God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Västernorrlands läns miljömål?

Inget av de tolv miljökvalitetsmålen som bedöms regionalt i höstens uppföljning är möjliga att nå i länet med idag beslutade styrmedel och åtgärder. Två av miljökvalitetsmålen - Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet – är nära att nås medan övriga tio miljökvalitetsmål inte nås i länet.

Uppföljningen av miljökvalitetsmålen påvisar några genomgående problem: bristande resurser som försvårar möjligheterna att genomföra nödvändiga åtgärder och åstadkomma positiva förändringar i miljön. Det finns vidare ett stort behov av ett mer strategiskt arbete med tillsyn, tillämpning av befintliga styrmedel, och samarbete mellan olika aktörer. Det behövs förbättrade kunskapsunderlag respektive utbildningsinsatser för att öka medvetandet om hur olika förhållanden påverkar miljön. Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till såväl bättre utformade insatser som beteendeförändringar till gagn för både hälsa och miljö. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö påvisar behov av förbättrade kunskapsunderlag och kompetens.

Ökad användning av biobränslen har inneburit att utsläppen av växthusgaser har minskat med nästan 40 procent sedan 1990. Det är en stor utsläppsminskning jämfört med övriga län. Transporter och arbetsmaskiner genererar den största mängden växthusgaser, samtidigt som förutsättningarna är goda att åstadkomma ytterligare utsläppsbegränsningar.  I länet finns flera energiintensiva processindustrier men mycket av energiomsättningen baseras på förnybar energi, samtidigt som förutsättningarna att ytterligare öka andelen förnybar energi är goda.

Västernorrland är ett skogs- och glesbygdslän, där skogsindustrin är en viktig sektor för länets sysselsättning och konkurrenskraft. Ett stort uttag av biobränsle och skogsråvaror är förvisso gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan, men kan samtidigt bidra till förlorad biologisk mångfald, försurning av mark och vatten, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Det är viktigt att hantera olika målkonflikter och verka för att en god balans och samförstånd uppnås mellan naturvärden och berörda näringar.

Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag samtidigt som befintlig vattenskyddslagstiftning i högre grad behöver utnyttjas. Framtagandet av regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner är viktiga verktyg som det behöver arbetas vidare med.

För miljömålet Giftfri miljö är bristen på tillförlitliga och fullständiga kunskapsunderlag ett centralt bekymmer samtidigt som miljögiftsproblematiken är allvarlig mot bakgrund av länets industrihistoria.  Inom länet har vi främst rådighet kring åtgärder av förorenade områden, där brist på såväl kunskapsunderlag som ekonomiska resurser för åtgärdsarbeten påverkar resultatet negativt. 

Generellt är utvecklingen negativ för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv är till stora delar avhängigt en mer positiv utveckling hos övriga miljömål. Det är bland annat viktigt med ökad hänsyn inom exempelvis skogsbruket. Inom Myllrande våtmarker och Levande skogar behövs skärpt hänsyn och utökade reservats-, skydds- och restaureringsinsatser.

Utvecklingen för Ett rikt odlingslandskap är negativ med minskande jordbruksverksamhet och arealanvändning, främst beroende på svag lönsamhet för länets jordbruk och en generationsväxling med många äldre lantbrukare. För att vända trenden med minskad markanvändning måste det bli mer lönsamt att bruka jordbruksmarken aktivt.

Trenden för God bebyggd miljö är positiv och ett aktivt arbete pågår inom översiktsplanering vilket skapar bättre förutsättningar för ett intensifierat tvärsektoriellt arbete och en sammanhängande planering. Detta till trots saknas det underlag för hantering av flera av de olika preciseringarna som ingår i miljömålet.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Svarsunderlaget under de senaste åren har varit ojämnt. År 2014 besvarade fyra av sju kommuner miljömålsenkäten. Detta gör att de senare årens utveckling blir svår att bedöma.

