Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Jämtlands läns miljömål?

Inget av de tolv nationella miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås i Jämtlands län till år 2020. Tre av målen - Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet – bedöms som nära att nås. De övriga nio målen bedöms däremot inte kunna nås med de styrmedel och resurser som finns i dag.

Att nio av målen inte nås till år 2020 har flera viktiga orsaker. Den minskande odlings- och betesarealen inom jordbruket påverkar miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv i negativ riktning. Arbetet med att skydda värdefulla skogs- och myrmarker är med dagens takt inte tillräckligt för att nå målen om Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. För att nå Levande sjöar och vattendrag skulle kraftigt ökade resurser till åtgärder och tillsyn samt förändrade styrmedel behövas.

Ett annat problem är bristande kunskap som gör att miljötillstånd och trender inte kan bedömas för flera mål. Detta gäller t ex målen Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet, tre mål som bedöms när att nå, men där resurser behövs för mer mätning och miljöövervakning.

Även om det behövs nationella styrmedel för att  nå miljökvalitetsmålen på regional nivå är det viktigt att åtgärda de delar som är möjliga. Och precis som under tidigare år har det under 2016 genomförts en mängd åtgärder som bidragit positivt i miljömålsarbetet. Dels i form av utveckling av strategier och åtgärdsplaner, som kommunala översiktsplaner och åtgärdsplaner för länets vattensystem. Dels i form av genomförda åtgärder som t ex reservatsbildning för skyddsvärda områden, restaurering av vattendrag, ökad produktion av förnybar energi.

Under 2016 har också ett nytt åtgärdsprogram för miljömålen tagits fram i bred samverkan, för att fokusera ännu mer på genomförandet av effektiva åtgärder. Det nya programmet sträcker sig över perioden 2017-2020 och involverar såväl näringslivet och privatpersoner som kommunerna och regionala myndigheter.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De nationella bedömningarna gäller även för Jämtlands län. Analys och åtgärder för dessa mål redovisas dock regionalt. Skogsstyrelsen ansvarar för bedömningen av Levande skogar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Regionala åtgärder

En ökning av anslaget till åtgärder för värdefull natur har under året gett utrymme för förstärkning av Länsstyrelsens arbete med åtgärder för biologisk mångfald i länet. Ett stort arbete har lagts ner på inventering av skog omkring våra värdefullaste våtmarker i länet i syfte att skydda fler sådana miljöer. Av den skog som intrångsersatts under året har en ovanligt stor andel varit kalkbarrskog.

Inom verksamheten för Åtgärdsprogram för hotade arter har bland annat avgränsningsförslag för skydd av klipplevande lavar tagits fram för oskyddade biotoper i samverkan med Skogsstyrelsen. Insektsfaunan i både gammal asprik skog samt i produktiv granskog undersöktes på ett par platser i länet med inriktning på arter med åtgärdsprogram.

Inventeringar av insekter i och utanför skyddad skog under de senaste åren har gett bättre kunskap om länets hotade vedlevande insekter. En slutsats av undersökningarna är att avsättningar i lägre liggande skog är en bristvara i länet medan de största värdena åtminstone bland insekter främst hittas på lägre nivåer[1].

Länsstyrelsen påbörjade under året arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur. Syftet är att kartlägga och förvalta viktiga förbindelser mellan områden med hög biologisk mångfald i samverkan med andra aktörer i länet.

Skogsstyrelsen har nu tillgång till artdataunderlag från Artportalen vid granskning av anmälda skogsbruksåtgärder och på så vis bättre förutsättningar att bevaka och arbeta med Artskyddsförordningens regelverk.

Ett nytt fyraårigt Interreg-projekt för att arbeta med stödåtgärder för fjällräv startade under året. I Life-projektet Taiga har naturvårdsbränning genomförts i 9 ha skog i ett naturreservat.

Inom vattenarbetet har totalt ett 50-tal restaureringsprojekt genomförts under 2016, varav flera har syftat till att förbättra livsmiljön för flodpärlmussla och dess värdfisk öring. Även nyetablering av flodpärlmusselbestånd har gjorts.

