Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Jämtlands läns miljömål?

Inget av de tolv nationella miljömål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås i Jämtlands län till år 2020. Tre av målen - Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet – bedöms som nära att nås. De övriga nio målen bedöms däremot som onåbara med de styrmedel som idag står till buds.

Tidigare år har även målet Storslagen fjällmiljö bedömts vara nära att nås, när hänsyn tagits till planerade framtida styrmedel. Eftersom målbedömningen nu endast ska utgå från gällande styrmedel har bedömningen ändrats från nära till onåbart. Bedömningen kan omprövas nästa år om de styrmedel som föreslagits i den nationella strategin för Storslagen fjällmiljö införs.

Att så många som nio av miljömålen bedöms som onåbara beror framförallt på att det saknas befogenheter för att genomdriva tillräckliga åtgärder på regional nivå. Det finns ett tydligt behov av mer verkningsfulla nationella styrmedel för i stort sett samtliga miljömål. Särskilt stort är behovet för de miljökvalitetsmål som rör områdesskydd och restaureringar, där kraftigt ökade insatser behövs. 

Utöver bristen på styrmedel föreligger också brist på relevanta data, för att på ett korrekt sätt kunna bedöma utvecklingen av miljötillståndet över tid. Utökade resurser för kontinuerlig miljöövervakning skulle medföra en höjd kvalitet på miljömålsbedömningarna. 

Även om samtliga miljökvalitetsmål inte kan nås enbart med regionala och lokala åtgärder är det viktigt att åtgärda de delar som är möjliga. På så sätt kan goda exempel skapas och uppmärksamhet väckas kring de utmaningar som finns. 

Precis som under tidigare år har det under 2014 bedrivits ett aktivt miljömålsarbete i länet. Dels genom utveckling av strategier och åtgärdsplaner, som den regionala klimatstrategin, åtgärdsplaner för länets vattensystem och en vattenanvändningsplan för Storsjön. Dels i form av genomförda åtgärder som till exempel kunskapsspridning om kemikalier, inventeringar av skyddsvärda områden, restaureringar av vattendrag och ökad produktion av förnybar energi. Allt detta arbete är fortsatt viktigt. 

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De nationella bedömningarna gäller även för Jämtlands län. Analys och åtgärder för dessa mål redovisas dock regionalt. 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Miljömålet Ett rikt odlingslandskap bedöms fortsatt vara svårt att nå i Jämtlands län. Utvecklingen för miljömålet är negativ på grund av en fortsatt stor minskning av djurhållning och aktiva lantbrukare. En kraftig strukturförändring håller på att ske, genom att lantbrukare lägger om från mjölkproduktion till köttproduktion eller slutar helt. Bristande lönsamhet är en viktig anledning och minskningen av antalet mjölkleverantörer har varit obruten i mer än tio år. För att uppnå målet är det avgörande att ha en bärkraftig livsmedelsproduktion med kunniga lantbrukare i länet.

I arbetet med det regionala miljömålsprogrammet har de största utmaningarna för Jämtlands län gällande Ett rikt odlingslandskap listats:

  • Bibehålla och öka antalet hektar produktiv jordbruksmark och antalet betande djur
  • Lyfta fram fördelar med lokala råvaror
  • Skydda och utveckla den regionala särarten fäbodar

Jordbruksmarken omfattar åkermark, betesmark och slåtterängar.  Åkermarksarealen 2013 är ca 40 200 hektar och på den odlas ungefär 90 procent vall och grönfoder till grovfoder för djur samt en liten del spannmål till kraftfoder. I takt med att djurantalet i länet sjunker har behovet av foder minskat, vilket leder till att odlingen blir mer extensiv och även succesivt upphör. Minskningen av åkermarksarealen det senaste året är i statistiken ca 1 procent.

Övriga arealer jordbruksmark som redovisas i statistiken minskar också, arealen bete är i år 6 procent mindre än föregående år. Idag uppgår betesmarker och slåtterängar till ca 11 000 hektar, varav ungefär 7 000 hektar utgörs av så kallade fäbodbeten och knappt 4 000 hektar är annan betesmark. Endast ca 135 hektar slåtteräng finns kvar i länet.  Minskningen av hävdade betesmarker har ett direkt samband med att antalet betesdjur stadigt minskar, framförallt antalet mjölkkor som i sin tur leder till färre betande ungdjur.

