Bara naturlig försurning. Bild: Tobias Flygar.

Bara naturlig försurning

Når vi Jämtlands läns miljömål?

Inget av de tolv nationella miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås i Jämtlands län till år 2020. Tre av målen - Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet – bedöms som nära att nås. De övriga nio målen bedöms däremot inte kunna nås med de styrmedel och resurser som finns i dag.

Att nio av målen inte nås till år 2020 har flera viktiga orsaker. Den minskande odlings- och betesarealen inom jordbruket påverkar miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv i negativ riktning. Arbetet med att skydda värdefulla skogs- och myrmarker är med dagens takt inte tillräckligt för att nå målen om Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. För att nå Levande sjöar och vattendrag skulle kraftigt ökade resurser till åtgärder och tillsyn samt förändrade styrmedel behövas.

Ett annat problem är bristande kunskap som gör att miljötillstånd och trender inte kan bedömas för flera mål. Detta gäller t ex målen Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet, tre mål som bedöms när att nå, men där resurser behövs för mer mätning och miljöövervakning.

Även om det behövs nationella styrmedel för att  nå miljökvalitetsmålen på regional nivå är det viktigt att åtgärda de delar som är möjliga. Och precis som under tidigare år har det under 2016 genomförts en mängd åtgärder som bidragit positivt i miljömålsarbetet. Dels i form av utveckling av strategier och åtgärdsplaner, som kommunala översiktsplaner och åtgärdsplaner för länets vattensystem. Dels i form av genomförda åtgärder som t ex reservatsbildning för skyddsvärda områden, restaurering av vattendrag, ökad produktion av förnybar energi.

Under 2016 har också ett nytt åtgärdsprogram för miljömålen tagits fram i bred samverkan, för att fokusera ännu mer på genomförandet av effektiva åtgärder. Det nya programmet sträcker sig över perioden 2017-2020 och involverar såväl näringslivet och privatpersoner som kommunerna och regionala myndigheter.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De nationella bedömningarna gäller även för Jämtlands län. Analys och åtgärder för dessa mål redovisas dock regionalt. Skogsstyrelsen ansvarar för bedömningen av Levande skogar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Bara naturlig försurning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Ett vulkanutbrott på Island orsakade år 2014-2015 det högsta svavelnedfallet på 25 år. Detta påverkade ett stort antal vatten i länet negativt av försurning. Drygt 4000 ton kalk spreds i sjöar, vattendrag och våtmarker/bäckzoner för att mildra effekterna av försurning under år 2015. Många fjällnära vattendrag och sjöar i länet är i dag i sämre skick än för tio år sedan. Inga särskilda insatser gjordes under året avseende markförlagda tekniska material, vattenledningssystem samt arkeologiska föremål och hällristningar.

Atmosfäriskt nedfall

Utsläpp av både kväve och svavelföreningar från lokala källor har minskat sedan år 2005 och var något lägre år 2014 än år 2013. Det årliga nedfallet av kväve har varit på ungefär samma nivå sedan mitten av 1990-talet, men ett vulkanutbrott på Island orsakade det i särklass högsta svavelnedfallet på 25 år hösten/vintern 2014-2015 vid de höglänta mätstationerna på Hundshögen och Fiskåfjället.

Markanvändning

Det saknas indikatorer för att kunna bedöma markanvändningens försurande effekter.

Försurade sjöar och vattendrag

Under år 2015 inventerade Länsstyrelsen sjöar och vattendrag i länet med inriktning på biologisk och kemisk status. Undersökningarna visar att läget har försämrats i delar av länet, jämfört med situationen år 2008. Detta gäller särskilt delar av Härjedalen. Runt om i länet finns ett antal okalkade vattendrag där uppmätta pH-värden låg inom spannet 4,2 - 4,6. För de målområden som följts upp efter kalkning uppnåddes de vattenkemiska målen vid 75 procent av mätpunkterna. Resultatet av den biologiska uppföljningen ger en komplex bild. Vid elfisken gjordes inga specifika iakttagelser som relaterar stora förändringar i yngeltätheter till förändringar i försurningspåverkan.

