Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Västernorrlands läns miljömål?

Den centrala slutsatsen utifrån miljömålsbedömningen 2016 är att inget av de tolv miljökvalitetsmålen, som länsstyrelsen bedömt på regional nivå, har uppnåtts. Två av miljökvalitetsmålen - Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet – bedöms vara nära att nås medan övriga tio miljökvalitetsmål inte nås i länet.

Trots att länet i dagsläget inte uppfyller något av miljömålen finns det ljusglimtar, exempelvis en allt större energiomsättning baserad på förnybar energi, att vi över en längre tid kan se att olika utsläpp minskar, liksom att nödvändig regional samverkan ökar.

Uppföljningen av miljökvalitetsmålen påvisar några särskilda utmaningar: behov av ett mer strategiskt arbete med tillsyn, tillämpning av befintliga styrmedel, och samarbete mellan olika aktörer. Förbättrade kunskapsunderlag respektive utbildningsinsatser behövs för ökad medvetenhet om hur olika förhållanden påverkar miljön, vilket förväntas bidra till bättre utformade insatser och beteendeförändringar till gagn för både hälsa och miljö. I vissa fall saknas resurser vilket försvårar genomförandet av olika åtgärder. Det är viktigt med ett aktivt omställningsarbete i bred samverkan mellan alla berörda parter.

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att minska i Västernorrland tack vare att stor del av energiomsättningen baseras på förnybar energi, samtidigt som en stor utmaning ligger i att minska klimatpåverkan från transportsektorn. Generellt är utvecklingen negativ för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Potentiella målkonflikter behöver hanteras mer strategiskt så att god balans och samförstånd uppnås mellan naturvärden och berörda näringar. Inom vattenmålen behövs bättre kunskapsunderlag samtidigt som befintlig vattenskyddslagstiftning kan nyttjas mer. Arbetet med att lyfta strategin om Giftfri vardag till kommunerna är prioriterat. Utvecklingen för Ett rikt odlingslandskap är negativ med minskande jordbruksverksamhet och arealanvändning, främst beroende på svag lönsamhet för länets jordbruk. Trenden för God bebyggd miljö är positiv och ett aktivt arbete pågår inom översiktsplanering vilket skapar bättre förutsättningar för ett tvärsektoriellt arbete och en mer sammanhängande planering.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat 

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och/eller beslutade styrmedel och åtgärder. Tillräckliga kunskaps- och/eller dataunderlag för utvecklingen i miljön saknas.

Det pågår ett arbete med Giftfri vardag i länets kommuner. Exempelvis har Härnösands kommun under året arbetat med att genomföra aktiviteter enligt handlingsplanen för giftfri förskola som kommunen tog fram 2015 [1]. Sundsvalls kommun har under 2016 arbetat vidare med planering och avgränsning kring sin uppstartade satsning på giftfri vardag/miljö. Målet är att kommunen under 2017 ska ha en färdig aktivitetsplan där det framgår vad som ska göras, när det ska göras och vem som ska göra vad för att börja jobba aktivt med giftfri miljö för barn och unga under året [2]. Sex av länets sju kommuner har gått med i Kemikalieinspektionens nätverk för Giftfri vardag.

I Naturvårdsverkets rapport ”Högflourerade ämnen (PFAS) och bekämpningsmedel” [3] redovisas förekomsten av högfluorerade ämnen och bekämpningsmedelsrester med fokus på yt- och grundvatten i Sverige utifrån dagens kunskapsläge. Analyserna visade att ett av det högsta antalet ämnen detekterades i Indalsälven i Västernorrland. Indalsälven visade föroreningsprofil som indikerade källor av industriutsläpp, flygplatser eller deponier. Indalsälven står tillsammans med Nyköpingsån för den största tillförseln av högfluorerade ämnen till Östersjön från den svenska kusten [3].

