Bara naturlig försurning. Bild: Tobias Flygar.

Bara naturlig försurning

Når vi Jämtlands läns miljömål?

Inget av de tolv nationella miljömål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås i Jämtlands län till år 2020. Tre av målen - Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet – bedöms som nära att nås. De övriga nio målen bedöms däremot som onåbara med de styrmedel som idag står till buds.

Tidigare år har även målet Storslagen fjällmiljö bedömts vara nära att nås, när hänsyn tagits till planerade framtida styrmedel. Eftersom målbedömningen nu endast ska utgå från gällande styrmedel har bedömningen ändrats från nära till onåbart. Bedömningen kan omprövas nästa år om de styrmedel som föreslagits i den nationella strategin för Storslagen fjällmiljö införs.

Att så många som nio av miljömålen bedöms som onåbara beror framförallt på att det saknas befogenheter för att genomdriva tillräckliga åtgärder på regional nivå. Det finns ett tydligt behov av mer verkningsfulla nationella styrmedel för i stort sett samtliga miljömål. Särskilt stort är behovet för de miljökvalitetsmål som rör områdesskydd och restaureringar, där kraftigt ökade insatser behövs. 

Utöver bristen på styrmedel föreligger också brist på relevanta data, för att på ett korrekt sätt kunna bedöma utvecklingen av miljötillståndet över tid. Utökade resurser för kontinuerlig miljöövervakning skulle medföra en höjd kvalitet på miljömålsbedömningarna. 

Även om samtliga miljökvalitetsmål inte kan nås enbart med regionala och lokala åtgärder är det viktigt att åtgärda de delar som är möjliga. På så sätt kan goda exempel skapas och uppmärksamhet väckas kring de utmaningar som finns. 

Precis som under tidigare år har det under 2014 bedrivits ett aktivt miljömålsarbete i länet. Dels genom utveckling av strategier och åtgärdsplaner, som den regionala klimatstrategin, åtgärdsplaner för länets vattensystem och en vattenanvändningsplan för Storsjön. Dels i form av genomförda åtgärder som till exempel kunskapsspridning om kemikalier, inventeringar av skyddsvärda områden, restaureringar av vattendrag och ökad produktion av förnybar energi. Allt detta arbete är fortsatt viktigt. 

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De nationella bedömningarna gäller även för Jämtlands län. Analys och åtgärder för dessa mål redovisas dock regionalt. 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Bara naturlig försurning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Trots att nedfallet av försurande ämnen minskar påverkas ett stort antal vatten i länet negativt av försurning. Många fjällnära vattendrag och sjöar i länet är idag i sämre skick än för tio år sedan. För att mildra effekterna av försurning kalkades 136 sjöar, våtmarker och vattendrag under 2013. Det saknas indikatorer för att kunna bedöma effekter av markanvändningens försurande effekter, nedfallets effekter på markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål, hällristningar och den biologiska mångfalden i landekosystem.

Atmosfäriskt nedfall

Utsläpp av både kväve och svavelföreningar från lokala källor har minskat i länet sedan 2005. Utsläppen var något högre år 2012 än år 2011. Det årliga nedfallet av svavel i länet har minskat med ungefär hälften, medan kvävenedfallet legat på ungefär samma nivå sedan mitten av 1990-talet. Nedfallet är högre på hög höjd. Mätstationerna på Hundshögen visar att nedfallet av svavel och kväve var något lägre år 2012 än år 2011. Det saknas underlag för att bedöma kritisk belastning för nedfall av försurande ämnen i sjöar, vattendrag, skogsmark och i fjällmiljö.

Markanvändning

Det går inte att bedöma den försurande effekten av markanvändning eftersom det inte finns några utvecklade indikatorer.

Försurade sjöar och vattendrag

Vattenmyndigheten bedömde år 2010 att drygt 10 procent av vattendragen/vattenförekomsterna i Jämtlands län inte kommer att uppnå god ekologisk status på grund av försurningspåverkan orsakad av människan.

Under år 2013 inventerades sjöar och vattendrag i länet, med inriktning på biologisk och kemisk status. 2000 vattenprover analyserades, 73 lokaler elfiskades och på 65 lokaler togs bottenfaunaprover. Undersökningarna visar att läget har försämrats i delar av länet, jämfört med situationen  år 2008. Detta gäller särskilt delar av Härjedalsfjällen.

