Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det ännu fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det behövs fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

I Västerbotten bor vi få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Trots det har vi allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i för att förbättra våra livsmöjligheter och bevarandet av våra natur- och kulturvärden.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. Tillsammans med de nationella bedömningarna kommer endast ett av sexton miljömål att uppnås till 2020 i Västerbotten, Skyddande ozonskikt. Fyra av målen bedöms som nära att nå och tolv av målen som inte möjliga att nås. För att förutsättningarna eller målen ska ha en möjlighet att uppnås kommer det att behövas många fler vägledande beslut och insatser.

I Västerbotten genomförs en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Åtgärder som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten, natur- och kulturreservat, vindkraft, bioenergi och hållbart byggande i kallt klimat. Länsstyrelsen har i en samverkansprocess för hållbar utveckling tagit fram 240 åtgärder för hela samhället att ansluta till. Ambitionen är att utöka samverkan och engagemang för en hållbar utveckling i länet.  Årligen arrangeras SEE- Västerbottens hållbarhetsvecka (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) som är ett framgångsrikt arrangemang då regionalt och lokalt hållbarhetsarbete lyfts fram. Det bjöds på 134 hållbarhetsaktiviteter med spridning över hela länet. Länsstyrelsen har under 2016 besökt länets samtliga kommuner och diskuterat arbetet med miljömål och hållbar utveckling på lokal nivå. För andra året i rad arrangerade Länsstyrelsen Klimatforum Västerbotten där årets fokus låg på transporter.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

I Västerbottens län finns enligt Rödlistan 2016 cirka 265 nationellt hotade arter. Kunskapen om deras situation i länet är i många fall begränsad. Dessutom finns det 48 arter i Rödlistan där kunskapen är så dålig så att det inte går att bedöma om de är hotade eller inte. Sveriges rapportering enligt EU:s Art- och habitatdirektiv 2013 visar att många arter och naturtyper, främst i boreal zon, men även några i alpin zon, inte har gynnsam bevarandestatus.

Under de senaste åren har landskapets betydelse för den biologiska mångfalden lyfts fram allt mer och arbetet med en planerad grön infrastruktur pågår. Med landskapsanalyser kan vi se helheten av hur till exempel infrastruktur, vindkraftverk, gruvor och en ökad bebyggelse påverkar den biologiska mångfalden. Grön infrastruktur innebär att det finns fungerande nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur, och till människors välbefinnande. Länsstyrelsen i Västerbotten har i uppdrag från regeringen att ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur. Under 2016 har arbetet påbörjats med att sammanställa befintlig kunskap om förutsättningarna i länet, och samverkan har inletts med såväl länets kommuner och andra aktörer i landskapet, som med Sametinget, övriga länsstyrelser och centrala myndigheter.

Under 2016 har Länsstyrelsen Västerbottens bildat 55 naturreservat.

Länsstyrelsen driver tillsammans med andra aktörer för närvarande flera projekt som syftar till att återskapa natur- och kulturmiljöer. Såväl naturvårdsbränning och lövgynnande huggning av skog, som restaurering av betade strandängar, återställning av flottledsrensade vattendrag och åtgärder för fria vandringsvägar i vattendrag pågår i länet.

Arter som länsstyrelsen har arbetat med under 2016 års åtgärdsprogram har bl.a. varit fjällräv, fjällgås, flodpärlmussla, flodkräfta, violett guldvinge, låsbräknar i hävdade marker, jämtlandsmaskros, vitryggig hackspett, sällsynta mossor samt skalbaggar i tallmiljöer. Dessutom upptäcktes arten sötgräs för första gången i Västerbotten under hösten 2016 som därmed sällar sig till övriga hotade arter med åtgärdsprogram.

Lokala naturvårdsprojekt (LONA) ger bra kunskap om kommunernas nära naturmiljöer och ger ett ökat engagemang för biologisk mångfald i länet. Under 2016 har 16 nya projekt i 11 av länets kommuner beviljats stöd.

Utifrån ett LONA projekt har Skellefteå kommun tagit fram en mall för att inkludera ekosystemtjänstanalyser i planprocesser och är något som numera tillämpas. Genom att göra detta tydliggörs vilka värden som går förlorade, samtidigt som det tydliggör vilka nya värden som uppkommer, till exempel tillgängliggörande av naturmark, gröna stråk, gröna mötesplatser.

Länsstyrelsen i Västerbotten har under 2016 deltagit i ett pilotprojekt från Naturvårdsverket tillsammans med Länsstyrelserna i Östergötland och Skåne för att undersöka hur länsstyrelserna kan belysa ekosystemtjänster i beslut och ställningstaganden. Länsstyrelsen i Västerbotten har valt att arbeta med beslut om bildande av naturreservat, beslut om dispens för terrängkörning, större infrastrukturprojekt samt företagsstöd.

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade åtgärder. Utvecklingen i miljön är negativ. Dagens användning av biologiska resurser inom skogsbruk och fiske är inte hållbart. Utvecklingen för målet är till stor del beroende av utvecklingen inom övriga miljökvalitetsmål.

De åtgärder som befintliga styrmedel har lett till är otillräckliga och arbetet med att värna ekosystemen och hejda förlusten av biologisk mångfald går för långsamt.

För att nå Ett rikt växt och djurliv måste ett antal andra mål också uppnås: Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Levande sjöar och vattendrag. Dessutom påverkas uppfyllelsen av målet starkt av hur det går med Begränsad klimatpåverkan där det också finns en intressekonflikt, då skogen förväntas vara en del av lösningen för att minska koldioxidutsläppen.

Ekosystemtjänster och ekosystemens resiliens

Stora ekonomiska värden finns i våra naturresurser och sektorer som skogsnäring, jordbruk och fiske använder naturens ekosystemtjänster kommersiellt. De viktigaste åtgärderna för att minska förlusten av arter är att skogs-, jord- och vattenbruk tar hänsyn till naturmiljön och att fragmenteringen av landskapet upphör.

Hejdad förlust av biologisk mångfald

Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är av stor betydelse för bevarandet av ett stort antal arter, genom att erbjuda lämpliga livsmiljöer för såväl hotade som mer vanliga arter. För de mest hotade arterna är det viktigt med de riktade insatser som görs inom åtgärdsprogrammen.

Alla aktörer i länet behöver genomföra åtgärder för att skydda den biologiska mångfalden. Ökad kunskap, mer hänsyn, bra planering och återställning av naturmiljöer betyder mest för ifall vi få behålla våra arter i ekosystemen.

Kunskap om biologisk mångfald

Kunskaperna har ökat avsevärt de senaste åren men det finns stora brister. Vi vet inte med säkerhet vilka åtgärder som måste genomföras för att säkerställa det långsiktiga bevarandet av arter och naturtyper i landskapet, särskilt i skenet av klimatförändringar.

Arbete pågår för att definiera vad grön infrastruktur innebär och hur en sådan kan skapas för att naturtyper och arter ska vara livskraftiga på kort och lång sikt, samt att säkerställa att naturen kan leverera ekosystemtjänster även i framtiden. Kunskapen om hur skötsel och restaurering påverkar den biologiska mångfalden måste öka. Landskapsanalyser behöver tas fram och åtgärder genomföras som leder mot en funktionell grön infrastruktur.

Restaurering av naturtyper och internationellt miljösamarbete

Länsstyrelsen ser att samarbete med andra länder leder till ökad kunskap för biologisk mångfald. Dessutom så kan vi med stöd av projektmedel genomföra åtgärder och återställning av olika naturmiljöer i vatten, restaurera våtmarker och öka hävden i skyddsvärda ängs- och hagmarker.