Massaindustrin kring Bottenhavets kust har släppt ut stora mängder träfibrer samt föroreningar som idag påverkar recipienterna negativt. Miljögiftshalterna har ofta också visat sig vara högst i ytsedimenten, vilket motsäger att halterna skulle sjunka över tid. Västernorrland driver ett projekt under 2014 – 2017 för att riskklassa fiberbankar och fiberhaltiga sediment. I projektet har en metodik som är anpassad till att riskklassa fibersediment tagits fram och preliminära riskklassningar har genomförts [4].

Länsstyrelsen Västernorrland har i inventeringsarbetet identifierat 2874 platser med potentiellt förorenade områden. Bland länets prioriterade förorenade områden av hittills riskklassade objekt tillhör 185 stycken riskklass 1 och 2. Många av kommunernas tillsynsobjekt kvarstår dock att inventera. Under 2016 har ett område med koppling till skogsindustrin färdigställt åtgärder som helt eller delvis finansieras med statliga medel och två nya objekt har beviljats medel för åtgärder. Inom länsstyrelsens arbete med tillsyn av förorenade områden har under 2016 särskilda tillsynsinsatser genomförts, riktade mot pågående industrier vid nio objekt. Insatser har vidtagits för att uppdatera EBH-stödet samt med att se över tillsynsmyndighetsansvaret för kommunernas tillsynsobjekt.

Analys och bedömning

Trots att utsläppen minskar och att halterna av kända miljögifter avtar är miljögiftsproblematiken allvarlig. Till exempel ökar den globala produktionen och användningen av kemiska ämnen. Cirka 45 %, ungefär 40 000, av alla kemiska produkter på den svenska marknaden är hälsofarliga på något sätt. Störst risk för negativ påverkan från exponering av kemikalier har små barn och därför har Kemikalieinspektionen tagit fram en handlingsplan för att skydda barnen bättre [5]. Länsstyrelsen arbetar för att strategin om Giftfri vardag ska införlivas på länets kommuner, exempelvis genom olika informationsinsatser. I dagsläget är det ett par kommuner som redovisar att de idag arbetar aktivt med giftfria förskolor [1, 2]

PFAS – ett hot för vattenmiljön

Vid Indalsälven har höga halter av högflourerade ämnen (PFAS) påträffats. Länsstyrelsen har under de senaste åren arbetat med att kartlägga problemets omfattning. Kunskapen är en god grund för det fortsatta arbetet med att bättre kontrollera och begränsa människors exponering och vad som kommer ut i miljön samt att få bättre kunskap om vilka halter som finns i miljön avseende PFAS och växtskyddsmedel. Det är angeläget att framtaget dataunderlag används vidare inom länsstyrelsen och på lokal nivå samt med verksamhetsutövare för att begränsa riskerna med dessa ämnesgrupper.

Förorenade områden

Arbetet med förorenade områden bör öka i takt för att miljömålet ska nås. Arbetet med att inventera kommunernas potentiellt förorenade områden kvarstår. För att underlätta arbetet med förorenade områden krävs en större tydlighet kring länsstyrelsens och kommunernas tillsynsansvar för förorenade områden. Detta kommer sannolikt att ändras i enlighet med det arbete som pågår nationellt. För de objekt där ansvar saknas är det viktigt att kommunerna fortsätter att vara huvudmän och att anslaget för sanering och återställning av förorenade områden ökar. För de objekt där ansvar saknas är det viktigt att kommunerna och SGU tar på sig huvudmannaskap och att anslaget för sanering och återställning av förorenade områden ökar för att målen ska nås.

Referenser

[1] Sammanträdesprotokoll skolnämnden Härnösands kommun 2015-10-15

[2] http://sundsvall.se/bygga-bo-och-miljo/kemikalier-2/kommunens-kemikaliearbete/

[3] Högfluorerade ämnen (PFAS) och bekämpningsmedel En sammantagen bild av förekomsten i miljön Redovisning av ett regeringsuppdrag, Naturvårdsverket RAPPORT 6709 • MARS 2016

[4] Metodik för riskklassning av fiberhaltiga sediment

[5] Handlingsplan för en giftfri vardag 2015-2020, Skydda barnen bättre, Kemikalieinspektionen, 2014.

Pil uppåt smiley saknas Giftfri miljö i Västernorrlands län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas