Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Jämtlands läns miljömål?

Inget av de tolv nationella miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås i Jämtlands län till år 2020. Tre av målen - Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet – bedöms som nära att nås. De övriga nio målen bedöms däremot inte kunna nås med de styrmedel och resurser som finns i dag.

Att nio av målen inte nås till år 2020 har flera viktiga orsaker. Den minskande odlings- och betesarealen inom jordbruket påverkar miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv i negativ riktning. Arbetet med att skydda värdefulla skogs- och myrmarker är med dagens takt inte tillräckligt för att nå målen om Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. För att nå Levande sjöar och vattendrag skulle kraftigt ökade resurser till åtgärder och tillsyn samt förändrade styrmedel behövas.

Ett annat problem är bristande kunskap som gör att miljötillstånd och trender inte kan bedömas för flera mål. Detta gäller t ex målen Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet, tre mål som bedöms när att nå, men där resurser behövs för mer mätning och miljöövervakning.

Även om det behövs nationella styrmedel för att  nå miljökvalitetsmålen på regional nivå är det viktigt att åtgärda de delar som är möjliga. Och precis som under tidigare år har det under 2016 genomförts en mängd åtgärder som bidragit positivt i miljömålsarbetet. Dels i form av utveckling av strategier och åtgärdsplaner, som kommunala översiktsplaner och åtgärdsplaner för länets vattensystem. Dels i form av genomförda åtgärder som t ex reservatsbildning för skyddsvärda områden, restaurering av vattendrag, ökad produktion av förnybar energi.

Under 2016 har också ett nytt åtgärdsprogram för miljömålen tagits fram i bred samverkan, för att fokusera ännu mer på genomförandet av effektiva åtgärder. Det nya programmet sträcker sig över perioden 2017-2020 och involverar såväl näringslivet och privatpersoner som kommunerna och regionala myndigheter.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De nationella bedömningarna gäller även för Jämtlands län. Analys och åtgärder för dessa mål redovisas dock regionalt. Skogsstyrelsen ansvarar för bedömningen av Levande skogar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Miljömålet Ett rikt odlingslandskap bedöms fortsatt vara svårt att nå i Jämtlands län. Utvecklingen för miljömålet är negativ på grund av en fortsatt minskning av djurhållning och aktiva lantbrukare, främst på grund av bristande lönsamhet. En tydlig strukturförändring pågår, där lantbrukare lägger om från mjölk- till köttproduktion eller slutar helt. Minskningen av antalet mjölkleverantörer har varit obruten i mer än tio år och arealen brukad åkermark har minskat med 9,4 procent sedan 2005. För att uppnå målet är det avgörande att ha en bärkraftig livsmedelsproduktion med aktiva lantbrukare i länet.

De största utmaningarna för Ett rikt odlingslandskap i Jämtlands län är enligt det regionala miljömålsprogrammet:

  • lönsamheten i länets jordbruksföretag
  • att bibehålla och öka antalet hektar jordbruksmark
  • öka antalet betande djur
  • skydda och gynna biologisk mångfald och kulturvärden i odlingslandskapet
  • bevara och utveckla länets fäbodar och fjällnära gårdar
  • jordbruket anpassas till ett förändrat klimat.

Regionala åtgärder

Länsstyrelsen hanterar ansökningar och utbetalningar av de statliga och EU-finansierade jordbrukar- och företagsstöden och miljöersättningarna, vilka ofta är av stor betydelse för jordbruksföretagens verksamhet. I arbetet innefattas upprättande av åtagandeplaner, fäbodplaner och restaureringsplaner.

Under 2016 har ett nytt åtgärdsprogram för länets miljömål tagits fram. Ett rikt odlingslandskap är ett av de prioriterade målen. Åtgärderna sträcker sig perioden 2017-2020.

För att identifiera och ta tillvara natur- och kulturvärden samt traditionella kunskaper i odlingslandskapet finns projekt och arbetsgrupper där Länsstyrelsen deltar med andra aktörer. En regional handlingsplan för Grön Infrastruktur som påbörjats, inventering av jordbruksmark inom Natura2000-områden, inventering av Biologiskt Kulturarv vid fäbodar samt uppstart av en ettårig utbildning i Hållbar Kunskap vid Bäckedals folkhögskola, kan nämnas som exempel.

