Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Västernorrlands läns miljömål?

Den centrala slutsatsen utifrån miljömålsbedömningen 2016 är att inget av de tolv miljökvalitetsmålen, som länsstyrelsen bedömt på regional nivå, har uppnåtts. Två av miljökvalitetsmålen - Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet – bedöms vara nära att nås medan övriga tio miljökvalitetsmål inte nås i länet.

Trots att länet i dagsläget inte uppfyller något av miljömålen finns det ljusglimtar, exempelvis en allt större energiomsättning baserad på förnybar energi, att vi över en längre tid kan se att olika utsläpp minskar, liksom att nödvändig regional samverkan ökar.

Uppföljningen av miljökvalitetsmålen påvisar några särskilda utmaningar: behov av ett mer strategiskt arbete med tillsyn, tillämpning av befintliga styrmedel, och samarbete mellan olika aktörer. Förbättrade kunskapsunderlag respektive utbildningsinsatser behövs för ökad medvetenhet om hur olika förhållanden påverkar miljön, vilket förväntas bidra till bättre utformade insatser och beteendeförändringar till gagn för både hälsa och miljö. I vissa fall saknas resurser vilket försvårar genomförandet av olika åtgärder. Det är viktigt med ett aktivt omställningsarbete i bred samverkan mellan alla berörda parter.

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att minska i Västernorrland tack vare att stor del av energiomsättningen baseras på förnybar energi, samtidigt som en stor utmaning ligger i att minska klimatpåverkan från transportsektorn. Generellt är utvecklingen negativ för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Potentiella målkonflikter behöver hanteras mer strategiskt så att god balans och samförstånd uppnås mellan naturvärden och berörda näringar. Inom vattenmålen behövs bättre kunskapsunderlag samtidigt som befintlig vattenskyddslagstiftning kan nyttjas mer. Arbetet med att lyfta strategin om Giftfri vardag till kommunerna är prioriterat. Utvecklingen för Ett rikt odlingslandskap är negativ med minskande jordbruksverksamhet och arealanvändning, främst beroende på svag lönsamhet för länets jordbruk. Trenden för God bebyggd miljö är positiv och ett aktivt arbete pågår inom översiktsplanering vilket skapar bättre förutsättningar för ett tvärsektoriellt arbete och en mer sammanhängande planering.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Länet har goda förutsättningar vad gäller grundvattenkvalitet, grundvattennivåer och påverkan på ytvatten. Länet är inte så tätt befolkat och konflikterna runt mark- och vattenanvändning är därigenom inte så stora. Skogs- och jordbruk påverkar dock grundvattnet, och arvet från industrialismen visar sig i form av gifter i mark och grundvatten. En stor del av gifterna är regiontypiska föroreningar från bland annat skogsindustrin, som pappersmassafabriker och sågverk. Kunskapsläget om grundvatten är alltjämt bristfälligt. Arbetet med skydd av vatten för dricksvattenförsörjning går långsamt. Mer resurser behövs också för att arbeta med förorenade områden. Den regionala vattenförsörjningsplan [1] som färdigställts under året kommer att vara ett viktigt verktyg för ett mer aktivt skydds- och åtgärdsarbete. En workshop har hållits och en regional samverkansgrupp har inrättats.

Grundvattnets kvalitet och status 

Alla länets grundvattenförekomster utom nio bedöms ha god kemisk status enligt vattenförvaltningens senaste bedömning, och 26 förekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status till 2020 [2, 3]. Tre av de nio vattenförekomster som bedöms ha otillfredsställande status används inte för dricksvattenförsörjning, de andra sex förekomsterna används men enbart för råvatten.

Bevarande av naturgrusavlagringar

Arbetet pågår kontinuerligt för att minska naturgrustäkters påverkan på grundvattenförekomster. Länsstyrelsen har inventerat grundvattenförande naturgrusavlagringar och använder detta underlag i ärendehanteringen.

Analys och bedömning

Mer kunskap och större medvetenhet om grundvattenfrågor krävs för att målet ska uppnås. Samordning behövs mellan funktioner i samhället som hanterar såväl vattenfrågor, markanvändning och förorenade områden som planering, resurshushållning och regional utveckling. Attityder och arbetssätt behöver förändras, i stället för att ta rent vatten för givet måste det betraktas som en viktig resurs. Lagstiftning finns för skydd av vatten, men den utnyttjas inte i tillräckligt hög grad. Enligt vattenförvaltningsförordningen ska vattenförekomster som används för dricksvattenförsörjning ha ett fullgott skydd. Detta är i praktiken omöjligt att genomföra och skulle kräva mycket stora arbetsinsatser av såväl kommuner som länsstyrelse.

Styrmedel och vägledning från nationellt håll behövs för att arbetet med skydd av vatten ska prioriteras och ge resultat i praktiken. På grund av bristande resurser har arbetet med att bilda fler vattenskyddsområden inte prioriterats under 2016. Kommunerna bör, i egenskap av huvudmän för vattenförsörjningen, prioritera vattenskyddsfrågan högre. Länsstyrelsen behöver också bidra med mer stöd och rådgivning och med verktyg i form av planeringsunderlag. Grundvatten av god kvalitet och kvantitet är en resurs som kan leda till regional utveckling om den används på rätt sätt. Ett verktyg för bättre planering och beslut är framtagande av regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner. Under 2016 har länsstyrelsen drivit arbetet och färdigställt regional vattenförsörjningsplan1 för Västernorrland.

Grundvattnets kvalitet och status

Kunskapen om vattenkvalitet i grundvatten och grundvattnets påverkan på angränsande ekosystem behöver förbättras. Råvattenanalyser behöver genomföras regelbundet i alla kommunala vattentäkter och med relevanta parametrar. I den mån kunskap om kvalitet och kvantitet finns visar resultaten på goda förutsättningar. Risken för försämrade förhållanden i kust- och omvandlingsområden bör dock beaktas vid ökad exploatering i form av nya bostadsområden och turistnäring. Flera kommuner utnyttjar inducerad infiltration för sin vattenförsörjning. Detta kan vara sårbart då ökade flöden och förhöjda vattentemperaturer medför risk för inläckage av förorenat vatten. Förebyggande åtgärder måste sättas in för att trygga vattenförsörjningen då klimatförändringar troligen kommer att leda till ökade flöden, regn och översvämningar.

Bevarande av naturgrusavlagringar 

För att ersätta naturgrus krävs stora insatser för att hitta alternativa material. Dessutom behöver attityder och arbetssätt förändras. Situationen har inte förändrats sedan 2015, naturgrusanvändningen fortsätter att långsamt minska.

Referenser

[1] Regional vattenförsörjningsplan Västernorrlands län. Länsstyrelsen Västernorrland, Rapport 2016:8

[2] Förslag på åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021, Samrådshandling. Vattenmyndigheten Bottenhavet, 2015.

[3] VattenInformationsSystem Sverige, VISS.

Miljötillstånd och miljömålsarbete Västernorrlands län. Länsstyrelsen Västernorrland, Rapport 2015:09