Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Jämtlands läns miljömål?

Inget av de tolv nationella miljömål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås i Jämtlands län till år 2020. Tre av målen - Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet – bedöms som nära att nås. De övriga nio målen bedöms däremot inte kunna nås med de styrmedel och resurser finns i dag.

Att nio av målen inte nås till år 2020 har flera viktiga orsaker. Den minskande odlings- och betesarealen inom jordbruket till följd av bristande lönsamhet påverkar miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv i negativ riktning. Arbetet med att skydda värdefulla skogs- och myrmarker är med dagens takt inte tillräckligt för att nå målen om Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv, och värdefulla områden som saknar skydd förloras varje år till skogsbruket. För att nå Levande sjöar och vattendrag skulle kraftigt ökade resurser till åtgärder och tillsyn samt förändrade styrmedel behövas. För att nå målet Storslagen fjällmiljö skulle förslagen i Strategi för Storslagen fjällmiljö behöva genomföras.

Även om miljökvalitetsmålen inte kan nås enbart med regionala och lokala åtgärder är det viktigt att åtgärda de delar som är möjliga. Precis som under tidigare år har det under 2015 bedrivits ett aktivt miljömålsarbete i länet. Dels genom utveckling av strategier och åtgärdsplaner, som kommunala översiktsplaner, åtgärdsplaner för länets vattensystem, och vattenanvändningsplanen för Storsjön. Dels i form av genomförda åtgärder som till exempel kunskapsspridning om kemikalier, reservatsbildning för skyddsvärda områden, restaurering av vattendrag, ökad produktion av förnybar energi och upprättandet av ett regionalt Klimatråd. Allt detta arbete är fortsatt viktigt.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De nationella bedömningarna gäller även för Jämtlands län. Analys och åtgärder för dessa mål redovisas dock regionalt. Skogsstyrelsen ansvarar för bedömningen av Levande skogar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Miljömålet Ett rikt odlingslandskap bedöms fortsatt vara svårt att nå i Jämtlands län. Utvecklingen för miljömålet är negativ på grund av en fortsatt stor minskning av djurhållning och aktiva lantbrukare. En kraftig strukturförändring håller på att ske, genom att lantbrukare lägger om från mjölkproduktion till köttproduktion eller slutar helt. Bristande lönsamhet är en viktig anledning och minskningen av antalet mjölkleverantörer har varit obruten i mer än tio år och intensifierats det senaste året. För att uppnå målet är det avgörande att ha en bärkraftig livsmedelsproduktion med kunniga lantbrukare i länet.

De största utmaningarna för Ett rikt odlingslandskap i Jämtlands län är enligt det regionala miljömålsprogrammet att:

  • bibehålla och öka antalet hektar produktiv jordbruksmark och antalet betande djur,
  • lyfta fram fördelar med lokala råvaror, samt att
  • skydda och utveckla den regionala särarten fäbodar.

Jordbruksmarken omfattar åkermark, betesmark och slåtterängar. Åkermarksarealen var år 2014 cirka 39 800 hektar vilket är en minskning med drygt 400 hektar från året innan. Odlingen utgörs av ungefär 90 procent vall och grönfoder till grovfoder för djur samt en liten del spannmål till kraftfoder. I takt med att djurantalet i länet sjunker har behovet av foder minskat, vilket leder till att odlingen blir mer extensiv och även succesivt upphör. Minskningen av åkermarksarealen de senaste åren är i statistiken cirka 1 procent per år.

Övriga arealer jordbruksmark som redovisas i statistiken minskar också succesivt. I dag uppgår betesmarker och slåtterängar till cirka 11 000 hektar, varav ungefär 7 900 hektar utgörs av så kallade fäbodbeten, cirka 500 hektar skogsbeten och knappt 2 600 hektar är annan betesmark. Endast cirka 125 hektar slåtteräng finns kvar i länet. Minskningen av hävdade betesmarker har ett direkt samband med att antalet betande djur stadigt minskar. Antalet mjölkkor minskar mest drastiskt och det leder i sin tur till färre betande ungdjur.

