Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Västernorrlands läns miljömål?

Den centrala slutsatsen utifrån miljömålsbedömningen 2016 är att inget av de tolv miljökvalitetsmålen, som länsstyrelsen bedömt på regional nivå, har uppnåtts. Två av miljökvalitetsmålen - Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet – bedöms vara nära att nås medan övriga tio miljökvalitetsmål inte nås i länet.

Trots att länet i dagsläget inte uppfyller något av miljömålen finns det ljusglimtar, exempelvis en allt större energiomsättning baserad på förnybar energi, att vi över en längre tid kan se att olika utsläpp minskar, liksom att nödvändig regional samverkan ökar.

Uppföljningen av miljökvalitetsmålen påvisar några särskilda utmaningar: behov av ett mer strategiskt arbete med tillsyn, tillämpning av befintliga styrmedel, och samarbete mellan olika aktörer. Förbättrade kunskapsunderlag respektive utbildningsinsatser behövs för ökad medvetenhet om hur olika förhållanden påverkar miljön, vilket förväntas bidra till bättre utformade insatser och beteendeförändringar till gagn för både hälsa och miljö. I vissa fall saknas resurser vilket försvårar genomförandet av olika åtgärder. Det är viktigt med ett aktivt omställningsarbete i bred samverkan mellan alla berörda parter.

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att minska i Västernorrland tack vare att stor del av energiomsättningen baseras på förnybar energi, samtidigt som en stor utmaning ligger i att minska klimatpåverkan från transportsektorn. Generellt är utvecklingen negativ för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Potentiella målkonflikter behöver hanteras mer strategiskt så att god balans och samförstånd uppnås mellan naturvärden och berörda näringar. Inom vattenmålen behövs bättre kunskapsunderlag samtidigt som befintlig vattenskyddslagstiftning kan nyttjas mer. Arbetet med att lyfta strategin om Giftfri vardag till kommunerna är prioriterat. Utvecklingen för Ett rikt odlingslandskap är negativ med minskande jordbruksverksamhet och arealanvändning, främst beroende på svag lönsamhet för länets jordbruk. Trenden för God bebyggd miljö är positiv och ett aktivt arbete pågår inom översiktsplanering vilket skapar bättre förutsättningar för ett tvärsektoriellt arbete och en mer sammanhängande planering.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Utvecklingen för målet är till stor del beroende av utvecklingen inom övriga miljökvalitetsmål. De arter som försvunnit från länet de senaste 50 åren hänförs framförallt till odlingslandskapet. Det omfattande skogsbruket i Västernorrland medför fragmentering och förlust av habitat. Länsstyrelsen arbetar med landskapsplaner och för diskussioner med de stora markägarna om hur man kan jobba med hänsyn och avsättningar utifrån ett antal arter åtgärdsprogram för hotade arter, till exempel större barkplattbagge. Länsstyrelsen och bolagen fortsätter arbeta efter en strategi där tanken är att privata och offentliga aktörer samverkar i landskapet i syfte att förstärka naturvårdsambitionerna runt de statliga avsättningarna. Det innebär att det genomförs anpassad skötsel både utanför och innanför reservatet i syfte att få större samlad naturvårdsnytta. 

De stormar som skett de senaste åren har lett till mer död ved i skogen men också till att en hel del värdefulla skogsområden har blåst sönder. Sammantaget kan stormarna förmodligen gynna den biologiska mångfalden eftersom skogsbruket inte lycktas ta rätt på all ved. Luckor har öppnats i den täta skogen och det gynnar arter som är beroende av naturlig dynamik.

Totala antalet rödlistade arter är i länet nära 700 stycken varav cirka 300 är hotade. De flesta rödlistade arterna återfinns inom skogen medan de mest hotade och flest försvunna arter kan hänföras till odlingslandskapet. Olika inventeringar som kontinuerligt genomförts innebär att vi får ökad kunskap om hur hotade arters utbredning ser ut. Mörkertalet är fortsatt stort för många arter och det gäller även för välkända arter som till exempel bombmurkla som under det gångna året hittades på ett flertal nya platser spritt i landskapet. Den ökade brandfrekvensen i skogslandskapet till följd av planerad naturvårdsbränning har stor betydelse för att nå målet och här arbetar både offentliga och privata aktörer med olika intensitet för att genomföra sådana. LONA-projekt som man kan lyfta fram år 2016 är ett projekt inriktat på att utveckla och värna naturvärden på Norra Alnön.

