Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Jämtlands läns miljömål?

Inget av de tolv nationella miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås i Jämtlands län till år 2020. Tre av målen - Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet – bedöms som nära att nås. De övriga nio målen bedöms däremot inte kunna nås med de styrmedel och resurser som finns i dag.

Att nio av målen inte nås till år 2020 har flera viktiga orsaker. Den minskande odlings- och betesarealen inom jordbruket påverkar miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv i negativ riktning. Arbetet med att skydda värdefulla skogs- och myrmarker är med dagens takt inte tillräckligt för att nå målen om Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. För att nå Levande sjöar och vattendrag skulle kraftigt ökade resurser till åtgärder och tillsyn samt förändrade styrmedel behövas.

Ett annat problem är bristande kunskap som gör att miljötillstånd och trender inte kan bedömas för flera mål. Detta gäller t ex målen Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet, tre mål som bedöms när att nå, men där resurser behövs för mer mätning och miljöövervakning.

Även om det behövs nationella styrmedel för att  nå miljökvalitetsmålen på regional nivå är det viktigt att åtgärda de delar som är möjliga. Och precis som under tidigare år har det under 2016 genomförts en mängd åtgärder som bidragit positivt i miljömålsarbetet. Dels i form av utveckling av strategier och åtgärdsplaner, som kommunala översiktsplaner och åtgärdsplaner för länets vattensystem. Dels i form av genomförda åtgärder som t ex reservatsbildning för skyddsvärda områden, restaurering av vattendrag, ökad produktion av förnybar energi.

Under 2016 har också ett nytt åtgärdsprogram för miljömålen tagits fram i bred samverkan, för att fokusera ännu mer på genomförandet av effektiva åtgärder. Det nya programmet sträcker sig över perioden 2017-2020 och involverar såväl näringslivet och privatpersoner som kommunerna och regionala myndigheter.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De nationella bedömningarna gäller även för Jämtlands län. Analys och åtgärder för dessa mål redovisas dock regionalt. Skogsstyrelsen ansvarar för bedömningen av Levande skogar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Utsläpp växthusgaser

I Jämtlands län har utsläppen minskat med 33 procent per capita mellan år 1990 och år 2013. De senaste fem åren är minskningen 23 procent per capita.  

De största utsläppskällorna av växthusgaser i länet var år 2014 transporter (51 procent), jordbruk (17 procent), arbetsmaskiner (16 procent) och energiförsörjning (9 procent). Inom transportsektorn finns både den största utmaningen och de största möjligheterna till minskad klimatpåverkan. Nedan redovisas några av de viktigaste åtgärderna som genomförs i länet för att begränsa länets klimatpåverkan.

Regionala åtgärder

Under 2015 bildade Länsstyrelsen och Region Jämtland Härjedalen Klimatråd Jämtlands län. Rådet ska delta i utvecklingen av länets klimatstrategi samt vara drivande i genomförandet av denna.

I projektet Funktionella Mittstråket som pågår 2016-2020 ingår bland annat upprustning av Mittbanan (järnväg), ny järnvägsstation, pendlarparkering och expresscykelvägar på olika platser.

I projektet Green Highway byggs laddinfrastruktur från Sundsvall till Trondheim. I augusti 2016 fanns 164 laddpunkter i länet och utbyggnaden fortsätter. 306 laddbara bilar i länet fanns i augusti 2016, en ökning med 22 procent sedan årsskiftet.[1] Via medel från Klimatklivet har flera regionala och kommunala projekt påbörjats för mer laddinfrastruktur i länet.

Ett regionalt projekt för mer solceller och elbilar är Solelbilar.  I augusti 2016 uppgick den totalt installerade solcellsytan i länet till ca 23 300 m2 [2], vilket motsvarar cirka 3,3 MW.

Kommunala åtgärder

Östersunds kommun arbetat aktivt för att få sina medborgare att välja mer hållbara alternativ vid resor genom kampanjer för ändrat beteende och genom investeringar. Under 2016 i bland annat expresscykelvägar, laddbara bilar, laddinfrastruktur, samt att ersätta diesel med HVO-bränsle i tyngre fordon. Under 2016 påbörjade kommunen också sitt arbete med en klimatfärdplan för att vara fossilbränslefria år 2030.

Näringslivets åtgärder

Under 2016 har konverteringar från eldningsolja genomförts medfinansierade av medel från Klimatklivet[3].

