Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det ännu fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det behövs fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

I Västerbotten bor vi få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Trots det har vi allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i för att förbättra våra livsmöjligheter och bevarandet av våra natur- och kulturvärden.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. Tillsammans med de nationella bedömningarna kommer endast ett av sexton miljömål att uppnås till 2020 i Västerbotten, Skyddande ozonskikt. Fyra av målen bedöms som nära att nå och tolv av målen som inte möjliga att nås. För att förutsättningarna eller målen ska ha en möjlighet att uppnås kommer det att behövas många fler vägledande beslut och insatser.

I Västerbotten genomförs en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Åtgärder som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten, natur- och kulturreservat, vindkraft, bioenergi och hållbart byggande i kallt klimat. Länsstyrelsen har i en samverkansprocess för hållbar utveckling tagit fram 240 åtgärder för hela samhället att ansluta till. Ambitionen är att utöka samverkan och engagemang för en hållbar utveckling i länet.  Årligen arrangeras SEE- Västerbottens hållbarhetsvecka (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) som är ett framgångsrikt arrangemang då regionalt och lokalt hållbarhetsarbete lyfts fram. Det bjöds på 134 hållbarhetsaktiviteter med spridning över hela länet. Länsstyrelsen har under 2016 besökt länets samtliga kommuner och diskuterat arbetet med miljömål och hållbar utveckling på lokal nivå. För andra året i rad arrangerade Länsstyrelsen Klimatforum Västerbotten där årets fokus låg på transporter.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Utsläppen av växthusgaser i Västerbotten har minskat med 17 procent sedan 1990. Det är framförallt sektorn energiförsörjning som står för den största andelen av reduceringen med en dryg halvering av utsläppen mellan åren 1990 och 2014. (1) Utsläppen från energiförsörjningen har minskat främst tack vare en övergång från uppvärmning med olja till biobränsle, en ökande andel fjärrvärme har också inneburit effektiviseringar som minskat utsläppen.

Transportsektorn är en stor utmaning för Västerbotten då den står för 35 procent av länets utsläpp av växthusgaser. Det räcker inte bara med teknik och energieffektivisering, vi måste även ändra vårt beteende och samhällsplanera smartare för att minska transporternas negativa miljö- och hälsopåverkan. För att bl.a. diskutera samhällsplaneringens möjligheter att styra transportutvecklingen arrangerade länsstyrelsen Klimatforum Västerbotten med fokus på transporter för kommuner, myndigheter, näringsliv och politiker.

I dagsläget har fem av länets kommuner antagit strategier och åtgärder för att främja miljöanpassade transporter och minskat transportbehov (2). Flera kommuner har däremot gått med i Trafikverkets TRANA-nätverk som är ett samarbete kring utveckling av trafikstrategier lokalt och regionalt i Norra Sverige. På den regionala nivån antogs under 2016 ett nytt Regionalt trafikförsörjningsprogram för åren 2016-2019 (3). Umeå och Skellefteå kommun har åtgärdsprogram för bättre luftkvalitet i vilka det finns ett flertal åtgärder för att minska den bilburna trafiken i kommunerna. I Umeå tas fördjupade översiktsplaner fram för vissa tätorter där goda pendlingsmöjligheter och hållplats- och stationsnära byggande står i fokus (4).

Fram till augusti 2016 har 21 ansökningar inom klimatklivet i länet beviljats sedan investeringsstödet infördes. Några exempel på beviljade projekt är lustgasdestruktion på sjukhus, bygga ut cykelhuvudstråk, laddstolpar för elbilar och tankstationer för biogas.

BioFuel Region har blivit beviljade EU medel för att bygga laddinfrastruktur i Norrbotten och Västerbotten.

Arbetet med Norrbotniabanan för sträckan Umeå-Dåva har tagits vidare till järnvägsplaneskedet och planerad byggstart är beräknad till 2018. Det pågår också en förstudie för att öka volymen godstransporter till järnväg mellan Storuman och Hällnäs.

Under 2016 påbörjade Länsstyrelsen arbetet med att bilda energieffektiviseringsnätverk för små och medelstora företag med hög energianvändning.