Totalt spreds 4 200 ton kalk i 17 åtgärdsområden för att motverka effekterna av försurning år 2013. Det var en ökning med nästan 30 procent sedan år 2012. 26 sjöar och 94 våtmarker/bäckzoner kalkades med hjälp av helikopter. 31 kalkdoserare, utplacerade i 16 vattendrag runtom i länet, spred 4 procent mer kalk än under år 2012 (1920 ton). Under år 2013 togs två nya kalkdoserare i drift; Norr- och Sör-Jämnen.

Markförlagda tekniska material och vattenledningssystem

En rundfrågning bland länets kommuner visar att korrosion i tekniska material och vattenledningssystem inte verkar vara ett aktuellt problem.

Arkeologiska föremål och hällristningar

Korrosionshastigheten i länets arkeologiska föremål och hällristningar verkar inte öka. Inga särskilda insatser har gjorts under året för att uppfylla målet.

Biologisk mångfald i land- och vattenekosystem

Många av länets vatten- och landekosystem påverkas negativt av försurande ämnen. Det är troligt att vattenekosystemen påverkas mest, men artgrupper i landekosystemen som t.ex. marksvampar och snäckor kan påverkas. Det saknas indikatorer för att bedöma påverkan på landekosystemen.

Analys och bedömning

Bara naturlig försurning kommer inte nås till år 2020 i Jämtlands län. Utvecklingen i miljön är oklar. Trots minskat nedfall av försurande ämnen, är effekterna påtagliga. Så länge sjöar och vattendrag behöver kalkas för att motverka effekterna av försurande nedfall, kommer inte miljökvalitetsmålet nås. Den viktigaste insatsen i länet är att kalka vatten för att minska försurningens effekter.

Atmosfäriskt nedfall

Det senaste decenniet har minskningstakten av långväga transportade försurande ämnen varit långsam. Därför behövs fler internationella överenskommelser för att minska utsläppen så att de inte är mer än vad länets känsligaste områden tål.

Markanvändning

Ökat bruk av helträdsuttag inom skogsbruket kan leda till försurning i näringsfattig skogsmark på svårvittrad berggrund. För att följa upp och bedöma utvecklingen behöver indikatorer utarbetas nationellt. I länet planeras rutiner för informationsutbyte.

Försurade sjöar och vattendrag

Några av länets fjällmiljöer tillhör landets mest försurningskänsliga områden, med tunna jordtäcken, svårvittrad berggrund och liten eller ingen växtlighet. Nedfallet av försurande ämnen neutraliseras inte i marken, eftersom där är brist på neutraliserande ämnen till följd av tidigare försurning och obetydligt nytillskott genom vittring. Det gör att sjöar och vattendrag i dessa områden fortfarande påverkas negativt av nedfall. Stora nederbördsmängder i kombination med avklingande effekter av tidigare genomförda kalkningsinsatser ger numer surstötar med låga pH-värden året om. Detta hände år 2013 i Stockån och Svinkan i Vemdalsfjällen.  Provtagning visar att den biologiska situationen i många vatten blivit sämre de senaste åren. Därför behöver kalkningsinsatserna öka.

Indikatorer behöver utvecklas så att de blir känsligare och ger bättre underlag för bedömning av måluppfyllelse. Analysmetoder för till exempel pH behöver utvecklas och MAGIC-modellen förbättras så att den visar rätt också i fjällmiljö. Fjällmiljöns otillgänglighet gör att åtgärder, uppföljningar och undersökningar där kräver mer resurser än kalkningsverksamheten i övriga länet.

Målet är att upphöra med kalkningsverksamheten, men länsstyrelsen bedömer att den måste fortsätta under lång tid, även efter år 2020, för att motverka de försurande effekterna av nedfall.

Markförlagda tekniska material och vattenledningssystem

Det behöver utvecklas indikatorer nationellt för att bedöma och följa upp den försurande effekten på korrosionshastighet i markförlagda tekniska material och vattenledningssystem.

Arkeologiska föremål och hällristningar

Det finns farhågor att korrosionshastigheten kan öka på sikt, men kunskapen om korrosionshastigheten i länets arkeologiska föremål i mark och hällristningar är bristfällig. För att systematiskt upptäcka skador och bygga en bra kunskapsbas behöver fokus ändras så att detta uppmärksammas vid ordinarie tillsyn.

Biologisk mångfald i land- och vattenekosystem

Indikatorer behöver utvecklas för att bedöma påverkan på landekosystem.

Pil uppåt smiley saknas Bara naturlig försurning i Jämtland

Indikatorer som följer upp målet