Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det ännu fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det behövs fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

I Västerbotten bor vi få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Trots det har vi allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i för att förbättra våra livsmöjligheter och bevarandet av våra natur- och kulturvärden.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. Tillsammans med de nationella bedömningarna kommer endast ett av sexton miljömål att uppnås till 2020 i Västerbotten, Skyddande ozonskikt. Fyra av målen bedöms som nära att nå och tolv av målen som inte möjliga att nås. För att förutsättningarna eller målen ska ha en möjlighet att uppnås kommer det att behövas många fler vägledande beslut och insatser.

I Västerbotten genomförs en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Åtgärder som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten, natur- och kulturreservat, vindkraft, bioenergi och hållbart byggande i kallt klimat. Länsstyrelsen har i en samverkansprocess för hållbar utveckling tagit fram 240 åtgärder för hela samhället att ansluta till. Ambitionen är att utöka samverkan och engagemang för en hållbar utveckling i länet.  Årligen arrangeras SEE- Västerbottens hållbarhetsvecka (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) som är ett framgångsrikt arrangemang då regionalt och lokalt hållbarhetsarbete lyfts fram. Det bjöds på 134 hållbarhetsaktiviteter med spridning över hela länet. Länsstyrelsen har under 2016 besökt länets samtliga kommuner och diskuterat arbetet med miljömål och hållbar utveckling på lokal nivå. För andra året i rad arrangerade Länsstyrelsen Klimatforum Västerbotten där årets fokus låg på transporter.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Åkerarealen i länet har minskat med cirka 300 hektar per år under de senaste tio åren. Vallodlingen dominerar och omfattar omkring 75 procent av arealen, medan andelen spannmålsodling de senaste tio åren varierat mellan 12 och 15 procent. Sett över den senaste 7 års-perioden har antalet nötkreatur minskat. Antalet får har däremot ökat, även om den trenden såg ut att brytas mellan 2014 och 2015. Enligt tillgänglig statistik minskade antalet hästar mellan åren 2004 och 2010 med cirka 1400 (1).

Landsbygdsprogrammet och andra nationella styrmedel har stor betydelse för att dämpa den negativa trenden för natur- och kulturvärden, som orsakas av minskande arealer och färre betesdjur. Stödet till jordbruket har dock inte räckt till för att hejda minskningen i areal. Arealerna av traditionellt hävdad slåtteräng i länet är relativt små. Preliminära uppgifter från den pågående ängs- och betesinventeringen tyder på att sådana marker som inte har stöd till stor del lämnas att växa igen (2). Möjligheterna att bibehålla kulturhistoriska värden i odlingslandskapet har avsevärt försämrats sedan miljöersättningen till kulturmiljöer och insatsen till utvald miljö upphörde. Det långsiktiga skyddet för kulturmiljöer i odlingslandskapet är också långt i från tillfredsställande, det finns endast ett kulturreservat i länet med inriktning mot odlingslandskapet.

Jordbrukets utveckling styrs till stor del även av internationella faktorer som världsmarknads-priser och EU:s gemensamma jordbrukspolitik och det låga mjölkpriset under 2015 och 2016 har minskat invägningen (3). Det har också bromsat nyinvesteringarna i nya mjölkkoplatser.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer inte att det är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade åtgärder. Utvecklingen i miljön är negativ, då arealerna brukad åkermark minskar, liksom antalet nötkreatur.

Förändringarna i stödsystemet, som innebär att kultur- och naturmiljöstöden för skötsel tagits bort, kommer troligen att leda till en minskad skötsel av dessa objekt. En minskad areal och ett minskat antal betesdjur, undantaget får, minskar förutsättningarna att hålla jordbrukslandskapet i hävd. De nationella stöden har heller inte räckt till för att bibehålla areal och antal betesdjur.

Det behövs fler insatser, framför allt för att bevara biologisk mångfald och kulturmiljö. En fortsatt satsning på kompetensutveckling när det gäller skötsel som gynnar kulturvärden och den biologiska mångfalden är viktig, men försvåras av minskade resurser till detta område. Naturbetesinriktade nötkötts- och/eller fårproducenter bör fortsatt stöttas med rådgivningsinsatser.

Även fortsatt bör man begränsa exploateringen av jordbruksmark. Det är viktigt för miljökvalitetsmålet att EU:s gemensamma jordbrukspolitik tillsammans med den nationella politiken styrs mot ökade miljöåtgärder och mot att inte den brukade arealen i länet forsätter minska.

En kvalitativ bedömning är att strukturomvandlingarna som pågår i jordbruket kan minska möjligheterna att bevara kulturmiljöer i odlingslandskapet.  Detta förstärks av att möjligheterna till att stödja skötsel och vård av kulturhistoriska värden i odlingslandskapet har minskat. Risken är därför stor att kulturmiljövärden går förlorade i snabbare takt än tidigare. Avsaknad av uppföljning/övervakning inom kulturmiljöområdet gör målet svårbedömt.

Referenser

(1) Jordbruksverket, 2016-10-24. Jordbruksverkets statistikdatabas (http://www.jordbruksverket.se/etjanster/etjanster/landsbygdsutveckling/statistikdatabas ).

(2) Blomberg, Patrik. Länsstyrelsen Västerbotten, muntlig uppgift 2016-10-21.

(3) LRF Mjölk, 2016-06-29. Mjölkinvägning per län och kommun 2004-2015.