Bara naturlig försurning. Bild: Tobias Flygar.

Bara naturlig försurning

Når vi Jämtlands läns miljömål?

Inget av de tolv nationella miljömål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås i Jämtlands län till år 2020. Tre av målen - Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet – bedöms som nära att nås. De övriga nio målen bedöms däremot inte kunna nås med de styrmedel och resurser finns i dag.

Att nio av målen inte nås till år 2020 har flera viktiga orsaker. Den minskande odlings- och betesarealen inom jordbruket till följd av bristande lönsamhet påverkar miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv i negativ riktning. Arbetet med att skydda värdefulla skogs- och myrmarker är med dagens takt inte tillräckligt för att nå målen om Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv, och värdefulla områden som saknar skydd förloras varje år till skogsbruket. För att nå Levande sjöar och vattendrag skulle kraftigt ökade resurser till åtgärder och tillsyn samt förändrade styrmedel behövas. För att nå målet Storslagen fjällmiljö skulle förslagen i Strategi för Storslagen fjällmiljö behöva genomföras.

Även om miljökvalitetsmålen inte kan nås enbart med regionala och lokala åtgärder är det viktigt att åtgärda de delar som är möjliga. Precis som under tidigare år har det under 2015 bedrivits ett aktivt miljömålsarbete i länet. Dels genom utveckling av strategier och åtgärdsplaner, som kommunala översiktsplaner, åtgärdsplaner för länets vattensystem, och vattenanvändningsplanen för Storsjön. Dels i form av genomförda åtgärder som till exempel kunskapsspridning om kemikalier, reservatsbildning för skyddsvärda områden, restaurering av vattendrag, ökad produktion av förnybar energi och upprättandet av ett regionalt Klimatråd. Allt detta arbete är fortsatt viktigt.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De nationella bedömningarna gäller även för Jämtlands län. Analys och åtgärder för dessa mål redovisas dock regionalt. Skogsstyrelsen ansvarar för bedömningen av Levande skogar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Bara naturlig försurning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Trots att nedfallet av försurande ämnen minskar påverkas ett stort antal vatten i länet negativt av försurning. Många fjällnära vattendrag och sjöar i länet är i dag i sämre skick än för tio år sedan. För att mildra effekterna av försurning kalkades cirka 400 sjöar, våtmarker och vattendrag under år 2014.

Det saknas indikatorer för att kunna bedöma effekter av markanvändningens försurande effekter, nedfallets effekter på markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål, hällristningar och den biologiska mångfalden i landekosystem.

Atmosfäriskt nedfall

Utsläpp av både kväve och svavelföreningar från lokala källor har minskat i länet sedan år 2005. Utsläppen var något lägre år 2013 än år 2012. Det årliga nedfallet av svavel i länet har minskat med ungefär hälften, medan kvävenedfallet legat på ungefär samma nivå sedan mitten av 1990-talet. Nedfallet är högre på hög höjd. Mätstationerna på Hundshögen visar att nedfallet av svavel var något högre år 2014 än år 2013. Detta berodde på ett vulkanutbrott på Island. Det saknas underlag för att bedöma kritisk belastning för nedfall av försurande ämnen i sjöar, vattendrag, skogsmark och i fjällmiljö.

Markanvändning

Det går inte att bedöma den försurande effekten av markanvändning eftersom det inte finns några utvecklade indikatorer.

Försurade sjöar och vattendrag

Vattenmyndigheten bedömde år 2010 att drygt 10 procent av vattendragen/vattenförekomsterna i Jämtlands län inte kommer att uppnå god ekologisk status på grund av försurningspåverkan orsakad av människan.

Under år 2014 inventerades sjöar och vattendrag i länet, med inriktning på biologisk och kemisk status. 1 429 vattenprover analyserades, 58 lokaler elfiskades och på 44 lokaler togs bottenfaunaprover. Undersökningarna visar att läget har försämrats i delar av länet, jämfört med situationen år 2008. Detta gäller särskilt delar av Härjedalsfjällen.