År 2016 har länsstyrelsen ökat insatserna inom ÅGP för restaurering av ängsmarker och på utbildning av olika aktörer. Länsstyrelsen har under året arbetat aktivt med cirka 20 åtgärdsprogram och vi har gett ut 4-5 rapporter om inventeringar som blivit utförda. Vi har fortsatt våra försök med att translokera olika sällsynta arter till nya miljöer. Vi har ett fortsatt samarbete med Mittuniversitet med samarbeten i olika doktorandprojekt. Miljökvalitetsmålet ett rikt växt- och djurliv kommer med dagens beslutade och planerade styrmedel inte att uppnås i Västernorrland fram till år 2020 och det beror främst på en ofördelaktig hävd av kulturlandskapet.

Analys och bedömning

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Det finns stora svårigheter att bedöma utvecklingen för biologisk mångfald på regional länsnivå eftersom bland annat miljöövervakningens data sällan går att bryta ner på denna nivå. Fältgentianan kan sägas vara en indikatorart som berättar hur utvecklingen är för flora-och fauna i hävdade gräsmarker. Länsstyrelsen ser i en analys från det gångna året att antalet kända växtlokaler har minskat kraftigt under de senaste 50 åren. Bruttoantalet kända fältgentiana lokaler i länet i modern tid är cirka 120 stycken och idag år 2016 känner vi till cirka 40 lokaler i länet. En organismgrupp som tycks ha det svårt är fjärilar och där vi inte vet så mycket mer än att många arter blir allt mer sällan sedda, till exempel violett guldvinge, grönvit fältmätare och turkos blåvinge. Svårigheten med trendbedömningar av många insekter, speciellt de med fullständig metamorfos är att de växlar starkt i antal mellan åren med stor korrelation med väderförhållanden.

Främmande arter och genotyper

Att bekämpa redan etablerade invasiva arter är ett mycket kostsamt arbete och fokus bör därför ligga på att arbeta förebyggande. Trots det jobbar olika aktörer nu med att pröva metoder för hur man arbeta, bland annat Sundsvalls kommun med lupiner. Länsstyrelsen gräver numera i sin förvaltningsverksamhet varje år bort Vresros längs stränder i skyddade områden. För att långsiktigt lyckas i sin strävan att minska invasiva arter bör fler aktörer ta initiativ för att motverka dessa arter. För att uppnå målet bör också ett lämpligt övervaknings-och återgärdsprogram tas fram.

Biologiskt kulturarv

Miljöersättningar och lönsamhet inom jordbruket är idag alltför låg för att locka till arbete som lantbrukare. De spillror av naturbetesmarker och slåtterängar som finns kvar i Västernorrland riskerar därför att växa igen vilket skulle få förödande effekter för många av länets arter. Att öka intresset hos markägare för fortsatt hävd av gräsmarker är viktigt samt att öka efterfrågan på naturbeteskött eller andra produkter kopplade till gräsmarker. Hävdinsatser i små mikrohabitat kan vara en väg att gå för samhället i syfte att värna arter i kulturlandskapet.

Grön infrastruktur

Att enbart skydda natur är inte tillräckligt för att bevara Västernorrlands biologiska mångfald. Det måste finnas platser i det vardagliga landskapet inom spridningsavstånd för att arter skall kunna klara av störningar och lokala utdöenden. Det är fortfarande troligen så att de flesta förekomster av hotade arter förekommer utanför ett skyddat område. Många aktörer i länet behöver genomföra åtgärder för att skydda den biologiska mångfalden. Ökad kunskap, mer hänsyn, bra planering och återställning av naturmiljöer betyder mest för ifall vi få behålla våra arter i ekosystemen.