God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det ännu fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det behövs fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

I Västerbotten bor vi få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Trots det har vi allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i för att förbättra våra livsmöjligheter och bevarandet av våra natur- och kulturvärden.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. Tillsammans med de nationella bedömningarna kommer endast ett av sexton miljömål att uppnås till 2020 i Västerbotten, Skyddande ozonskikt. Fyra av målen bedöms som nära att nå och tolv av målen som inte möjliga att nås. För att förutsättningarna eller målen ska ha en möjlighet att uppnås kommer det att behövas många fler vägledande beslut och insatser.

I Västerbotten genomförs en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Åtgärder som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten, natur- och kulturreservat, vindkraft, bioenergi och hållbart byggande i kallt klimat. Länsstyrelsen har i en samverkansprocess för hållbar utveckling tagit fram 240 åtgärder för hela samhället att ansluta till. Ambitionen är att utöka samverkan och engagemang för en hållbar utveckling i länet.  Årligen arrangeras SEE- Västerbottens hållbarhetsvecka (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) som är ett framgångsrikt arrangemang då regionalt och lokalt hållbarhetsarbete lyfts fram. Det bjöds på 134 hållbarhetsaktiviteter med spridning över hela länet. Länsstyrelsen har under 2016 besökt länets samtliga kommuner och diskuterat arbetet med miljömål och hållbar utveckling på lokal nivå. För andra året i rad arrangerade Länsstyrelsen Klimatforum Västerbotten där årets fokus låg på transporter.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Kunskapsuppbyggnad gällande olika byggmaterial och energisnåla hus börjar byggas upp framförallt genom Föreningen för hållbart byggande och byggande i kallt klimat. En mycket liten andel av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen är skyddad. Förlusten pågår i såväl exploateringsorter som glesbygd och tillgång till antikvarisk kompetens saknas. Länets geografiska förhållanden med stora avstånd och kallt klimat ger en högre energianvändning än många andra län, främst inom hushållssektorn, men även den offentliga verksamheten och transportsektorn. Samtliga kommuner har antagit ett tematiskt tillägg till översiktsplanen för vindbruk [5]. Utbyggnaden av vindkraft fortsätter, men takten har minskat och fler tillstånd beviljas per år än vad som byggs ut. Bredbandsinfrastrukturen i länet är generellt väl utbyggd med undantag av vissa glesbygdsområden, fjälldalar och mindre byar, framförallt i inlandet.

I dagsläget har över hälften av länets 15 kommuner översiktsplaner äldre än 2010 och enbart ett fåtal har planer eller strategier för hur kvalitéer kopplat till målet ska tillvaratas och utvecklas [1-3]. Under året har ett flertal av kommunerna påbörjat arbetet med framtagandet av nya översiktsplaner, fördjupningar och tematiska tillägg.

Åtgärder på regional nivå

  • Arbetet med Norrbotniabanan för sträckan Umeå-Dåva har tagits vidare till järnvägsplaneskedet, byggstart beräknad 2018 [4].
  • Seminarium om kommunalt hållbarsarbete med fokus på hur fysisk planering kan bidra till miljömålens uppfyllelse
  • Uppstartsmöten med tidiga inspel till kommuner som påbörjar nytt översiktsplanearbete med hänvisning till webbaserad vägledning om bl.a. miljömål i planeringen[5].
  • Förmedling av Länsstyrelsens arbetsmodell för framtagande av kommunala kulturmiljöunderlag.
  • Påbörjat regeringsuppdrag riktat mot friluftsliv och tätortsnära natur [6]
  • Riksintresse för friluftsliv har uppdaterats med mer utfyllande värdebeskrivningar [7]
  • Träff med kommuner i länet där avloppen riskerar att påverka vattenförekomster
  • Fortsatt satsning på bredband i glesbygden, samtliga utvecklingsmedel fördelad
  • Västerbotten pilotlän för etablering av ett mer robust bredbandsnät med överföring mot Jämtland (projektmedel från PTS)

