Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det ännu fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det behövs fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

I Västerbotten bor vi få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Trots det har vi allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i för att förbättra våra livsmöjligheter och bevarandet av våra natur- och kulturvärden.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. Tillsammans med de nationella bedömningarna kommer endast ett av sexton miljömål att uppnås till 2020 i Västerbotten, Skyddande ozonskikt. Fyra av målen bedöms som nära att nå och tolv av målen som inte möjliga att nås. För att förutsättningarna eller målen ska ha en möjlighet att uppnås kommer det att behövas många fler vägledande beslut och insatser.

I Västerbotten genomförs en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Åtgärder som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten, natur- och kulturreservat, vindkraft, bioenergi och hållbart byggande i kallt klimat. Länsstyrelsen har i en samverkansprocess för hållbar utveckling tagit fram 240 åtgärder för hela samhället att ansluta till. Ambitionen är att utöka samverkan och engagemang för en hållbar utveckling i länet.  Årligen arrangeras SEE- Västerbottens hållbarhetsvecka (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) som är ett framgångsrikt arrangemang då regionalt och lokalt hållbarhetsarbete lyfts fram. Det bjöds på 134 hållbarhetsaktiviteter med spridning över hela länet. Länsstyrelsen har under 2016 besökt länets samtliga kommuner och diskuterat arbetet med miljömål och hållbar utveckling på lokal nivå. För andra året i rad arrangerade Länsstyrelsen Klimatforum Västerbotten där årets fokus låg på transporter.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Kvävedioxid

Det har under en längre tid varit höga halter av kvävedioxid i länets största orter Umeå och Skellefteå. I övriga delar av länet bedöms inte problemen vara lika omfattande eftersom fordonstrafiken är betydligt mindre. Under 2016 har det varit lägre halter i centrala Umeå än vanligt, efter ett par år med lite högre halter. På längre sikt tycks kvävedioxidhalterna minska om än långsamt.

Beräkningsmodeller visar att Umeå centralort samt Skellefteå fortfarande har omfattande problem med kvävedioxid och att miljömålets precisering inte nås. Mätbortfall i Skellefteå under 2015 gör det svårt att bedöma utvecklingen senaste året. (1) (3)

Flyktiga organiska ämnen

Halterna av flyktiga organiska ämnen minskar kontinuerligt sett över de senaste två decennierna. Tidvis under vintern kan höga halter uppstå på platser med mycket vedeldning. Få kontinuerliga mätningar görs i länet vilket gör det svårt att följa förändringar i halter av framförallt bensen, butadien och formaldehyd. En undersökning år 2011 visade att genomsnittshalterna av butadien i Umeå och Vännäs kommuner låg på 0,13 µg/m3 under vinterhalvåret vilket är under målnivån på 0,2 µg/m3. I vissa tätorter i inlandet förekommer nog högre halter lokalt. I samma undersökning tittade man även på bensen och det visade en genomsnittshalt på ca 1,4 µg/m3, vilket är över den angivna målhalten på 1,0 µg/m3. (2)

Bens(a)pyren

Bens(a)pyren är ett cancerframkallande ämne som ingår i gruppen polycykliska aromatiska kolväten. Halterna av bens(a)pyren är för närvarade inte fullt ut kartlagda i länet. Mätningar under perioden 2002-2007 i Lycksele visar på höga månadsmedelvärden (upp till 0,9 ng/m3) under vintermånaderna. Årsmedelvärdet bedöms vara avsevärt lägre. En nyligen genomförd mätning i Sävar och Vännäsby (2012-2013) visar på medelhalter mellan 0,13 - 0,19 ng/m3 vilket är över målnivån på 0,1 ng/m3 men inte över miljökvalitetsnormen på 1,0 ng/m3. (2 och 3)

Partiklar (PM10) och (PM2,5)

PM10 är tidvis ett problem i länets tätorter. I trafikintensiva områden styrs halten till stor del av lokalklimatet samt vägtrafiken, som bidrar med partiklar i form av vägdamm och slitage på vägbanan. Vissa år är det barmark under en längre period samtidigt som det är dubbdäckssäsong och då blir halterna höga. Halterna av PM10 minskar kontinuerligt sedan tidigare år och miljökvalitetsnormen som årsmedel klaras med relativt god marginal. Halterna av PM10 i gatumiljö i Umeå bedöms bli låga under 2016. För de mindre partiklarna är situationen inte särskilt problematisk i Västerbotten. Mätningar i Umeå och Vännäs kommuner visar att halterna med god marginal understiger miljökvalitetsnormen och preciseringen för PM(2,5). (4)

