Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Jämtlands läns miljömål?

Av de mål som bedömts på regional nivå bedöms fyra mål som nära att nås, och åtta mål får bedömningen att de inte är möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå.

Under år 2013 har Länsstyreslen i Jämtlands län tagit fram ett nytt regionalt miljömålsprogram. I samband med detta fokuseras miljömålsarbetet mot att bli än mer åtgärdsinriktat. Detta åtgärdsprogram ses som en viktig del i att prioritera och förstärka miljömålsarbetet. Sju miljökvalitetsmål kommer att prioriteras inom åtgärdsarbetet: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö., Levande sjöar och vattendrag, Storslagen fjällmiljö och Levande skogar.

Skydd och återhämtning av biologisk mångfald går för långsamt gällande skogs- och myrmarker. Tillgängliga styrmedel för att skydda områden minskar. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen ser den utvecklingen som ett stort hinder i att försöka bromsa förlusten av den biologiska mångfalden.

Tillgången på nationella styrmedel är ett återkommande uttalat behov för i stort sett samtliga miljömål. Inom vissa miljömål är det tydligt, exempelvis inom miljökvalitetsmål som rör områdesskydd och restaureringar, var det behövs ytterligare resurser. Länets åtgärdsarbete kan förbättras om Länsstyreslen och flera andra regionala aktörer förtydligar behovet och omfattningen av styrmedel.

För de flesta miljökvalitetsmålen är framsteg beroende av vad som sker på nationell och internationell nivå. Ekonomiska intressen samt produktions- och konsumtionsbeteenden, motverkar många gånger möjligheterna att nå målen. Handlingsplanen för Fossilbränslefritt Jämtlands län 2030 och den fortsatta utbyggnaden av vindkraftsproduktionen visar dock två exempel på hur arbetet med att ett så omfattande och i högsta grad globalt miljömål som Begränsad klimatpåverkan kan ske på en regional nivå.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Miljömålet Ett rikt odlingslandskap bedöms fortsatt vara svårt att nå i Jämtlands län. Utvecklingen för miljömålet är negativ på grund av en fortsatt stor minskning av djurhållning och aktiva lantbrukare. En kraftig strukturförändring håller på att ske, genom att lantbrukare lägger om från mjölkproduktion till köttproduktion. Var femte mjölkleverantör har slutat de senaste tre åren och minskningen har varit obruten de senaste tio åren. Bristande lönsamhet är en viktig anledning till varför en del mjölk- och köttproducenter slutar helt med jordbruksproduktion. För att uppnå målet är det avgörande att ha en bärkraftig livsmedelsproduktion i länet. Dessutom måste kulturmiljövärden som fäbodar och fjällnära gårdar fortsätta värnas.

Åker-, ängs- och betesmarker

Jordbruksmarken omfattar åkermark, betesmark och slåtterängar.  När man i statistiken redovisar arealen jordbruksmark avses den mark som klassas som jordbruksmark i de ersättningar som EU har till jordbruket. I praktiken har den totala arealen jordbruksmark i länet inte förändrats nämnvärt sedan år 2000.  Åkermarken uppgår nu till ca 40 600 hektar åkermark och på den odlas ungefär 90 procent vall och grönfoder till grovfoder för djur och en liten del spannmål till kraftfoder. I takt med att djurantalet i länet sjunker har behovet av foder minskat, vilket leder till att odlingen på många håll minskar.

Arealen betesmark har också i stort sett bibehållits men i ökande grad räcker inte djuren till för tillräcklig avbetning. Idag uppgår betesmarker och slåtterängar till ca 11 000 hektar, varav nästan 7 000 hektar utgörs av så kallade fäbodbeten och knappt 4 000 hektar är annan betesmark. Endast ca 140 hektar slåtteräng finns kvar i länet.

Projektet Rikare odlingslandskap bedriver kompetensutveckling inom miljöområdet för lantbrukare. Målet med projektet är att bevara jordbruksarealer och dess karaktäristiska kulturmiljöer i hävd och att stimulera resurshushållande i länets jordbruk.

Under 2012 startade projektet Utmärkta marker som aktivt söker upp marker som är lämpliga för restaurering och genom kompetensutveckling stimulera till att dessa återställs.