Länsstyrelsen har inom ramen för landsbygdprogrammet drivit tre projekt Rikare odlingslandskap, Klimatsmartare produktion och Utmärkta marker för kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet. Målet har varit att bevara jordbruksarealer och dess karaktäristiska kulturmiljöer i hävd, samt att stimulera resurshushållande och klimatsmart jordbruk. I och med bytet av programperiod i Landsbygdprogrammet kommer dessa projekt att avslutas.

Lokala initiativ för ökad medvetenhet kring mjölkböndernas ekonomiska situation och dess betydelse för landskapet har fortsatt även detta år. Ett antal ICA-handlare i Västjämtland och Härjedalen fortsätter att ge ett direkt stöd till lokala bönder genom att ta ett högre pris för viss mjölk. Inom LRF har för tredje gången aktiviteter genomförts i samarbete med länets skolor, med avsikt att öka kunskapen om jord och skog samt det ekologiska kretsloppet.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer inte att miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap kommer att uppnås till år 2020 och utvecklingen i länet är negativ. Den kraftiga strukturförändring som sker i jordbruket i och med den dåliga lönsamheten syns idag i odlingslandskapet. Utvecklingen mot måluppfyllelse är i stor utsträckning beroende av nationella och internationella politiska beslut, men en viktig uppgift under det kommande året är uppstarten av den nya programperioden i Landsbygdsprogrammet.

Det alltigenom styrande för ett Rikt odlingslandskap är att det finns ett levande jordbruk och en levande landsbygd i länet. Där är lönsamheten den viktigaste parametern och lantbrukets situation är fortsatt pressad ekonomiskt sett, genom en kombination av höga kostnader för insatsmedel och låga priser på jordbruksprodukter. Det är dessutom stora och snabba svängningar eftersom världsmarknadspriserna har ett annat genomslag nationellt än de haft historiskt. Investeringarna i jordbruket har avstannat kraftigt, bl a beroende på att möjligheten till investeringsstöd via Landsbygdsprogrammet inte funnits det senaste året och att bankernas syn på näringen också lett till att det varit svårt att låna. Detta bidrar till den negativa trenden och påverkar miljömålet på sikt.

En positiv utveckling är att medvetenheten om mat och konsumtion och jordbrukets betydelse har ökat bland allmänheten och diskuteras mer i media. Länsstyrelsen noterar också att det finns ett visst ökat intresse bland den yngre generationen att överta mindre lantbruk och gårdar för att kunna leva efter ett självförsörjande perspektiv. Även om de är få och små kan de spela en viktig roll för landskapsbilden och den biologiska mångfalden. Trenden är dock inte tillräckligt stark idag för att kunna hejda igenväxning och minskningen av betesdjur i länet.

EU:s jordbrukarstöd är väsentligt för att stimulera länets jordbrukare att bruka och odla marken. Den fortsatta osäkerheten kring det nya Landsbygdsprogrammet för 2014-2020 och kommande förändringar i stödutformningar och nivåer, har fortsatt att ha en hämmande verkan på utvecklingen. Miljöersättningen till länets fäbodvallar ser ut att fortsätta i den nya programperioden vilket är positivt.

Till och med 2013 har det funnits ersättningar att söka för bevarande av landskapselement i odlingslandskapet, men de hade kunnat utnyttjas i en högre grad med ett förenklat regelverk. Inom utvald miljö har ersättningarna i restaurering av överloppsbyggnader, trägärdesgårdar, betesmarker och slåtterängar varit uppskattade.

Om arealen produktiv jordbruksmark ska behållas på dagens nivå, är det viktigt att det inte byggs vägar och bostäder på sådan mark. Även bostadsområden som byggs i anslutning till jordbruksmark begränsar användningen av den produktiva marken t ex med tanke på spridningen av gödsel. Länsstyrelsen har skrivit en rapport och fastställt en grundsyn kring jordbruksmarken som en naturresurs att förvalta, vilken kan användas som stöd i olika sammanhang.

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt odlingslandskap i Jämtland

Indikatorer som följer upp målet