Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Jämtlands läns miljömål?

Inget av de tolv nationella miljömål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås i Jämtlands län till år 2020. Tre av målen - Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet – bedöms som nära att nås. De övriga nio målen bedöms däremot inte kunna nås med de styrmedel och resurser finns i dag.

Att nio av målen inte nås till år 2020 har flera viktiga orsaker. Den minskande odlings- och betesarealen inom jordbruket till följd av bristande lönsamhet påverkar miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv i negativ riktning. Arbetet med att skydda värdefulla skogs- och myrmarker är med dagens takt inte tillräckligt för att nå målen om Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv, och värdefulla områden som saknar skydd förloras varje år till skogsbruket. För att nå Levande sjöar och vattendrag skulle kraftigt ökade resurser till åtgärder och tillsyn samt förändrade styrmedel behövas. För att nå målet Storslagen fjällmiljö skulle förslagen i Strategi för Storslagen fjällmiljö behöva genomföras.

Även om miljökvalitetsmålen inte kan nås enbart med regionala och lokala åtgärder är det viktigt att åtgärda de delar som är möjliga. Precis som under tidigare år har det under 2015 bedrivits ett aktivt miljömålsarbete i länet. Dels genom utveckling av strategier och åtgärdsplaner, som kommunala översiktsplaner, åtgärdsplaner för länets vattensystem, och vattenanvändningsplanen för Storsjön. Dels i form av genomförda åtgärder som till exempel kunskapsspridning om kemikalier, reservatsbildning för skyddsvärda områden, restaurering av vattendrag, ökad produktion av förnybar energi och upprättandet av ett regionalt Klimatråd. Allt detta arbete är fortsatt viktigt.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De nationella bedömningarna gäller även för Jämtlands län. Analys och åtgärder för dessa mål redovisas dock regionalt. Skogsstyrelsen ansvarar för bedömningen av Levande skogar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Oklar utveckling

Resultat

Den kunskapsuppbyggnad som har påbörjats genom arbetet med ramdirektivet för vatten indikerar att övergödningsproblematiken inte är så utbredd i länet. Planerade och genomförda insatser inom vattendirektivets arbete och inom projektverksamhet på flera av länsstyrelsens enheter, såsom kartläggning, verifiering och eventuella åtgärder mot kväve- och fosforläckage, bör ge en bättre bild av övergödningssituationen i länet.

Problem med övergödning bedöms vara av relativt liten omfattning i Jämtlands län. Nedfallet av kväve på skogsmarker är relativt lågt och ligger under gränsen för kritisk belastning. Kvävenedfallets påverkan på de naturligt kvävefattiga landekosystemen i fjällmiljön är osäker och behöver undersökas närmare innan en bedömning av tillståndet kan göras. Länet har en låg andel jordbruksmark och problem med övergödning kopplat till påverkan från jordbruk har generellt bedömts som litet. Jordbruket kan däremot mycket väl ha stor miljöpåverkan lokalt, men om detta finns det idag liten kännedom. 

Tillstånd i sjöar och vattendrag

Statusklassningen för övergödning visar på små problem regionalt, men det förekommer lokal övergödningsproblematik i samband med framför allt jordbruket kring Storsjön. Vilket medför att åtgärder nu framförallt riktas till detta område. Även känsliga fjällområden och på några andra platser i länet finns lokal övergödningsproblematik.

Inom projektet Vattenvård Storsjön sker en verifiering av övergödningsproblematiken genom vattenkemisk provtagning och kiselalgsprovtagning kring Storsjön åren 2015 och 2016. Inom projektet Vattenanvändningsplan Storsjön, som avslutas år 2015, har inventering av små avlopp skett, projektet innefattar även utredningar av jordbrukets och vattenbrukets påverkan på vatten. Resultat av vattenkemiska provtagningar under år 2015 i vattendrag kring Storsjön har visat på mycket höga halter av tot-P, inget kan ännu sägas om vad det beror på. Det är nödvändigt att göra en kartläggning över problemet innan eventuella åtgärder kan utföras.

I november 2014 höll kommunerna en utbildning för maskinentreprenörer som utför anläggande av små avlopp. I maj 2015 hölls informationsdagar för kommuner om effektiv tillsyn av små avlopp. Kortare projekt för ökad inventering av små avlopp utförs löpande inom länets kommuner.

Projektet Triple Lakes jobbar för att förbättra vattenmiljön i sjöarna Locknesjön, Revsundssjön och Näkten. Arbetet med reducering av slam och närsaltstransporter sker löpande genom kunskapshöjning av jordbrukets påverkan på vattenmiljöer, med hjälp av studiecirklar och dialogprocesser.

Under åren 2014 och 2015 har mycket höga halter av totalfosfor i Trättgärdesbäcken (Åsbygden) uppmätts. Inom projektet Greppa näringen har startrådgivning erbjudits till lantbrukare inom området och påbörjats hos några. En vattendragsvandring har utförts där möjliga åtgärder för att förhindra läckage av fosfor diskuterades. Greppa näringen är ett verktyg att sätta in i områden där problem med näringsläckage har påvisats. 

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att målet är nära att nås till år 2020. Det som framförallt saknas är kunskap om övergödning i det känsliga fjällområdet och i anslutning till viss skogsmark och jordbruksområden framför allt kring Storsjön och i de större älvdalarna. Projekten som startat under år 2014 är en bra start på arbetet att öka kunskapen om övergödningsproblematiken i länet. Men än så länge ligger fokus kring Storsjön, vilket gör att kunskap om fjällområdet hamnar lite efter. Om ambitionsnivån höjs och mer resurser tillförs är det möjligt att nå miljökvalitetsmålet i hela länet till år 2020. Utvecklingen bedöms vara oklar eftersom tillräckliga kunskaper saknas.

Utmaningar

En av utmaningarna beskrivna i det regionala miljömålsprogrammet är att ”Utveckla vattenanknutna näringar, till exempel vattenbruk, på ett ekologisk hållbart sätt”. Det ökade intresset för etablering av storskaliga fiskodlingar riskerar att medföra lokala problem med övergödning om det inte sker på ett ekologiskt hållbart sätt. Flera ansökningar om nya stora vattenbruksanläggningar eller utökning av befintliga är under prövning och kommer om de sätts i drift få en lokal näringspåverkan som innebär en fördubbling och i vissa fall en tredubbling av fosforhalten i de berörda vattenområdena.

Klimatförändringarna kan komma att innebära fler intensiva regnperioder med höga flöden som följd. Förändringarna kan också innebära en förändring av nederbörden över året med våtare vintrar och torrare somrar. Följderna blir ökade vattentemperaturer, tidigare islossning och ökad avrinning som i sin tur leder till utlakning av närsalter och humus och därmed en ökad övergödning.

Landmiljö, sjöar och vattendrag

Preciseringen ”Påverkan på landekossystem” uppnås inte i dagsläget, eftersom nedfallet av kväve inte minskar och det finns för lite kunskap om dess påverkan på landekosystemet i fjällmiljö.  Preciseringen ”Tillståndet i sjöar och vattendrag” är nära att uppnås med gällande bedömnings­grunder och mätdata, men bedömningsgrunderna är dock inte anpassade till sjöar och vattendrag i naturligt näringsfattiga miljöer.

Pil uppåt smiley saknas Ingen övergödning i Jämtland