Resurshushållning och lokala initiativ inom lantbruket

Flera åtgärder pågår runt om i länet för att öka medvetenhet hos länets lantbrukare och konsumenter om betydelsen av kretsloppstänkande och resurshushållning inom jordbruket. Lokala initiativ för ökad medvetenhet kring mjölkböndernas ekonomiska situation och dess betydelse för landskapet har delvis fortsatt detta år. Ett antal ICA-handlare i Västjämtland och Härjedalen ger ett direkt stöd till lokala bönder genom att ta ett högre pris för viss mjölk. Inom LRF har aktiviteter genomförts i samarbete med länets skolor med avsikt att öka kunskapen om jord och skog samt det ekologiska kretsloppet.

Länsstyrelsen driver projektet Klimatsmart produktion för länets lantbrukare. Syftet är att genom kompetensutveckling öka medvetenheten om lantbrukets klimatpåverkan och motivera till åtgärder, samt att medvetandegöra vilken påverkan klimatförändringarna kan få för länets lantbruk.

Oktober 2013 bjöd Länsstyrelsen och LRF in länets jordbrukare och lokala, regionala och nationella beslutsfattare till en diskussion kring jordbrukets framtid i länet och vad som krävs för att länet ska ha ett rikt odlingslandskap i framtiden. Konferensen utmynnade i konkreta åtgärdsförslag som nu följs upp.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer inte att miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap kommer att uppnås till år 2020 och utvecklingen i länet är negativ. Den kraftiga strukturförändring som sker i jordbruket i och med den dåliga lönsamheten syns idag i odlingslandskapet. Även om arealerna jordbruksmark i stort sett är oförändrade, så brukas marken mindre eller börjar växa igen.

En positiv utveckling är att medvetenheten om mat och konsumtion och jordbrukets betydelse har ökat bland allmänheten och diskuteras mer i media. Länsstyrelsen noterar också att det finns ett visst ökat intresse bland den yngre genarationen att överta mindre lantbruk och gårdar för att kunna leva efter ett självförsörjande perspektiv. Även om de är få och små kan de spela en viktig roll för landskapsbilden och den biologiska mångfalden. Trenden är dock inte tillräckligt stark idag för att kunna hejda igenväxning och minskningen av betesdjur i länet.

Pressad ekonomi

Fler lantbrukare krävs för att behålla det öppna landskapet. Ett problem är att lantbrukarna i länet har en hög medelålder och en liten andel yngre nya lantbrukare som tar vid. Mycket av detta beror på lantbrukets svaga lönsamhet. Lantbrukets situation är fortsatt pressad ekonomiskt sett, genom en kombination av höga kostnader för insatsmedel och låga priser på jordbruksprodukter. Det gäller för samtliga produktionsinriktningar. Investeringar i jordbruket har avstannat kraftigt, vilket ytterligare förstärker den negativa utvecklingen.

Styrmedel och samhällsplanering

För att bibehålla den biologiska mångfalden är tillgången på betesdjur särskilt viktig. Betesdjur håller betesmarkerna i hävd samtidigt som åkermarken brukas för odling av vinterfoder. Betesdjuren är dessutom en absolut förutsättning för fäboddriften.

EU:s jordbrukarstöd är väsentligt för att stimulera länets jordbrukare att bruka och odla marken. Osäkerheten kring det nya landsbygdsprogrammet och förändrade stödregler har under året verkat hämmande på utvecklingen. Med dagens beslutade eller planerade styrmedel saknas det möjligheter att vända utvecklingen inom miljömålet Ett rikt odlingslandskap. 

Till och med 2013 har det funnits ersättningar att söka för bevarande av landskapselement i odlingslandskapet, men de hade kunnat utnyttjas i en högre grad med ett förenklat regelverk. Inom utvald miljö har ersättningarna i restaurering av överloppsbyggnader, trägärdegårdar, betesmarker och slåtterängar varit uppskattade.

Om arealen produktiv jordbruksmark ska behållas på dagens nivå, är det viktigt att det inte byggs vägar och bostäder på sådan mark. Även bostadsområden som byggs i anslutning till jordbruksmark begränsar användningen av den produktiva marken till exempel med tanke på spridningen av gödsel.

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt odlingslandskap i Jämtland

Indikatorer som följer upp målet