Av de mål som bedömts på regional nivå bedöms fyra mål som nära att nås, och åtta mål får bedömningen att de inte är möjliga att nå till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå.
Under år 2012 har Länsstyreslen i Jämtland påbörjat arbetet med att revidera de regionala miljömålen. I samband med detta fokuseras miljömålsarbetet mot att bli än mer åtgärdsinriktat. Kommande åtgärdsprogram ses som en viktig del i att prioritera och förstärka miljömålsarbetet.
Länsstyrelsen bedömer att de åtgärder som sker, och som kan utvecklas fortsätter att stärka förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålen Frisk luft, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Storslagen fjällmiljö.
Skydd och återhämtning av biologisk mångfald går för långsamt gällande skogs- och myrmarker. Tillgängliga styrmedel för att skydda områden minskar. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen ser den utvecklingen som ett stort hinder i att försöka bromsa förlusten av den biologiska mångfalden.
Tillgången på nationella styrmedel är ett återkommande uttalat behov för i stort sett samtliga miljömål. Inom vissa miljömål är det tydligt, exempelvis inom miljökvalitetsmål som rör områdesskydd och restaureringar, var det behövs ytterligare resurser. Länets åtgärdsarbete kan förbättras om Länsstyreslen och flera andra regionala aktörer förtydligar behovet och omfattningen av styrmedel.
För de flesta miljökvalitetsmålen handlar det ofta om vad som sker på nationell och internationell nivå. Ekonomiska intressen samt produktions- och konsumtionsbeteenden, motverkar många gånger möjligheterna att nå målen. Handlingsplanen för Fossilbränslefritt Jämtlands län 2030 och den fortsatta utbyggnaden av vindkraftsproduktionen visar dock två exempel på hur arbetet med att ett så omfattande och i högsta grad globalt miljömål som begränsad klimatpåverkan kan ske på en regional nivå.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Ett rikt odlingslandskap
Att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap i Jämtlands län bedöms vara en svår utmaning. Ett minskande antal lantbrukare, som dessutom har en hög medelålder, gör tillsammans med dålig lönsamhet inom lantbruket att utvecklingen går åt fel håll.
Resultat
Miljömålet Ett rikt odlingslandskap bedöms fortsatt vara svårt att nå i Jämtlands län. Utvecklingen för miljömålet är negativ på grund av en fortsatt stor minskning av djurhållning och aktiva lantbrukare. En kraftig strukturförändring håller på att ske, genom att lantbrukare lägger om från mjölkproduktion till köttproduktion. Var femte mjölkleverantör har slutat de senaste tre åren. En del mjölk- och köttproducenter fortsätter inte med djurhållning på grund av bristande lönsamhet, utan slutar helt med jordbruksproduktion. För att uppnå målet är det är avgörande att ha en bärkraftig livsmedelsproduktion i länet. Ett fortsatt brukande av marken måste stimuleras. Dessutom måste kulturmiljövärden som fäbodar och fjällnära gårdar fortsätta värnas. För kulturbärande landskapselement behövs ytterligare åtgärder och resurser. Med dagens beslutade eller planerade styrmedel saknas det möjligheter att vända utvecklingen inom miljömålet Ett rikare odlingslandskap.
Åker-, ängs- och betesmarker
Jordbruksmarken omfattar åkermark, betesmark och slåtterängar. Den är ett mått på jordbrukets omfattning. När man i statistiken redovisar arealen jordbruksmark avses den mark som klassas som jordbruksmark i de ersättningar som EU har till jordbruket. Därför beror arealen jordbruksmark i statistiken till stor del på vilken mark man väljer att söka stöd för och i vilken mån myndigheter kontrollerar och reviderar marken.
I praktiken har den totala arealen jordbruksmark i länet inte förändrats nämnvärt sedan år 2000. Åkermarken uppgår nu till ca 41 000 hektar åkermark och på den odlas till nästan 90 procent vall och grönfoder till grovfoder för idisslande djur (till exempel nöt och får) och till en liten del spannmål till kraftfoder för djuren. I takt med att djurantalet i länet har minskat har behovet av foder minskat, vilket leder till att odlingen på många håll blir mer och mer extensiv.