Under 2016 har ett nytt åtgärdsprogram för länets miljömål tagits fram. Åtgärderna sträcker sig perioden 2017-2020.

Kommunala åtgärder

Inom Lokala Naturvårdssatsningar (LONA) arbetas bland annat med att inventera och avgränsa ett stadsnära naturområde och dess naturvärden för skydd. Området blir länets första kommunala naturreservat.

Härjedalens kommun har målet att bli självförsörjande på nötkött och styr mot det genom att i upphandlingen kräva att djuren betat i Härjedalen. Ett beslut som kan bidra till att bevara öppna landskap och artrika betesmarker i kommunen.

Näringslivets åtgärder

Inom skogsbruket genomförs naturvårdsbränningar, gynnande av löv och åtgärder för specifika arter om än i mycket liten del av skogsmarken. Några av de större skogsägarna utför koncentrerade naturvårdssatsningar i utpekade landskap.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer det som mycket svårt att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv i Jämtlands län år 2020, då vi är långt ifrån ett hållbart brukande och en hejdad förlust av biologisk mångfald. Störst negativ inverkan på måluppfyllelsen i länet har det fortsatt intensiva skogsbruket men även igenväxning av tidigare hävdade gräsmarker är ett stort problem. Övergång från det småskaliga varierade bruket mot storskaligt rationellt bruk har pågått en under längre tid samtidigt som nedläggning av lantbruk har intensifierats de senaste åren.

Med dagens avverkningstrakt är mellan 80-90 procent av den äldre skogen nedom fjällen avverkad 2020. Med planerade medel bedöms cirka 1,5 procent av skogen nedom fjällen ha formellt skydd 2020. Ytterligare cirka 5 procent skyddas frivilligt av skogsnäringen. Skyddet är nödvändigt för att bevara särskilt värdefulla skogar, men har liten verkan på pågående habitatförlust, fragmentering och habitatförsämring. Generell och förstärkt naturvårdshänsyn i skogsbruket lindrar till viss del effekten av avverkningarna men brukningsmetoderna behöver bli skonsammare och mer varierade.

Stora delar av länet har brist på betesdjur. Miljöersättningarna är av stor betydelse för att hålla gräsmarker hävdade. Ersättningen är dock inte tillräcklig för att små och svårtillgängliga ängs- och betesmarker ska fortsätta att hävdas.

Länsstyrelsens åtgärder i naturreservat och Natura 2000-områden, samt för arter med åtgärdsprogram, är viktiga, men är bara ett komplement till den hävd som länets lantbrukare står för.

Arter i vattendrag, sjöar och våtmarker påverkas negativt av skogsbruk och trots informations- och utbildningsinsatser märks ingen tydlig förbättring.  Vandringshinder, i form av dammar och vägtrummor kvarstår i stor utsträckning och behovet av miljöanpassning av vattenkraften är nödvändig. En ny trend är att det storskaliga nyttjandet av vatten och våtmarker åter kan öka i form av bland annat torvbrytning och fiskodling. Terrängkörning i våtmarker ökar och har de senare åren blivit ett naturvårdsproblem. Även vindkraftsetableringar påverkar länets våtmarker negativt. Många vindkraftparker uppförs i eller i anslutning till våtmarker vilket ofta resulterar i att våtmarken skadas och dräneras vid vägbyggen kopplat till etableringen. 

De viktigaste utmaningarna för minskad förlust av länets arter är: 

  • att bevara tillräcklig mängd biologiskt värdefull skog och motverka fortsatt fragmentering. Skogsnäringen behöver ta större sektorsansvar, certifieringarnas miniminivåer för frivilligt avsatt skog höjas, ambitionerna i åtgärdsprogrammen för hotade arter uppnås, samt det formella skyddet intensifieras. 
  • att förbättra förutsättningarna för ett levande jordbruk i hela länet, vilket inkluderar fortsatt brukande av ängs- och betesmarker. För det krävs en politisk inriktning som inbegriper jordbruk, miljö och sociala aspekter.