Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, är det nio mål som bedöms att de inte kommer att uppnås till 2020. Det kommer att krävas fortsatt effektiva insatser för förbättring och tid för naturen att återhämta sig.
Når vi Västerbottens läns miljömål?
Vi närmar oss 2020 och visionen om att kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de största miljöproblemen ska vara lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Läget för Västerbotten är något ljusare än för resten av Sverige. Vi bor få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Länsstyrelsen bedömer att det är nio mål som är mycket svåra att nå och för att förutsättningarna eller målen ska ha en möjlighet att uppnås kommer det att behövas många fler beslut och insatser. Dessa mål är Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt en levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. På nationell nivå har man även bedömt Begränsad klimatpåverkan som mycket svårt att nå. Dessa mål är också inbördes beroende av att de andra uppnås. För att uppnå målet om biologisk mångfald måste alla de andra målen var uppnådda. Begränsad Klimatpåverkans måluppfyllelse gynnar många mål bland annat Frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv och God bebyggd miljö.
Vi genomför en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Åtgärder som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten, natur- och kulturreservat, vindkraft, bioenergi och hållbart byggande i kallt klimat. Vi jobbar med ett ”Klimatsmart Västerbotten”. Alla dessa åtgärder kräver samarbete. Länsstyrelsen har under 2011 arbetat med en samverkansprocess för hållbar utveckling och tagit fram 240 åtgärder för hela samhället att ansluta till. Målet är att skapa en fortsatt samverkan för hållbar utveckling som leder från ord till handling så att miljömålen kan uppnås regionalt och nationellt.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Förhöjda halter av miljögifter, högt exploateringstryck, påverkan på kustfiskbestånden och att traditionella näringar längs kusten minskar gör att miljökvalitetsmålet blir svårt att nå.
Resultat
God miljöstatus
Problemen med övergödning är lokala och undersökningar under de senaste åren visar att det behövs åtgärder i åtta kustområden. Flera områden längs kusten har förhöjda halter av metaller och organiska miljögifter i sediment och fisk. Förutom utsläpp från pågående verksamheter finns det ”gamla synder” i form av förorenade områden längs kusten. Ett område längs kusten har sanerats under året och fördjupad utredning pågår i ytterligare ett område. En studie kring olika källor för dioxiner längs Bottniska viken har också utförts.
Ekosystemtjänster och hotade arter
Bestånden av havsöring, lax och harr är fortfarande svaga och fisket i hela Östersjön påverkar bestånden. I länet bedrivs dock yrkesfisket relativt småskaligt av 25 licensierade fiskare. Den förändring som skett under de senaste två åren är att fler fiskare själva har börjat förädla sin fångst och sälja produkter i egna små butiker. Även sport- och fritidsfiske efter kusten utgör en värdefull resurs för de som bor eller har fritidshus vid kusten. Fiskets omfattning och gällande regler gör att vi bedömer att det inte sker något överuttag jämfört med beståndens produktion. Det finns inga fiskodlingar längs kusten, utan huvuddelen av länets odling bedrivs i älvarnas vattenmagasin.
Grunda kustnära miljöer
För att förbättra kunskapen om reproduktionsområden för varmvattensarter som abborre och gädda har Länsstyrelsen under två år utfört fältstudier i grunda miljöer. Studierna bekräftar att grunda sötvattenspåverkade miljöer med rik växtlighet är viktiga lek- och uppväxtområden. För kallvattensarterna sik och harr har framförallt rena sand- och stenbottnar visats vara viktiga uppväxtområden. Inga restaureringar har ännu utförts i de grunda kustmiljöerna. Små vattendrag som mynnar i havet utgör också viktiga lek- och uppväxtområden för fisk. Restaurering av mindre vattendrag är också eftersatt. Här behöver man åtgärda vandringshinder och minska effekter från dikningar i sulfidjordar.