Kommunala åtgärder

En ökad medvetenhet om värdet av lokala livsmedel märks i den allmänna debatten. Ett exempel från Härjedalens kommun är en upphandling av nötkött till skolor och äldreboenden där kommunen i samarbete med producenterna föder upp egna djur. Kommunen krävde i upphandlingen att djuren betat i Härjedalen.

Åtgärder inom näringslivet och övriga åtgärder

Krisen i mjölkproduktionen märks tydligt i vårt län. Flera mikromejerier har startats i länet då mjölkproducenter söker alternativa vägar för att få lönsamhet i företagen. Norrmejerier har etablerat sig som ett alternativ då man flyttat fram sina positioner bland producenter och konsumenter.

Lokala projekt drivs för att främja utvecklingen inom jordbrukssektorn och livsmedelsproduktionen. Bland annat hålls nätverksträffar för att stärka samverkan mellan myndighet och näringslivet,  LRF driver ett mjölk- och livsmedelsprojekt och Torsta AB är projektägare i länet för det internationella nätverket Creative Region of Gastronomy.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer inte att miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap kommer att uppnås till år 2020 och utvecklingen i länet är negativ. Jordbrukets dåliga lönsamhet och den kraftiga strukturförändringen med minskat antal jordbruksföretag gör att skötseln av jordbruksmark försämras eller helt uteblir, vilket nu syns mer och mer i landskapet i hela länet. Utvecklingen mot måluppfyllelse är i stor utsträckning beroende av nationella och internationella politiska beslut.

Det alltigenom styrande för Ett Rikt odlingslandskap är att det finns ett levande jordbruk och en levande landsbygd i länet. Där är lönsamheten den viktigaste parametern och lantbrukets situation är fortsatt pressad ekonomiskt sett, genom en kombination av höga kostnader för insatsmedel och låga priser på jordbruksprodukter. Stora och snabba svängningar på världsmarknaden blir dessutom svåra att hantera i en produktion som redan ligger på marginalen. En ökad investeringsvilja finns men bankernas syn på näringen och företagande på landsbygden har lett till fördjupade svårigheter med kapitalförsörjningen. Detta bidrar till den negativa trenden och påverkar miljömålet på sikt.

EU:s jordbrukarstöd är väsentliga för att stimulera länets jordbrukare att bruka och odla marken. Bytet av programperiod i Landsbygdsprogrammet med osäkerhet kring utformning av stöd och regelverk, har inneburit ett vänteläge. Osäkerheten kring framför allt kompensationsstödet och nationella stödet som har en stor betydelse i vårt län, har haft en hämmande verkan på utvecklingen. Detta försvårar planeringen för gårdens verksamhet och företagets ekonomi, vilket i sin tur påverkar miljömålet negativt.

Att miljöersättningen till fäbodbeten fortsätter i den nya programperioden har stor betydelse i vårt län. Däremot befaras skötsel av kulturvärden i odlingslandskapet i länet försämras, då ersättningar för skötsel och restaurering av landskapselement och överloppsbyggnader utgått.

En positiv utveckling är att fler slakterier än tidigare har visat intresse att köpa slaktdjur i vårt område. Detta medför ökade möjligheter för köttproducenterna att förhandla pris och i förlängningen kan det betyda att fler kalvar föds upp i länet.

Medvetenheten om mat och konsumtion och jordbrukets betydelse har ökat bland allmänheten och diskuteras än mer i media. Länsstyrelsen noterar också att det finns ett visst ökat intresse bland den yngre generationen att överta mindre lantbruk och gårdar. Även om de är få och små spelar de en viktig roll för landskapsbilden och odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Trenden är dock inte tillräckligt stark i dag för att kunna hejda igenväxningen.

Det är väsentligt att ytterligare lyfta och öka förståelse bland allmänhet och beslutfattare för jordbruksföretagens och jordbruksmarkens betydelse för livsmedelsproduktion och företagande i länet och för att nå miljömålet Ett Rikt Odlingslandskap.