Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Västernorrlands läns miljömål?

Inget av de tolv miljökvalitetsmålen som bedöms regionalt i höstens uppföljning är möjliga att nå i länet med idag beslutade styrmedel och åtgärder. Två av miljökvalitetsmålen - Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet – är nära att nås medan övriga tio miljökvalitetsmål inte nås i länet.

Uppföljningen av miljökvalitetsmålen påvisar några genomgående problem: bristande resurser som försvårar möjligheterna att genomföra nödvändiga åtgärder och åstadkomma positiva förändringar i miljön. Det finns vidare ett stort behov av ett mer strategiskt arbete med tillsyn, tillämpning av befintliga styrmedel, och samarbete mellan olika aktörer. Det behövs förbättrade kunskapsunderlag respektive utbildningsinsatser för att öka medvetandet om hur olika förhållanden påverkar miljön. Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till såväl bättre utformade insatser som beteendeförändringar till gagn för både hälsa och miljö. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö påvisar behov av förbättrade kunskapsunderlag och kompetens.

Ökad användning av biobränslen har inneburit att utsläppen av växthusgaser har minskat med nästan 40 procent sedan 1990. Det är en stor utsläppsminskning jämfört med övriga län. Transporter och arbetsmaskiner genererar den största mängden växthusgaser, samtidigt som förutsättningarna är goda att åstadkomma ytterligare utsläppsbegränsningar.  I länet finns flera energiintensiva processindustrier men mycket av energiomsättningen baseras på förnybar energi, samtidigt som förutsättningarna att ytterligare öka andelen förnybar energi är goda.

Västernorrland är ett skogs- och glesbygdslän, där skogsindustrin är en viktig sektor för länets sysselsättning och konkurrenskraft. Ett stort uttag av biobränsle och skogsråvaror är förvisso gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan, men kan samtidigt bidra till förlorad biologisk mångfald, försurning av mark och vatten, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Det är viktigt att hantera olika målkonflikter och verka för att en god balans och samförstånd uppnås mellan naturvärden och berörda näringar.

Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag samtidigt som befintlig vattenskyddslagstiftning i högre grad behöver utnyttjas. Framtagandet av regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner är viktiga verktyg som det behöver arbetas vidare med.

För miljömålet Giftfri miljö är bristen på tillförlitliga och fullständiga kunskapsunderlag ett centralt bekymmer samtidigt som miljögiftsproblematiken är allvarlig mot bakgrund av länets industrihistoria.  Inom länet har vi främst rådighet kring åtgärder av förorenade områden, där brist på såväl kunskapsunderlag som ekonomiska resurser för åtgärdsarbeten påverkar resultatet negativt. 

Generellt är utvecklingen negativ för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv är till stora delar avhängigt en mer positiv utveckling hos övriga miljömål. Det är bland annat viktigt med ökad hänsyn inom exempelvis skogsbruket. Inom Myllrande våtmarker och Levande skogar behövs skärpt hänsyn och utökade reservats-, skydds- och restaureringsinsatser.

Utvecklingen för Ett rikt odlingslandskap är negativ med minskande jordbruksverksamhet och arealanvändning, främst beroende på svag lönsamhet för länets jordbruk och en generationsväxling med många äldre lantbrukare. För att vända trenden med minskad markanvändning måste det bli mer lönsamt att bruka jordbruksmarken aktivt.

Trenden för God bebyggd miljö är positiv och ett aktivt arbete pågår inom översiktsplanering vilket skapar bättre förutsättningar för ett intensifierat tvärsektoriellt arbete och en sammanhängande planering. Detta till trots saknas det underlag för hantering av flera av de olika preciseringarna som ingår i miljömålet.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Västernorrlands läns industrihistoriska utveckling har formats genom tillgången på skog, vattenkraft och hamnar. Basnäringarna skog, massa/papper och vattenkraft har alltjämt sitt starka fäste i länet, tillsammans med väl utvecklad teknikindustri och miljöteknikindustri. Industriarvet har påverkat förekomsten av kemiska ämnen i länet. Det har utförts flertalet studier kring miljögifter i länet och vår kunskap kring miljögiftssituationen ökar. Trots detta saknas ännu en fullständig helhetsbild när det gäller förekomst och hantering av kemiska ämnen, produkter och varor.

Industrin kring Bottenhavets kust har varit omfattande, och har släppt ut stora mängder förorenade träfibrer samt andra föroreningar som idag ligger på bottnarna i recipienterna dit avloppsvattnet släpptes ut. År 2010 inledde Länsstyrelsen i Västernorrland projektet Fiberbanksprojektet tillsammans med SGU och rapporten från projektet publicerades under 2014. Fibersedimenten visade sig vara kraftigt förorenade av såväl kvicksilver och dioxiner som andra organiska miljögifter och tungmetaller. Miljögiftshalterna har ofta också visat sig vara högst i ytsedimenten, vilket motsäger att halterna skulle sjunka över tid.