Natur- och kulturmiljöer samt friluftslivet
Den ökande kustexploateringen är ett hot mot länets natur- och kulturvärden. I Västerbotten exploateras idag en stor andel av kuststräckan i förhållande till befolkningsmängden. Kusten används för fritidshus, åretruntbostäder och tätorter, med medföljande muddringar, pirar och kajer. För att få ett hållbart nyttjande behövs bra planeringsunderlag. Länsstyrelsen samlar in underlag i det pågående projektet SeaGIS och gör dem tillgängliga via webben. Inom Umeå kommun har man under året arbetat aktivt med en fördjupad översiktsplan för kusten. Det pågående samverkansprojektet FYR bedrivs för att förbättra kunskapsläget om fyrar och andra kulturlämningar vid kusten. Kunskapen om vrak är mycket låg.
Genom att bilda marina naturreservat kan natur- och kulturmiljöer bevaras. I många fall blir också förutsättningarna för ett rörligt friluftsliv bättre. Ett större marint naturreservat, Örefjärden–Snöanskärgården, har beslutats under 2012. När beslutet vinner laga kraft kommer den skyddade arealen i länet att uppgå till närmare åtta procent.
Analys och bedömning
God miljöstatus
Den främsta orsaken till försämrad status i havet är höga halter av metaller och organiska miljögifter. Förbättrad rening och bannlysning av vissa ämnen har minskat halterna av många miljögifter, men inte alla och inte i de mest påverkade områdena. Förutsättningarna för att minska miljögifterna i havet, så att god miljöstatus uppnås, saknas. Framtiden får visa hur bra miljöbalken fungerar för att minska de pågående utsläppen. Brist på data och oklarheter över var miljögifterna kommer ifrån kan leda till svårigheter. Efterbehandling av förorenade områden sker också med stöd av miljöbalken, men åtgärderna är både tidkrävande och kostsamma. Omfattningen av de områden som måste saneras är stor, vilket gör att måluppfyllelsen ligger långt fram i tiden och kräver mycket resurser.
Ekosystemtjänster och hotade arter
Nya bestämmelser för laxfisket medför sänkta fiskekvoter samt att man styrt över till kustfiske med fasta redskap istället för drivlinor och krok. Det finns dessutom bestämmelser som förbjuder nätfiske innanför tre meters djup under vissa tider på året, något som gynnar både öring och kustlevande harr. Länsstyrelsen har arbetat med att få till stånd en förbättrad laxförvaltning på både internationell och nationell nivå och ser idag en positiv utveckling av laxbestånden. I kustfisket styr man exempelvis fisket mot en ökad andel av odlad fettfeneklippt lax av den totala fångstkvoten. Befintliga styrmedel räcker för att reglera fisket.
Grunda kustnära miljöer
Kartläggningar av viktiga områden för fiskars lek och uppväxt måste fortsätta. Det behövs ytterligare medel för att åtgärda de mindre kustmynnande vattendragen eftersom åtgärdsbehovet är stort. Det sänkta havsmiljöanslaget kan motverka måluppfyllelsen om det minskar möjligeten att söka bidrag till projekt för kartläggning och åtgärder.
Natur- och kulturmiljöer samt friluftslivet
Det saknas tillräckliga styrmedel för att kunna nyttja kusten på ett hållbart sätt. Kustkommunerna håller på att avgränsa områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen så kallade LIS-områden. Detta tillsammans med intresset för etablering av kustnära vindkraft pekar mot en ökad exploatering. Arbetet med att ta fram bra planeringsunderlag behöver fortsätta och resurser måste avsättas för detta arbete. De relativt strikta strandskyddsbestämmelserna behöver få genomslag och tillämpningen behöver samordnas. Ett styrmedel som saknas är bedömningsgrunder för fysisk påverkan längs kusten. Fler områden med höga natur- och kulturvärden behöver skyddas. Förändringar i samhället där de traditionella kustanknutna näringarna minskar är ett hot mot kulturmiljöerna. Exempelvis försvinner traditionella fiskestugor och enkla fritidshus förvandlas till åretruntboende. Resurser saknas för att underhålla och sköta de värdefulla natur- och kulturmiljöer.
Hav i balans samt levande kust och skärgård i Västerbottens län
Indikatorer som följer upp målet