det är dock en väldigt resurskrävande process och pengarna är dessutom är begränsade till vatten inom Natura 2000. För att få en kontinuitet i åtgärdsarbetet är det angeläget att det avsätts årliga medel för verksamheten istället för att den ska bygga på projektmedel.

Mer resurser för tillsyn och prövning av vattenverksamhet behövs. Omprövning av verksamheter och nyprövning av föråldrade vattendomar behöver förenklas. Detta för att verksamheterna ska uppnå kraven i miljöbalken med moderna villkor om bland annat minimitappning och faunapassager. Här finns en målkonflikt eftersom omprövning och nyprövning riskerar att påverka kulturmiljöer och beredskap saknas för hur hänsyn ska tas till dessa.

Även om resurser har tillförts för att minska kunskapsbristen om kulturmiljöer i och vid vatten, saknas fortfarande heltäckande underlag, vilket försvårar möjligheterna att visa hänsyn och göra rätt prioriteringar av kulturmiljövärden.

24 procent av de vattenanknutna kulturmiljöerna har helt eller delvis förlorat sina värden. Kulturmiljöerna hotas av förfall, igenväxning och då de står i konflikt med ekologisk återställning  (3). Kunskapen om tillståndet för de vattenanknutna kulturmiljöerna är dålig – kulturmiljöövervakning saknas. Trots det finns det fortfarande inga beslut om styrmedel eller ökade resurser för att komplettera bristerna på hänsyn, och långsiktigt skydd och uppföljning/övervakning.

Referenser

(1) http://www.viss.lansstyrelsen.se/

(2) ”Kulturmiljöer i vatten. Ett kunskapsunderlag och flottningslämningar, kraftstationer, kvarnar och sågar i Västerbottens län”. Meddelande 5/2013. Länsstyrelsen Västerbotten

(3) Kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag. Hur användbara är kunskapsunderlagen för miljömålsuppföljningen? Meddelande 5/2010. Länsstyrelsen Västerbotten, Länsstyrelsen Kalmar län