Markförlagda tekniska material och vattenledningssystem samt arkeologiska föremål och hällristningar

Korrosion i tekniska material och vattenledningssystem verkar inte vara ett aktuellt problem i länet. Korrosionshastigheten i länets arkeologiska föremål och hällristningar verkar inte öka. Inga särskilda insatser har gjorts under året för att uppfylla målet.

Biologisk mångfald i land- och vattenekosystem

Det saknas indikatorer för att kunna bedöma effekter av försurning på den biologiska mångfalden i land- och vattenekosystem.

Åtgärder för att motverka effekter av försurning

Regionala: Under år 2015 inventerade Länsstyrelsen sjöar och vattendrag i länet med inriktning på biologisk och kemisk status.
Under år 2016 har ett nytt åtgärdsprogram för länets prioriterade miljömål tagits fram. Åtgärderna sträcker sig perioden 2017-2020.

Kommunala: Berg, Härjedalen och Ragunda kommun beviljades statsbidrag och spred 4060 ton kalk i 27 sjöar, 29 vattendrag och 49 våtmarker/bäckzoner för att motverka effekterna av försurning i kommunerna år 2015.

Näringsliv: För att minska avrinningstakten till sjöar och vattendrag har skogsbolag i samverkan med Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen genomfört ett arbete för minskade körskador i skogsbruket.

Analys och bedömning

Miljömålet Bara naturlig försurning kommer inte nås till år 2020 i Jämtlands län. Effekterna av försurning är påtaglig. Så länge sjöar och vattendrag måste kalkas för att motverka effekter av försurande nedfall, kommer inte miljömålet nås. Den viktigaste insatsen i länet är att kalka vatten för att minska försurningens effekter. En åtgärd som kan göras lokalt för att minska en källa till försurning är att undvika helträdsuttag i näringsfattig skogsmark på svårvittrad berggrund.

Trenden är oklar eftersom indikatorer saknas för att kunna bedöma effekter av markanvändningens försurande effekter, nedfallets effekter på markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål, hällristningar och den biologiska mångfalden i landekosystem.

Atmosfäriskt nedfall

Det senaste decenniet har minskningstakten av långväga transporterade försurande ämnen varit långsam. Därför behövs fler internationella överenskommelser så att utsläppen når en nivå som länets känsligaste områden tål. Underlag för att bedöma kritisk belastning för nedfall av försurande ämnen i sjöar, vattendrag, skogsmark och i fjällmiljö saknas och behöver arbetas fram.

Markanvändning

Genom att minska helträdsuttag på näringsfattig skogsmark och svårvittrad berggrund inom skogsbruket kan en källa till försurning åtgärdas. Uppföljning och bedömning av utvecklingen saknar idag nationella och regionala indikatorer.

Försurade sjöar och vattendrag

Några av länets fjällmiljöer tillhör landets mest försurningskänsliga områden, med tunna jordtäcken, svårvittrad berggrund och liten eller ingen växtlighet. Nedfallet av försurande ämnen neutraliseras inte i marken. Det gör att sjöar och vattendrag i dessa områden påverkas negativt av nedfall. Surstötar med låga pH-värden förekommer numera hela barmarksperioden vid höga flöden. Provtagning visar att den biologiska situationen i många vatten blivit sämre de senaste åren. Åtgärdsbehovet bedöms av länets kommuner till >30 miljoner kronor år 2016. Länsstyrelsen bedömer att kalkningsverksamheten måste fortsätta efter år 2020, för att motverka försurande effekter av nedfall.

Markförlagda tekniska material och vattenledningssystem

För att bedöma och följa upp den försurande effekten på korrosionshastighet i markförlagda tekniska material och vattenledningssystem behöver indikatorer/provtagning utvecklas nationellt.

Arkeologiska föremål och hällristningar

Kunskapen om korrosionshastigheten i länets arkeologiska föremål i mark och hällristningar är bristfällig. Det finns farhågor att korrosionshastigheten kan öka på sikt. För att systematiskt upptäcka skador och bygga en bra kunskapsbas behöver fokus ändras så att detta uppmärksammas vid ordinarie tillsyn.

Biologisk mångfald i land- och vattenekosystem

Många av länets ekosystem påverkas negativt av försurande ämnen. Det är troligt att vattenekosystem påverkas mest, men även marksvampar och snäckor i landekosystem kan påverkas. Indikatorer/provtagning behöver utvecklas för att bedöma denna påverkan.