Åtgärder på kommunal nivå

  • Antagandet av fördjupad översiktsplan för centrala stan i Skellefteå kommun [8] ger förutsättningar för förtätningar i stationsnära lägen, prioritering av hållbara transportslag och utlokalisering av parkeringsplatser.
  • I Umeå pågår arbete med att ta fram fördjupade översiktsplaner för tätorter utanför centralorten där goda pendlingsmöjligheter och hållplats- och stationsnära byggande står i fokus [9]. Kommunen har fått stöd för att bygga ut cykelhuvudstråk via Klimatklivet och Smart Cities [10], och sista etappen i arbetet med ringleden har nu skickats in för fastställelse.
  • Ett flertal av länets mer glesbebyggda kommuner har påbörjat arbetet med nya översiktsplaner och fördjupningar.
  • Projektsamarbete pågår mellan Vilhelmina kommun och Umeå Universitet för att ta fram en ”grön översiktsplan” [11]
  • Laddinfrastrukturen för el-bilar byggs ut i hela länet, till stor del finansierat av ”Klimatklivet”. [12]

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås i tid. Flera åtgärder och planeringsinsatser under det senaste året bidrar till en positiv utveckling. , framförallt på grund av att ett flertal kommuner har påbörjat arbetet med att ta fram nya översiktsplaner och fördjupningar. Förändringarna sker dock för långsamt för att kunna få effekt före 2020.

Stad och land med olika kvaliteter och förutsättningar

Den förtätning som sker inom Umeå och Skellefteås centrala delar gör att kommunerna kan erbjuda urbana livsmiljöer med tillhörande kvaliteter. Utvecklingen innebär samtidigt att bostäder byggs i ständigt mer bullerutsatta lägen och med risk för sämre luftkvalité. Förtätningen innebär också att storleken på tomter och lägenheter minskar samtidigt som utvecklingen till viss del sker på grönområdens bekostnad. Utanför länets tätorter finns goda möjligheter till rekreation kopplat till natur- och kulturmiljö.

En stor andel glesbygd kombinerat med en ansträngd ekonomi och brist på planeringskompetens är bidragande orsaker till att många kommuner saknar översiktliga planer och strategier. Situationen gör det svårt för de mindre kommunerna att prioritera resurskrävande planeringsarbete, speciellt när utvecklingstakten är låg och vägen till genomförande ofta är lång. Samtidigt har konsekvenserna av en avsaknad planering haft mindre effekt på chansen att nå miljömålet eftersom exploateringstrycket är lägre. Satsning på mer konkreta projekt som laddningsinfrastruktur för el-bilar och utveckling av bredbandsnätet har för dessa kommuner inneburit en större inverkan på möjligheten att nå miljömålet än framtagandet av planer.

Den översiktliga planeringen tar fart – stöd och vägledning blir avgörande

Att flera kommuner nu förbereder framtagandet av nya översiktsplaner skapar möjlighet för en mer tydlig inriktning och långsiktig strategi. Hur innehållet utformas blir avgörande för planens förmåga som effektivt styrningsverktyg. I detta samband behövs tydligare målformuleringar och en tätare koppling till kvalitativa analyser. Mer anpassade planeringsunderlag behöver tas fram och kompetensen höjas när det gäller vägledning mot kommunerna. Indikatorer, underlag och vägledning kan i dagsläget vara svåra att applicera på landsbygdskommuner. Statliga projektmedel kommer att vara avgörande för genomförandet av konkreta åtgärder där marknadsmässiga förutsättningar saknas.

Utbildnings- och informationsinsatser kommer att behövas för att motivera kommunerna till framtagande av planer för sin kulturmiljö och grönstruktur. Bland annat förväntas Länsstyrelsens uppdrag riktat mot friluftsliv och tätortsnära natur, samt möjligheten att söka bidrag för att ta fram nya kulturmiljöprogram att få positiva effekter. Fortfarande behövs bättre tillgång på antikvarisk kompetens samt kunskap om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse utanför utpekade riksintresseområden.

Referenser

(1) Indikator Planering transporter, Miljömålsportalen

(2) Indikator Planering grönstruktur och vattenområden, Miljömålsportalen

(3) Indikator Planering kulturmiljö, Miljömålsportalen.

(4) Järnvägsplan för Norrbotniabanan

(5) Länsstyrelsens underlag för översiktsplanearbetet, kap. 4: Hantering av miljömålen

(6) Regeringsuppdrag 2016 riktat mot friluftsliv och tätortsnära natur

(7) Nya värdebeskrivningar för riksintresse friluftsliv

(8) Fördjupad översiktsplan för Centrala stan, Skellefteå kommun

(9) Översiktsplanearbete, Umeå kommun

(10) Umeå Universitetsstad blir ”Smart City”

(11) Grön översiktsplan”, Vilhelmina kommun

(12)  BioFuel Region – Projekt: ”Stolpe in för stad och land”