Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Västernorrlands läns miljömål?

Den centrala slutsatsen utifrån miljömålsbedömningen 2016 är att inget av de tolv miljökvalitetsmålen, som länsstyrelsen bedömt på regional nivå, har uppnåtts. Två av miljökvalitetsmålen - Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet – bedöms vara nära att nås medan övriga tio miljökvalitetsmål inte nås i länet.

Trots att länet i dagsläget inte uppfyller något av miljömålen finns det ljusglimtar, exempelvis en allt större energiomsättning baserad på förnybar energi, att vi över en längre tid kan se att olika utsläpp minskar, liksom att nödvändig regional samverkan ökar.

Uppföljningen av miljökvalitetsmålen påvisar några särskilda utmaningar: behov av ett mer strategiskt arbete med tillsyn, tillämpning av befintliga styrmedel, och samarbete mellan olika aktörer. Förbättrade kunskapsunderlag respektive utbildningsinsatser behövs för ökad medvetenhet om hur olika förhållanden påverkar miljön, vilket förväntas bidra till bättre utformade insatser och beteendeförändringar till gagn för både hälsa och miljö. I vissa fall saknas resurser vilket försvårar genomförandet av olika åtgärder. Det är viktigt med ett aktivt omställningsarbete i bred samverkan mellan alla berörda parter.

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att minska i Västernorrland tack vare att stor del av energiomsättningen baseras på förnybar energi, samtidigt som en stor utmaning ligger i att minska klimatpåverkan från transportsektorn. Generellt är utvecklingen negativ för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Potentiella målkonflikter behöver hanteras mer strategiskt så att god balans och samförstånd uppnås mellan naturvärden och berörda näringar. Inom vattenmålen behövs bättre kunskapsunderlag samtidigt som befintlig vattenskyddslagstiftning kan nyttjas mer. Arbetet med att lyfta strategin om Giftfri vardag till kommunerna är prioriterat. Utvecklingen för Ett rikt odlingslandskap är negativ med minskande jordbruksverksamhet och arealanvändning, främst beroende på svag lönsamhet för länets jordbruk. Trenden för God bebyggd miljö är positiv och ett aktivt arbete pågår inom översiktsplanering vilket skapar bättre förutsättningar för ett tvärsektoriellt arbete och en mer sammanhängande planering.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat 

I förhållande till andra delar av landet är luften i Västernorrland relativt ren. Fortfarande orsakar dock luftföroreningar miljö- och hälsoproblem samt luktstörningar. År 2007 besvärades 13,4 % av länets vuxna befolkning med astma eller allergi av bilavgaser eller vedeldning, nyare data finns inte tillgängliga. Det är en liten ökning sen förra undersökningen som genomfördes 1999. Det var fler västernorrlänningar som besvärades av bilavgaser år 2007 än 1999. Däremot är det färre som störs av rök från vedeldning i dag än tidigare.

Partiklar (PM10)

Partiklar uppstår vid all typ av förbränning men bildas också vid slitage av vägbanan, främst vid användning av dubbdäck. Partiklar kan även bildas i atmosfären av luftföroreningar eller ha naturliga källor som damm och havssalt. Viktiga källor är vägtrafik, energiproduktion, arbetsmaskiner och i vissa fall industrier. Partiklar kan också föras hit från kontinenten med vindarna, även vedeldning kan lokalt bidra till höga halter.

Miljömålet Frisk luft har bland annat preciserat riktvärden för partikelhalter (PM10). Utanför tätorter nås uppsatta riktvärden för partiklar. I gaturum i Sundsvall och Örnsköldsvik riskerar miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) att överstigas, dock låg partikelhalterna i båda tätorterna år 2015 under miljökvalitetsnormen. I Örnsköldsvik överskreds miljökvalitetsnormen under 2008 och 2009 och kommunen har därefter upprättat ett åtgärdsprogram. Ett åtgärdsprogram i Sundsvall upprättades under 2013.

Kvävedioxid

Kvävedioxid bildas vid all typ av förbränning. I de flesta tätorter är biltrafiken den största källan. Utanför tätorterna nås målet för länet men vid större trafikleder överskrids halterna. I Örnsköldsvik överskrider nivåerna av kvävedioxid miljökvalitetsnormen under 2015. Senast år 2017 ska Örnsköldsvik utarbeta ett åtgärdsprogram. Under 2015 ligger nivån på kvävedioxid i Sundsvall kring den övre utvärderingströskeln.

