Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, är det nio mål som bedöms att de inte kommer att uppnås till 2020. Det kommer att krävas fortsatt effektiva insatser för förbättring och tid för naturen att återhämta sig.
Når vi Västerbottens läns miljömål?
Vi närmar oss 2020 och visionen om att kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de största miljöproblemen ska vara lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Läget för Västerbotten är något ljusare än för resten av Sverige. Vi bor få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Länsstyrelsen bedömer att det är nio mål som är mycket svåra att nå och för att förutsättningarna eller målen ska ha en möjlighet att uppnås kommer det att behövas många fler beslut och insatser. Dessa mål är Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt en levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. På nationell nivå har man även bedömt Begränsad klimatpåverkan som mycket svårt att nå. Dessa mål är också inbördes beroende av att de andra uppnås. För att uppnå målet om biologisk mångfald måste alla de andra målen var uppnådda. Begränsad Klimatpåverkans måluppfyllelse gynnar många mål bland annat Frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv och God bebyggd miljö.
Vi genomför en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Åtgärder som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten, natur- och kulturreservat, vindkraft, bioenergi och hållbart byggande i kallt klimat. Vi jobbar med ett ”Klimatsmart Västerbotten”. Alla dessa åtgärder kräver samarbete. Länsstyrelsen har under 2011 arbetat med en samverkansprocess för hållbar utveckling och tagit fram 240 åtgärder för hela samhället att ansluta till. Målet är att skapa en fortsatt samverkan för hållbar utveckling som leder från ord till handling så att miljömålen kan uppnås regionalt och nationellt.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Frisk luft
Det kalla klimatet i länet orsakar tidvis höga luftföroreningshalter i de större orterna och på andra utsatta platser. Vägtrafik är den största källan i städerna medan vedeldning bidrar mest i mindre samhällen. Halterna av föroreningar minskar generellt i länet med undantag för kvävedioxid och marknära ozon.
Resultat
I länet har varken bakgrundshalten av luftföroreningar eller halterna i tätorterna förändrats i någon högre grad under det senaste decenniet och inte heller senaste åren. Kvävedioxidhalterna är fortsatt höga i länets två största orter Umeå och Skellefteå och ännu syns ingen tydligt minskande trend. Bakgrundshalterna av marknära ozon är också fortsatt höga, vilket i huvudsak beror på införsel från kontinenten. Under vår och höst förekommer dagar med mycket höga halter av partiklar (PM10) som ha sitt ursprung från vägtrafik (vägbanan) och i viss mån vedeldning. Föroreningars inverkan på material och kulturföremål i länet bedöms vara mycket liten.
Halter av marknära ozon
Ozonhalterna är fortsatt relativt höga i länets kustområden och i inlandet. Mätningar visar att halterna är så pass höga att vegetation troligen påverkas negativ. Omfattningen av mätningarna är begränsad men befintliga mätstationer kan antagligen beskriva situationen i länets östra halva på ett bra sätt.
Halter av partiklar
Under vintern och våren uppstår höga halter då utsläppen från vägtrafik och vedeldning är som störst. Halterna av PM10 ligger därför tidvis på höga nivåer. Detta sker dock under en begränsad tid. Halterna av de större partiklarna (PM10) ligger på särskilt utsatta platser över det som anges i preciseringen.
Halterna av finare partiklar (PM2,5) i länet är mindre kända. Enstaka mätningar i länet (Umeå, Lycksele och Vindeln) antyder att halterna inte överskrider den angivna preciseringen i urban bakgrund. I vissa särskilt utsatta gaturum eller byggplatser torde dock halterna kunna vara högre.
Halter av flyktiga organiska ämnen
Halterna av flyktiga organiska ämnen minskar kontinuerligt även om det inom vissa branscher går långsamt. Inom industrin används lösningsmedel och färger som innehåller flyktiga organiska ämnen. Utsläpp från den privata användningen tycks öka. Få mätningar har gjorts i länet vilket gör det svårt att följa förändringar i halter av framförallt bensen, butadien och formaldehyd.
Halter av bens(a)pyren
Få mätningar har gjorts i länet. Mätningar under perioden 2002-2007 i Lycksele visar på höga månadsmedelvärden (upp till 0,9 ng/m3) under vintermånaderna. Årsmedelvärdet förväntas dock vara avsevärt lägre. Lokala variationer och bristen på mätningar gör det svårt att göra en tillförlitlig bedömning av tillståndet.
