Ingen av de tolv miljökvalitetsmålen, som bedöms regionalt i höstens uppföljning, är möjliga att nå i länet till år 2020 med idag beslutade styrmedel och åtgärder. Två av målen - Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet - är nära att nås medan övriga elva mål nås inte i länet utan ytterligare beslut om styrmedel och åtgärder.
Trafiken behöver minska genom vissa tätorter för att målet Frisk luft ska uppnås i länet och flera sådana projekt är på gång. För att uppnå Grundvatten av god kvalitet behöver vattenskyddsområden revideras och fastställas i högre takt.
Trenden för nedfall samt utvecklingen i sjöar och vattendrag bedöms positiv, men det krävs ytterligare åtgärder för att Bara naturlig försurning ska uppnås. För Giftfri miljö är kunskaperna om miljögifters verkan och förekomst i miljön fortfarande bristfällig och på grund av länets industrihistoria finns mycket föroreningar kvar i ekosystemet som kommer att vara resurs krävande att åtgärda.
För att uppnå målet om en God bebyggd miljö krävs mer resurser för framtagande av viktiga planeringsunderlag inom bland annat dricksvattenförsörjning, kulturmiljövård och klimatanpassning. För Ingen övergödning behövs ökad samverkan mellan mark- och vattenanvändare och myndigheter så att styrmedlen används mer effektivt. Att en hög andel övergödningsämnen kommer från andra länder är problematiskt.
Det är långt kvar tills samtliga Sjöar och vattendrag kommer att ha minst god ekologisk och kemisk status eller potential enligt vattenförvaltningsförordningen. För Hav i balans och levande kust och skärgård krävs ytterligare stora ekonomiska resurser för att till exempel kunna verifiera statusbedömningar och för att kunna tillämpa rätt åtgärder.
Det minskade arealbehovet i jordbruket är huvudskälet till att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. För att uppnå Levande skogar krävs bland annat att mängden skog som undantas från skogsbruk ökar, att hänsynen vid avverkningar blir bättre och att skyddszonernas funktionalitet förbättras. För att uppnå Myllrande våtmarker krävs mer resurser för reservatsbildning, skötsel och restaurering av våtmarker samt insatser inom skogsbruket. Ett rikt växt- och djurliv är starkt beroende av hur det går för flera andra miljömål. Kunskapen om många arters hotbild är fortsatt dåligt känd, vilket försvårar arbetet med biologisk mångfald.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Giftfri miljö
På grund av länets industrihistoria har vi mycket föroreningar kvar i ekosystemet som kommer att vara resurs krävande att åtgärda. Åtgärder görs för att minska belastningar av föroreningar men med utökade studier upptäcks nya sorter miljögifter.
Resultat
Det har utförts flertalet studier kring miljögifter i länet och vår kunskap kring miljögiftssituationen ökar. Trots detta saknas en fullständig helhetsbild. Länet har sedan början av 1900-talet varit centrum för cellulosatillverkning vilket har medfört stora problem med miljögifter som ackumulerats i mark och sediment.
Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen
Miljögifterna i länet verkar inte minska oavsett det faktum att vi slutat använda flertalet av de farligaste ämnena. Detta beror på att miljögifterna redan är spridda i näringskedjan. I en studie på okläckta havsörnsägg från länet har höga halter av PCB och DDT påträffats, trots att dessa ämnen för länge sedan slutat använts. Därutöver introduceras i samhället kontinuerligt nya kemiska ämnen på grund av nya behov.
Användningen av särskilt farliga ämnen
Arbete pågår för att minska användningen av farliga ämnen. Till exempel är det viktigt för att kunna minska utsläpp av växtskyddsmedel i jordbruket att länets lantbrukare utbildar sig inom området.
Förorenade områden
Under året har arbetet med förorenade områden och efterbehandlingar fortsatt. En studie kring förorende fiberförekomster har slutförts. Denna visar på att förekomst av ämnen som för länge sen har slutat använts fortfarande finns i höga halter.
Information om farliga ämnen i material och produkter
Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor har förbättrats och lett till en ökad medvetehet.
Analys och bedömning
Trots att utsläppen minskar, att halterna av kända miljögifter avtar, att förorenade områden åtgärdas har är miljögiftsproblematiken allvarlig. Det beror på att långlivade ämnen redan är spridda i länets natur, är svåra att åtgärda, att diffusa och oavsiktliga utsläpp fortfarande skeroch att nya miljögifter upptäcks. Till detta tillkommer användning av kemiska produkter och varor innehållande skadliga ämnen.
Kunskaperna om kemiska ämnens och produkters egenskaper är mycket bristfällig. Det saknas effektbaserade bedömningsgrunder för många miljögifter. Kunskapen är bristfällig om additions- och synergieffekter samt bildning och spridning av biprodukter. Ett nationellt krafttag behövs för att öka kunskaperna.
Vägledningen kring EU:s förordning REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of Chemicals) behöver stärkas för att enskilda, mindre tillverkare och importörer ska få kunskap om de regler som gäller. Med nuvarande resurser bedöms detta vara svårt att uppnå.
Kunskaperna om användning och spridning av särskilt farliga ämnen är bristfälliga. Uppföljningen av den egna verksamhetens effekter på miljön måste förbättras, polluters pays principle måste implementeras fullt ut i alla led och tolkningen och användningen av begreppet ”best available technology” behöver enas och stärkas för att målet ska nås.
Det måste ställas högre krav på verksamhetsutövare avseende kartläggning, analys och rapportering av dessa ämnen både gällande utsläppskontroll och i recipientkontroll. Ökade resurser krävs för att myndigheter ska kunna ställa tillräckliga krav i lämplig omfattning.
Mottagandet av farligt avfall måste förenklas och förbättras. Dessutom krävs att våra reningsverk utvecklas för att kunna ta hand om miljögifter och inte bara näringsämnen.
Det krävs slutligen att kunskaperna avseende exponeringskällor och spridning av kemiska ämnen förbättras avsevärt om målet ska nås. Ett led i detta arbete är att förbättra rapporteringen av utsläpp från samtliga källor. Idag är kunskaperna beträffande exempelvis spridning från diffusa källor som jordbruk, mindre verksamheter och urbana miljöer mycket bristfällig. Utökade resurser för prövning och tillsyn av miljöfarliga verksamheter är en nödvändighet.