Från år 2010 till 2015 har antalet vindkraftverk i drift  i länet ökat från 99 stycken till 253 stycken. Den installerade effekten har därmed ökat från 181 MW år 2010 till 604 MW år 2015. Den installerade effekten var 20 procent högre än föregående år och motsvarade  drygt 10 procent av Sveriges totala effekt.

Swedavia, som ansvarar för driften av Åre Östersund flygplats, deltar i ett nordiskt initiativ för att få igång marknaden för flygningar i Norden med bioflygbränsle.

Det kommunala bostadsbolaget Östersundshem har i pågående nybyggnadsprojekt byggs bland annat solceller och alla hyresgäster erbjuds egen elbilsladdparkering och erbjuds elbilspool.

Övriga åtgärder

En åtgärd som motverkar länets försök att minimera sin klimatpåverkan, är SJ:s beslut att inte längre köra nattåg till och från länet året runt. Det innebär en risk att färdsättet med minst klimatpåverkan (tåg) minskar sin andel av det totala långväga resandet jämfört med övriga färdsätt (flyg och bil).

Analys

Bedömning av måluppfyllelse sker på nationell nivå gällande miljömålet Begränsad klimatpåverkan.

I Jämtlands län står transportsektorn för över 50 procent av länets totala växthusgasutsläpp. Länet har den högsta genomsnittliga körsträckan per person och år i Sverige, vilket i sig inte är förvånande med tanke på länets geografiska förutsättningar med stora avstånd och gles befolkning. För minskade utsläpp behövs därför framförallt en omställning till fossilbränslefria drivmedel inom transportsektorn, parallellt med ökad användning av kollektivtrafik och ökad andel resor via gång och cyklande.

För att få kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser från transportsektorn, Miljömålsberedningen[4] föreslår 70 procent minskade utsläpp år 2010-2030, krävs dock politiska beslut och ekonomiska styrmedel på nationell nivå, i linje med vad som föreslogs i den statliga utredningen Fossilfrihet på väg[5].

Länet har, förutom minskad egen klimatpåverkan, möjlighet att genom export av förnybar energi minska andra regioners och länders utsläpp under förutsättning att den exporterade förnybara energin ersätter fossil energi och inte bara bidrar till ökad energiproduktion och energikonsumtion. Liten befolkning, låg genomsnittlig energianvändning per person och år samt ökande produktion av förnybar energi gör detta möjligt.

Fortsatt kraftig vindkraftutbyggnad kan leda till målkonflikter med rennäringen och med andra miljömål som är kopplade till det rörliga friluftslivet och natur- och kulturmiljövärden.

50 procents minskade utsläpp år 1990-2020

Länet har som regional målsättning att minska de klimatpåverkande utsläppen med 50 procent från år 1990 till år 2020. En fortsatt utsläppsminskning i nuvarande takt skulle innebära att en minskning med 50 procent per capita är möjlig under tidsperioden.  

Konsumtionens klimatpåverkan

De inhemska klimatpåverkande utsläppen minskar, men istället sker en export av våra utsläpp till andra länder. En stor del av utsläppen är kopplade till vår köttkonsumtion och till transporter. Utsläp­pen från svensk konsumtion som sker i andra länder ökade med 47 procent från 1993 till 2013, samtidigt som de inhemska utsläppen i Sve­rige som orsakats av konsum­tion minskade med 29 procent. [6]Att utsläppen minskar i Sverige är positivt, men inte om det endast beror på att produktion flyttat utanför länet och utsläppen där är lika stora eller större än de var tidigare. En målsättning i länets klimatstrategi är att skapa ökad medvetenheten om konsumtionens klimatpåverkan.

25 procent ökad export av förnybar energi år 2012–2020

En målsättning i länets klimatstrategi är att länets export av förnybar energi ska öka med 25 procent under åren 2012–2020. En sådan utveckling bygger på utbyggnad av vindkraft, men utbyggd solkraft och produktion av förnybara drivmedel är delmål för att nå målet. Vad gäller vindkraften så är målet 3 TWh vindkraftproduktion år 2020. För att nå det målet krävs en fortsatt utveckling motsvarande minst den takt som sker just nu. Målet att nå 1 m2 solcell per invånare kommer att nås om utvecklingen fortsätter som den gjort de senaste åren.



[1] Källa. Region Jämtland Härjedalen Energikontoret. Projekt Solelbilar.

[2] Källa. Region Jämtland Härjedalen Energikontoret. Projekt Solelbilar.

[3] http://www.lansstyrelsen.se/Jamtland/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/klimatinvesteringsstod/Pages/beviljade-investeringsstod-i-lanet.aspx

[4] SOU 2016:47

[5] SOU 2013:84