Marknära ozon

Ozonhalterna är fortsatt relativt höga i hela länet (30-90 µg/m3). Halter över 80 µg/m3 kan ge negativ påverkan på vegetation. Merparten av ozonet bedöms vara långväga transporterat. Inga tydliga förändringar kan ses i länet när det gäller årsmedel eller inomårsvariationen. Episoder med tillfälligt högre halter än normalt förekommer då och då när luft från kontinenten kommer in över länet.

Korrosion

Effekten av luftföroreningar på byggnader och konstföremål är relativt liten i länet. Detta beror dels på att få byggnader är i stenmaterial och dels på att depositionen av korrosiva luftföroreningar är liten.

Analys och bedömning

Nya förbifarter genom Umeå och Skellefteå kan tillsammans med miljözon, elektroniska informationsskyltar samt fortsatta satsningar på kollektivtrafik troligen ge effekt på sikt i form av lägre partikel- och kvävedioxidhalter. Det som bedöms ha störst betydelse är dock teknikutvecklingen när det gäller fordonsparken. De fortsatt höga halterna av kvävedioxid trots planerade åtgärder och teknikutveckling, gör att bedömningen är den att miljökvalitetsmålet inte kommer att kunna nås till år 2020 och det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön fram till dess.

Kvävedioxid

Aktivt byggande med många arbetsmaskiner i centrala Umeå är fortsatt en källa till utsläpp av luftföroreningar. Vidare har ett nytt handelscentra vid södra infarten till Umeå troligen bidragit till ökad trafik genom centrala Umeå. Skiftande säsongsklimat bedöms dock ändå vara den största orsaken till variation i halter mellan åren.

Flera åtgärder för att minska genomfartstrafik i centrala Umeå tycks ge viss effekt i form av lägre halter av kvävedioxid. Åtgärder för att minska den tunga trafiken genom centrum, miljözon samt möjligheten till alternativa vägval för trafik via ringleder bedöms ha bidragit till minskade utsläpp i centrum. Sedan 2015 gäller ett nytt åtgärdsprogram i Umeå kommun, vilket innebär att fler åtgärder tillkommer utöver de som hittills genomförts.

Även i Skellefteå pågår ett aktivt arbete med att minska utsläppen av luftföroreningar. Innevarande åtgärdsprogram löper ut under 2016 och länsstyrelsen har beslutat att det ska tas fram ett nytt åtgärdsprogram för Skellefteå. Det pågår också en diskussion om hur nya vägar ska dras i Skellefteå, vilket eventuellt kan komma att påverka utvecklingen på sikt. En trafikstrategi är under framtagande. Vidare implementeras en cykelplan som ska främja cykeln som färdmedel.

I övriga kommuner är kvävedioxidhalterna inte ett uttalat problem men lokalt och vid enskilda tillfällen kan troligtvis höga halter uppstå. Regelbundna mätningar av luftkvalitet saknas i de flesta kommuner i länet.

Flyktiga organiska ämnen

Generellt så minskar utsläppen av flyktiga organiska ämnen i länet. Vedeldningen som är en av de större källorna kan styras med åtgärder så att utsläppen minskar. Det handlar då främst om hur eldningen sker och hur miljöanpassad eldstaden är.

Marknära ozon

Länets problem med det marknära ozonet, som till största del härrör från långväga källor, har inte minskat och rådigheten att åtgärda problemet saknas i länet. Det finns inga planerade åtgärder regionalt med fokus på just ozon. En minskad användning av flyktiga organiska ämnen i länet borde kunna ge viss effekt eftersom det bidrar till lokalt bildande av ozon.

Referenser

(1) Luftskvalitetsdata från IVL

(2) Modell for beräkning av bensen- och 1,3-butadienhalter i omgivningsluft utifrån geografisk information om bland annat biobränsleeldning och trafik. Umeå universitet 2012:1, ISSN 1654-7314

(3) Vedrök i Västerbotten, mätningar, beräkningar och hälsokonsekvenser, Meteorologi nr 156-2014. SMHI, IVL, UmU.

(4) Naturvårdsverket