Totalt spreds 5 800 ton kalk i 30 åtgärdsområden för att motverka effekterna av försurning år 2014. Det var en ökning med nästan 40 procent sedan år 2013. 1 sjö kalkades med båt, 260 sjöar och 113 våtmarker/bäckzoner kalkades med hjälp av helikopter. 32 kalkdoserare, utplacerade i 16 vattendrag runtom i länet, spred 60 procent mer kalk än under år 2013 (3061 ton). 

Markförlagda tekniska material och vattenledningssystem

En rundfrågning bland länets kommuner visar att korrosion i tekniska material och vattenledningssystem inte verkar vara ett aktuellt problem.

Arkeologiska föremål och hällristningar

Korrosionshastigheten i länets arkeologiska föremål och hällristningar verkar inte öka. Inga särskilda insatser har gjorts under året för att uppfylla målet.

Biologisk mångfald i land- och vattenekosystem

Många av länets vatten- och landekosystem påverkas negativt av försurande ämnen. Det är troligt att vattenekosystemen påverkas mest, men artgrupper i landekosystemen som till exempel marksvampar och snäckor kan påverkas. Det saknas indikatorer för att bedöma påverkan på landekosystemen.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning kommer inte nås till år 2020 i Jämtlands län. Trots minskat nedfall av försurande ämnen, är effekterna påtagliga. Så länge sjöar och vattendrag behöver kalkas för att motverka effekterna av försurande nedfall, kommer inte miljökvalitetsmålet nås. Den viktigaste insatsen i länet är att kalka vatten för att minska försurningens effekter. Det saknas underlag för att kunna bedöma utvecklingen av tillståndet i miljön med hänsyn till markanvändningens effekter.

Atmosfäriskt nedfall

Det senaste decenniet har minskningstakten av långväga transporterade försurande ämnen varit långsam. Därför behövs fler internationella överenskommelser för att minska utsläppen så att de inte är mer än vad länets känsligaste områden tål.

Markanvändning

Ökat bruk av helträdsuttag inom skogsbruket kan leda till försurning i näringsfattig skogsmark på svårvittrad berggrund. För att följa upp och bedöma utvecklingen behöver indikatorer utarbetas nationellt. I länet planeras rutiner för informationsutbyte.

Försurade sjöar och vattendrag

Några av länets fjällmiljöer tillhör landets mest försurningskänsliga områden, med tunna jordtäcken, svårvittrad berggrund och liten eller ingen växtlighet. Nedfallet av försurande ämnen neutraliseras inte i marken, eftersom där är brist på neutraliserande ämnen till följd av tidigare försurning och obetydligt nytillskott genom vittring. Det gör att sjöar och vattendrag i dessa områden fortfarande påverkas negativt av nedfall. Stora nederbördsmängder i kombination med avklingande effekter av tidigare genomförda kalkningsinsatser ger numer surstötar med låga pH-värden året om. Detta hände år 2014 i Stockån och Storfättjeån i Vemdalsfjällen. Provtagning visar att den biologiska situationen i många vatten blivit sämre de senaste åren. Därför behöver kalkningsinsatserna öka.

Indikatorer och modeller behöver utvecklas så att de blir känsligare och ger bra underlag för bedömning av måluppfyllelse. Fjällmiljöns otillgänglighet gör att åtgärder, uppföljningar och undersökningar där kräver mer resurser än kalkningsverksamheten i övriga länet.

Målet är att upphöra med kalkningsverksamheten, men Länsstyrelsen bedömer att den måste fortsätta under lång tid, även efter år 2020, för att motverka de försurande effekterna av nedfall.

Markförlagda tekniska material och vattenledningssystem 

Det behöver utvecklas indikatorer nationellt för att bedöma och följa upp den försurande effekten på korrosionshastighet i markförlagda tekniska material och vattenledningssystem.

Arkeologiska föremål och hällristningar

Det finns farhågor att korrosionshastigheten kan öka på sikt, men kunskapen om korrosionshastigheten i länets arkeologiska föremål i mark och hällristningar är bristfällig. För att systematiskt upptäcka skador och bygga en bra kunskapsbas behöver fokus ändras så att detta uppmärksammas vid ordinarie tillsyn.

Biologisk mångfald i land- och vattenekosystem

Indikatorer behöver utvecklas för att bedöma påverkan på landekosystem.

Pil uppåt smiley saknas Bara naturlig försurning i Jämtland