Inventering och övervakning av länets havsörnspopulation är en del av den regionala miljöövervakningen som genomförs av länsstyrelsen. Höga halter av DDT och PCB påträffas i havsörnsägg från Bottenhavsområdet, och i anslutning till fiberbankarna ökar halterna av miljögifter i både fisk och bottenlevande organismer, trots att dessa ämnen för länge sedan slutat att användas. Studier kring kopplingen mellan förorenat sediment och spridning till miljön har påbörjats men resultaten har ännu inte redovisats till länsstyrelsen.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har på uppdrag Naturvårdsverket undersökt halterna av högflourerade ämnen (PFAA) i 41 olika vattendrag. De högsta halterna uppmättes i vatten från Ångermanälven, Delångersån, Fyrisån och Emån samt lokalt i Umeälven. Ångermanälven ligger i Västernorrlands län och källan till de förhöjda halterna i älven är idag okänd.

I Västernorrland liksom i övriga landet har det under de senaste 15 åren arbetats med att kartlägga och riskklassa förorenade områden. Länsstyrelsen Västernorrland blev klar med den inventeringen under 2014. Länsstyrelsen har i inventeringsarbetet identifierat 2800 platser med potentiellt förorenade områden, lokaliserade främst i älvdalarna och i kustområdena. Bland länets prioriterade förorenade områden dominerar sågverk med doppning. Här finns även pappers- och massafabriker samt ett stort antal kemiska fabriker som hade en produktion kopplat till pappersmassaindustriernas behov. Länsstyrelsen Västernorrland driver flera utredningar och åtgärder som helt eller delvis finansieras med privata medel.

Analys och bedömning

Den sammanlagda exponeringen av farliga ämnen

Trots att utsläppen minskar, att halterna av kända miljögifter avtar och att förorenade områden åtgärdas, är miljögiftsproblematiken allvarlig. Det beror på att långlivade ämnen som redan är spridda i länets natur är svåra att åtgärda, att diffusa och oavsiktliga utsläpp fortfarande sker och att nya miljögifter upptäcks.

Resultaten från Fiberbanksprojektet och data från miljöövervakningen tyder på att det kan ske en frigörelse av miljögifter från de förorenade fiberbankarna. En möjlig förklaring är att de förorenade fiberbankarna har aktiverats som en följd av minskad näringsbelastning och förbättrad syresättning. Klimatförändringar, med exempelvis ökad frekvens av stormar, ökad temperatur och minskad salthalt som följd, kan förväntas förvärra situationen. Landhöjningen, som är omfattande i länet, tillsammans med en ökad vindstyrka kan förvandla ackumulationsbottnar med deponerade fibersediment till transportbottnar. Detta kan leda till ytterligare frigörelse av föroreningar. Det krävs mer arbete för att med säkerhet kunna fastställa ursprunget av de olika miljögifterna som påträffas i de fiberhaltiga sedimenten. Det krävs även mer studier kring kopplingen mellan förorenat sediment och spridning till miljön och hur denna spridning kan påverka exponeringen för människor.

Kunskaperna om kemiska ämnens och produkters egenskaper är mycket bristfällig. Det krävs mer undersökningar för att hitta källorna och verifikation när höga resultat av exempelvis högflourerade ämnen påträffas i våra älvar och mer detaljerade studier kring dessa provtagningsplatser för att säkerställa föroreningssituationen. Uppströmsmätningar är nödvändiga för att finna viktiga föroreningskällor.

Användningen av särskilt farliga ämnen

Användning av kemiska produkter och varor innehållande skadliga ämnen pågår än idag. Kunskaperna om användning och spridning av särskilt farliga ämnen är bristfälliga.

Vägledningen kring EU:s förordning REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of Chemicals) behöver stärkas för att enskilda, mindre tillverkare och importörer ska få kunskap om de regler som gäller. Med nuvarande förutsättningar bedöms detta vara svårt att uppnå.

Oavsiktligt bildade ämnen

Det måste ställas högre krav på verksamhetsutövare avseende kartläggning, analys och rapportering av dessa ämnen både gällande utsläppskontroll och i recipientkontroll. Myndigheter måste kunna ställa tillräckliga krav i lämplig omfattning. En förstärkning inom prövning och tillsyn av miljöfarliga verksamheter är en nödvändighet för att målet ska kunna nås.

Förorenade områden

Arbetet med förorenade områden bör öka i takt för att miljömålet ska nås. Arbetet med att inventera områden med länsstyrelsens tillsynsansvar avslutades under 2014, men arbetet med att inventera kommunernas potentiellt förorenade områden kvarstår. För att underlätta arbetet med förorenade områden krävs en större tydlighet kring länsstyrelsens och kommunernas tillsynsansvar för förorenade områden. Detta kommer sannolikt att ändras i enlighet med det arbete som pågår nationellt. För de objekt där ansvar saknas är det viktigt att kommunerna fortsätter att vara huvudmän och att anslaget för sanering och återställning av förorenade områden ökar.