Arealen betesmark har också i stort sett bibehållits men i ökande grad räcker inte djuren till för att beta betesmarkerna tillräckligt, vilket märks vid fältbesök. Idag uppgår betesmarker och slåtterängar till ca 11 000 hektar, varav nästan 7 000 hektar utgörs av så kallade fäbodbeten och knappt 4 000 hektar är annan betesmark. Endast ca 130 hektar slåtteräng finns i länet.
Projektet Rikare Odlingslandskap bedriver kompetensutveckling inom miljöområdet för lantbrukare. Målet i projektet är att bevara jordbruksarealer och dess karaktäristiska kulturmiljöer i hävd och att stimulera resurshushållande jordbruk i länet.
Under 2012 startade projektet Utmärkta marker som aktivt ska söka upp marker som är lämpliga för restaurering och genom kompetensutveckling stimulera till att dessa återställs.
Resurshushållning inom lantbruket
Ökad medvetenheten hos länets lantbrukare och konsumenter om betydelsen av kretsloppstänkande och resurshushållning inom jordbruket, är ett länseget delmål. Flera åtgärder pågår runt om i länet.
Under året har lokala initiativ i länet höjt medvetenhetsgraden kring mjölkböndernas ekonomiska situation och dess betydelse för landskapet. Detta har gjort det möjligt för ICA-handlare i länet att lägga på en krona på viss mjölk under hösten som gått direkt till länets mjölkbönder.
Länsstyrelsen driver projektet Klimatsmartare produktion för länets lantbrukare. Syftet är att genom kompetensutveckling öka medvetenheten om vad som är stort och smått i lantbrukens klimatpåverkan och motivera till åtgärder, samt att medvetandegöra vilken påverkan klimatförändringarna kan få för länets lantbruk.
Analys och bedömning
Länsstyrelsens bedömer inte att miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap kommer att uppnås till år 2020 och utvecklingen i länet är negativ. Den kraftiga strukturförändring som sker i jordbruket i och med den dåliga lönsamheten syns idag i odlingslandskapet. Även om arealerna jordbruksmark i stort sett är oförändrade, så brukas marken mer extensivt eller börjar växa igen.
En positiv utveckling är att medvetenheten om mat och konsumtion och jordbrukets betydelse har ökat bland allmänheten och diskuteras mer i media. Länsstyrelsen bedömer också att det finns ett visst ökat intresse bland en yngre genaration att överta mindre lantbruk och gårdar för att kunna leva efter ett självförsörjande perspektiv. Även om de är få och små kan de spela en viktig roll för landskapsbilden och den biologiska mångfalden, men trenden är inte tillräckligt stark idag för att kunna hejda igenväxning och minskningen av betesdjur i länet.
Pressad ekonomi
Fler lantbrukare krävs för att behålla det öppna landskapet . Ett problem är att lantbrukarna i länet har en hög medelålder och en liten andel yngre nya lantbrukare som tar vid. Mycket av detta beror på lantbrukets svaga lönsamhet. Lantbrukets ekonomiskt pressade situation har förvärrats under året, som en kombination av höga kostnader för insatsmedel, låga priser på jordbruksprodukter och besvärliga väderförutsättningar. Det gäller för samtliga produktionsinriktningar. Investeringar i jordbruket har kraftigt avstannat, vilket ytterligare förstärker länets negativa utveckling inom ett rikt odlingslandskap.
Styrmedel och samhällsplanering
För att bibehålla biologisk mångfald är tillgången på betesdjur särskilt viktig. Betesdjur håller betesmarkerna i hävd samtidigt som åkermarken brukas för odling av vinterfoder, och de är en absolut förutsättning för fäboddriften.
Det finns ersättningar att söka för bevarande av landskapselement i odlingslandskapet, men de skulle utnyttjas i en högre grad om regelverket förändrades. Det är önskvärt att ersättningen för skötsel av kulturmiljövärden även kan sökas av dem som inte är aktiva lantbrukare.
Om arealen produktiv jordbruksmark ska behållas på dagens nivå, är det viktigt att det inte byggs vägar och bostäder på sådan mark. Även bostadsområden som byggs i anslutning till jordbruksmark begränsar användningen av den produktiva marken till exempel med tanke på spridning av gödsel.
Ett rikt odlingslandskap i Jämtland
Indikatorer som följer upp målet