Bensen

Bensen är ett flyktigt ämne som kan orsaka leukemi. Åtgärder som leder till att utsläppen av bensen minskar leder även generellt till minskade utsläpp av flyktiga kolväten, vilket bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålet Frisk luft.

Det har gjorts få mätningar på bensen i Västernorrland. Miljökvalitetsnormen för bensen är 5 µg/m3. I Timrå uppmättes under vinterhalvåret 2014/2015 ett medelvärde på 0,9 µg/m3. Vid mätningar under vinterhalvåret 2013 i Sollefteå uppmättes en urban bakgrundshalt på 1,3 µg/m3. Under 2014/2015 i Kramfors uppmättes ett vinterhalvårsmedelvärde på 1,4 µg/m3. Miljökvalitetsmålet för bensen tangeras i Kramfors centrum. Halterna i bakgrundsmiljön i tätorter återspeglar vad boende normalt utsätts för. I Sundsvall har veckomedelvärden i gatumiljö under 2015 varierat mellan 0,3 och 1,2 µg/m vilket ger ett vinterhalvårsmedelvärde på mellan 0,8-1,0 µg/m3. Veckomedelvärdena för bensen i Örnsköldsvik och Sundsvall är under 2015 något lägre än under 2014.

Analys och bedömning

Halten av luftföroreningar i länet minskar inte längre. Både utsläppen och halten av föroreningar ligger på en ganska stabil nivå. Länsstyrelsen bedömer att målet är nära att nås till 2020. Det förutsätter dock att åtgärdsprogrammen för partiklar i Örnsköldsvik och Sundsvall samt för kvävedioxid i Örnsköldsvik ger god effekt. Under våren 2016 togs även en samverkansstrategi fram för luftövervakning i Västerorrland [1], den är framtagen av alla sju kommuner i länet samt länsstyrelsen och Trafikverket. Där framgår vad parterna ska åta sig under perioden 2016-2020 för att få kunskap om luftföroreningssituationen i länet.

Det är också viktigt att internationella överenskommelser med miljökrav på fordon genomförs och att långväga godstransporter överförs från väg till sjöfart och järnväg. Förbifarter för trafiken på E4:an i Örnsköldsvik, minskad användning av personbil där alternativ finns samt minskad användning av fossila bränslen är viktigt för luftkvaliteten. Under juni 2014 slutade stadsbussarna i Sundsvall att köra på diesel och hösten 2014 togs den nya bron för E4 utanför staden i bruk. Det kommer dock att krävas ett eller två års data för att säkert kunna bedöma vad den nya dragningen av E4 gett för resultat gällande luftsituationen.

Andra viktiga infrastruktursatsningar är dubbla järnvägsspår mellan Sundsvall och Stockholm. För att kunna flytta godstransporter från lastbil till järnväg behöver kapaciteten öka. Den 8 april 2014 beslutade regeringen om den Nationella transportplanen för transportinfrastruktur 2014-2025. I planen finns en nio km lång del av dubbelspårsetappen Sundsvall-Dingersjö med. Kostnaden är en miljard kronor.   

Regionalt fördelade utsläppsdata finns vid tidpunkten för bedömningen fram till och med 2014. Luftföroreningarna ligger på en fortsatt ganska stabil nivå i länet.

Partiklar

Den 29 september 2014 beslutade kommunfullmäktige i Sundsvall att anta förslaget till åtgärdsprogram för bättre luftkvalitet i Sundsvall. Detta tillsammans med omdragningen av E4 genom Sundsvall kommer förhoppningsvis resultera i ytterligare förbättring av luftkvaliteten i Sundsvall.

För att klara miljökvalitetsmålet för partiklar i centrala Örnsköldsvik behöver E4:an ledas om. I åtgärdsprogrammet för att förbättra luftkvaliteten i Örnsköldsviks centrum, föreslås att trafiken leds genom en tunnel (Åsbergstunneln). Enligt Trafikverkets beräkningar skulle det halvera trafiken efter Centralesplanaden. Projektet finns dock inte med i Nationell transportplan 2010-2021.

Referenser

[1] Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2015-2019. Redovisning av mätresultat och strategi för luftövervakning.