I Västerbotten finns ett Klimatråd som är ett samverkansråd för strategiska hållbarhetsfrågor. Rådet fungerar som en samordnande och pådrivande kraft för klimat-, energi- och miljömålsarbetet i länet. Under 2016 utsåg Klimatrådet Västerbotten tre nya klimatambassadörer. Syftet med klimatambassadörerna är att lyfta vikten av att arbeta för ett hållbart samhälle för olika målgrupper inom sina nätverk och arenor.

I Västerbottens åtgärdsprogram för hållbar utveckling finns ett flertal åtgärder som är direkt kopplade till Begränsad klimatpåverkan och kommer förhoppningsvis leda till minskade utsläpp av växthusgaser. (5)

Analys och bedömning

Nationellt bedöms det inte vara möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2050 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. Samma bedömning gäller för Västerbotten.

Jordens klimat håller på att förändras och det påverkar hela ekosystemet, global matproduktion och världsekonomin. Att möta utmaningarna för vårt klimat och ställa om till hållbar utveckling kräver internationellt samarbete, kraft och förändringsvilja. Det kräver också att vi på regional och lokal nivå tar krafttag för att åstadkomma förändringar utifrån våra möjligheter. 

Länets bidrag till den nationella och internationella klimatpolitiken är att minska utsläppen av växthusgaser, effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybara energislag som produceras och används i länet.

Klimatet i Västerbottens län beräknas förändras under de kommande hundra åren. Här väntas temperaturen öka mer än det globala och nationella genomsnittet. Det innebär ett fuktigare klimat med mer nederbörd och att trädgränserna förflyttas högre upp på fjället.

I Västerbottens län använder vi i ett nationellt och europeiskt perspektiv stora mängder energi, räknat per invånare. Det beror på vårt kalla klimat, vår energiintensiva industriproduktion, vår glesa befolkning och våra stora avstånd som måste överbyggas med transporter. Vi har god tillgång till förnybara energikällor som vattenkraft och skogsbränsle samt stora arealer med potential för att utnyttja vindkraft.

I Västerbotten har Botniabanan och Tvärbanans persontrafik varit viktiga satsningar på klimatsmarta kommunikationer. Ett mycket viktigt tillskott för klimatet och för minska att för persontrafiken längs kusten norrut är Norrbotniabanan. Förutom den spårbundna trafiken är det viktigt att verka för en ökad användning av resfria möten samt en förbättring av kollektivtrafiken och ytterligare förbättra förutsättningarna för länets gång och cykeltrafik. Den offentliga upphandlingen är också ett verktyg som bör utvecklas för att bidra till att klimatmål nås och energieffektiviseringen i länet ökar.

När vi pratar klimatpåverkan är det viktigt att också analysera växthusgasutsläppen från ett konsumtionsperspektiv och inte enbart utifrån de utsläpp som sker inom länet. För Sverige har utvecklingen av de totala utsläppen av växthusgaser per person och år orsakade av svensk konsumtion ökat med 17 procent under perioden 1993 till 2011. Ett flertal av åtgärderna som har tagits fram i Västerbottens regionala åtgärdsprogram kopplar till hållbar konsumtion, livsstil och hälsa. (6)

De åtgärder som behövs är en kraftig minskad användning av fossila bränslen och en förändring av dagens energi- och transportsystem, samt en energieffektivisering av det äldre bostadsbeståndet. Förändrade konsumtionsvanor mot färre och hållbarare produkter, färre långväga flygresor, ökat inslag av vegetariskt kosthåll och minskat matsvinn är andra viktiga insatser för att minska utsläppen.

Trots att utsläppen av växthusgaser har minskat i Västerbottens län ligger de per person långt över vad som är långsiktigt hållbart globalt.

Referenser

(1) Klimatpåverkande utsläpp Västerbottens län

(2) Naturvårdsverket 2015 Planering transporter, Miljömålsportalen

(3) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län 2016-2019, Region Västerbotten, Kollektivtrafikmyndigheten i Västerbottens län.

(4) Översiktsplanearbete, Umeå kommun.

(5) Västerbottens läns åtgärdsprogram för hållbar utveckling - med miljömålen i sikte, 2012 Länsstyrelsen Västerbotten.

(6) Naturvårdsverket 2014 Utsläpp av växthusagaser från svensk konsumtion