Halter av kvävedioxid
Höga halter av kvävedioxid uppstår främst i trafiktäta miljöer. För länets del ligger de mest utsatta platserna i de två största tätorterna. Kombinationen av intensiv vägtrafik och kallt klimat med vindstilla förhållanden gör att höga halter av kvävedioxid ibland uppstår. Halterna av kvävedioxid överskrider tidvis miljökvalitetsnormen för utomhusluft både i Umeå och i Skellefteå. Övriga kommuncentra i länet har inte samma trafikbelastning och därmed antagligen inte särskilt höga halter av kvävedioxid. Mätningar görs sällan i de mindre kommunerna.
Analys och bedömning
Utmärkande i länet är de höga kvävedioxidhalterna i de två största orterna Umeå och Skellefteå. Till övervägande del beror detta på regionens klimatförhållanden med stor risk för inversion under vinterhalvåret. Detta i kombination med ökad vägtrafik och det ökande antalet dieselfordon bidrar till att problemen kvarstår trots satsningar på kollektivtrafik och beteendepåverkande åtgärder. Nya förbifarter genom Umeå och Skellefteå kan tillsammans med fortsatta satsningar på kollektivtrafik ge effekt på sikt i form av lägre kvävedioxidhalter. Den samlade bedömningen i nuläget är att miljökvalitetsmålet kommer kunna nås inom en generation.
Partiklar (PM10)
Höga halter av partiklar (PM10) förekommer under våren och ibland hösten. Orsaken är främst bilarnas dubbdäck och sand som finns på vägbanan under dessa tider. Dessa tillfällen är dock relativt korta. Även vedeldning kan leda till höga partikelhalter, särskilt i områden där flertalet hushåll använder detta för uppvärmning. Sett över hela året så är partiklar ett mindre problem. Utmaningen är att klara dygnsmedelvärdet under de kritiska perioderna. Det är i dagsläget svårt att bedöma om det räcker för att uppfylla miljökvalitetsmålet och den del av preciseringen som berör dygnsmedelvärde. Utvecklingen är oklar.
Partiklar (PM2,5)
Större delen av de finare partiklarna härrör från långväga källor. Detta gör att det saknas rådighet för att märkbart minska bakgrundshalterna i länet. Utvecklingen är neutral, dvs ingen tydlig minskande trend kan ses.
Ozon
Marknära ozon är fortsatt ett problem i länet. Det marknära ozonet, som till största del härrör från långväga källor, har inte minskat och rådighet att åtgärda problemet saknas i länet. Det finns inga planerade åtgärder regionalt med fokus på just ozon. En minskad användning av flyktiga organiska ämnen i länet borde kunna ge viss effekt. Utvecklingen är neutral.
Flyktiga organiska ämnen
Vedeldningen som är en av de större källorna kan styras så att utsläppen minskar avsevärt. Det handlar då främst om hur eldningen sker och hur miljöanpassad eldstaden är. Styrmedel är i huvudsak Boverkets byggregler och rådgivning samt lokala föreskrifter från kommuner. Användningen av lösningsmedel tycks vara på uppgående sedan ca 10 år tillbaka. Orsaken är inte känd. Ett viktigt styrmedel för att få ner utsläppen är Länsstyrelsens och kommunernas miljöprövningen av de större punktkällornas verksamheter. Utvecklingen är oklar.
Bens(a)pyren
Halterna av bens(a)pyren är idag dåligt kartlagda i länet. Vägtrafiken och vedeldningen är dock kända källor och bedömningen görs utifrån dessa. Allt fler alternativa uppvärmningsmetoder förekommer i länet (fjärrvärme, bergvärme, luftvärme), och detta får förmodligen utsläppen av bens(a)pyren att minska på sikt. Motverkande faktorer är att trivseleldningen ökar och att dieselbilar blir vanligare. Styrmedel är boverkets byggregler och kommunernas rådgivning samt lokala föreskrifter.
Halter av kvävedioxid
Skellefteå och Umeå har upprättat åtgärdsprogram för att komma till rätta med problemen. Utanför åtgärdsprogrammen finns storskaliga faktorer som vi saknar regional rådighet över t.ex. bilparkens förändring.
Frisk luft i Västerbottens län
Indikatorer som följer upp målet