Bytet av programperiod i Landsbygdprogrammet har inneburit ett vänteläge. Varken investeringsstöd till lantbruket eller projekt med lantbruksanknytning har kommit igång. Osäkerheten kring stödnivåer och regelverk i jordbrukarstöden har också verkat hämmande.

Krisen i mjölkproduktionen märks tydligt i vårt län. Många mjölkproducenter har slutat i år och andra söker alternativa vägar som att starta mikromejerier. Det lokala initiativet med en krona mer för mjölken som startade i Västjämtland har spritt sig över landet. LRF och Länsstyrelsen har gemensamt genomfört en studiedag för beslutsfattare från länet med syfte att visa på jordbrukets betydelse för miljömålet.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer inte att miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap kommer att uppnås till år 2020 och utvecklingen i länet är negativ. Jordbrukets dåliga lönsamhet och den kraftiga strukturförändringen med minskat antal jordbruksföretag och större enheter gör att skötseln av jordbruksmark, både åker och betesmark, försämras eller helt uteblir i vissa områden. Detta syns nu mer och mer i odlingslandskapet.  Utvecklingen mot måluppfyllelse är i stor utsträckning beroende av nationella och internationella politiska beslut.

Det alltigenom styrande för ett Rikt odlingslandskap är att det finns ett levande jordbruk och en levande landsbygd i länet. Där är lönsamheten den viktigaste parametern och lantbrukets situation är fortsatt pressad ekonomiskt sett, genom en kombination av höga kostnader för insatsmedel och låga priser på jordbruksprodukter. Det är dessutom stora och snabba svängningar eftersom världsmarknadspriserna har ett annat genomslag nationellt än de haft historiskt. Investeringarna i jordbruket har avstannat kraftigt, bland annat beroende på att möjligheten till investeringsstöd via Landsbygdsprogrammet varit osäker och att bankernas syn på näringen också lett till att det varit svårt att låna. Detta bidrar till den negativa trenden och påverkar miljömålet på sikt.

En positiv utveckling är att fler slakterier än tidigare har visat intresse att köpa slaktdjur i vårt område. Detta medför ökade möjligheter för köttproducenterna att förhandla pris och i förlängningen kan det betyda att fler kalvar föds upp i länet.

Medvetenheten om mat och konsumtion och jordbrukets betydelse har ökat bland allmänheten och diskuteras mer i media. Länsstyrelsen noterar också att det finns ett visst ökat intresse bland den yngre generationen att överta mindre lantbruk och gårdar för att kunna leva efter ett självförsörjande perspektiv. Även om de är få och små kan de spela en viktig roll för landskapsbilden och den biologiska mångfalden. Trenden är dock inte tillräckligt stark i dag för att kunna hejda igenväxning och minskningen av betesdjur i länet. Igenväxningen är också ett starkt hot mot kulturmiljöerna i odlingslandskapet.

EU:s jordbrukarstöd är väsentligt för att stimulera länets jordbrukare att bruka och odla marken. Den fortsatta osäkerheten kring framför allt kompensationsstödet och nationella stödet har haft en hämmande verkan på utvecklingen. Miljöersättningen till fäbodbeten fortsätter i den nya programperioden vilket har stor betydelse i vårt län. Till och med 2013 fanns det ersättningar att söka för skötsel av landskapselement i odlingslandskapet, effekterna har ännu inte visat sig, men Länsstyrelsen skönjer ett visst minskat intresse för skötsel av dessa landskapselement.

Om arealen produktiv jordbruksmark ska behållas på dagens nivå, är det viktigt att det inte byggs vägar och bostäder på sådan mark. Länsstyrelsen har en grundsyn kring jordbruksmarken som en naturresurs att förvalta, och den kan användas som ett stöd i olika sammanhang.

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt odlingslandskap i Jämtland