Rent generellt kan det sägas att översiktsplaneringen de senare åren har fått ett ökat fokus genom olika kompetensinsatser. Detta för att höja kunskaperna inom kommunerna om en långsiktigt hållbar samhällsplanering och bebyggelsestruktur. Utbildningar som är gemensamma med länets kommuner, länsstyrelsen och berörda myndigheter såsom Trafikverket och Energimyndigheten, öppnar för erfarenhetsutbyte och samordning på ett regionalt plan. Länsstyrelsens arbete under 2013 och 2014 med framtagande av sammanfattande redogörelser har uppmärksammat viktiga regionala planeringsfrågor och lyft betydelsen av strategiska ställningstaganden och tydliga riktlinjer för genomförande av översiktsplaner. Inom ramen för sammanfattande redogörelse pågår också ett viktigt arbete med kvalitetssäkring och tillgängliggörande av planeringsunderlag.

Västernorrland lyfter i den regionala utvecklingsstrategin fram attraktiva boendemiljöer som en viktig del i länets utveckling. Resultat från bland annat länets bostadsmarknadsanalys används dock i liten utsträckning i den kommunala planeringen. Bostadsmarknadsanalysen tar upp vikten av att kommunerna har aktuella riktlinjer för bostadsförsörjning. Ett förtydligande av lagen om kommunernas bostadsförsörjning innebär sedan 1 januari 2014 att riktlinjerna ska grunda sig på en analys av kommunens framtida behov för särskilda grupper, demografi och marknadsförutsättningar.

Sedan tidigare är tillgängliga kollektivtrafiksystem uppmärksammat i länet genom särskilda insatser. Insatserna tycks också ha givit effekt, bland annat har sex av sju kommuner under de senaste åren vidtagit åtgärder för att främja cyklism (framtagande av cykelplaner, utbyggt gång- och cykelnät etc) och alla kommuner arbetar med främjande av kollektivtrafik. Pågående översiktsplanearbete omfattar också i många fall planering för stationsnära bebyggelse och effektivt nyttjande av kollektivtrafiknära lägen. Samtidigt behövs större insatser kring allmänhetens attityd- och beteendepåverkan då Västernorrland genom glesa strukturer och tradition är ett synnerligen biltätt län.

Tre av länets kommuner uppger att de har dokument som fyller funktionen av ett kulturmiljöprogram, ett viktigt planerings- och kunskapsunderlag för att kunna hantera kulturhistoria och estetiska värden i bebyggda miljöer. Detta innebär att fyra kommuner är i avsaknad av dylika dokument. Tillgången på antikvarisk kompetens är låg, en av sju kommuner har tillgång till antikvarisk kompetens. Det försvårar möjligheten att aktivt arbeta med bebyggelse i viktiga kulturmiljöer.

Planeringsunderlag har tagits fram och presenterats inom klimatanpassning samt hantering av miljökvalitetsnormer för vatten i planeringen. Fortfarande uppger bara tre av sju kommuner att de har aktuella dokument för anpassning till effekter av ett förändrat klimat. En kommun har svarat nekande och tre kommuner har inte svarat alls.  Under våren 2014 togs analyser fram för sex av länets sju kommuner som belyser hur dessa kommer att påverkas av ett förändrat klimat. Vilka konsekvenser detta kan få samt vilka åtgärder som bör tas för att minska riskerna i ett förändrat klimat. Dessa analyser togs fram genom att använda tidigare framtagna analyser samt genomföra workshops med representanter för våra kommuner. Dessa fick arbeta fram de underlag som sedan användes i de färdiga analyserna. Till detta har dricksvattenförsörjningen särskilt uppmärksammats då flera kommuner saknar långsiktig planering för dricksvatten. Det behöver åtgärdas.

Bedömning av hushållning med energi och naturresurser är svår då sammanfattande kunskap saknas om till exempel energianvändningen i bebyggelsen. Även bedömningen av i vilken grad människor utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker är svår då alltför lite kunskap finns om den upplevda situationen hos länets invånare.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att det fortfarande finns mycket arbete kvar att göra i Västernorrland för att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ska kunna uppnås. Det pågår ett aktivt arbete inom översiktsplanering som i sig skapar bättre förutsättningar för ett intensifierat tvärsektoriellt arbete och en sammanhängande planering. Detta till trots så saknas det underlag fler hantering av flera av de olika preciseringarna som ingår i miljömålet.

Arbetet med bostadsförsörjningsfrågor i länet och i kommunerna behöver prioriteras. Flera av kommunerna saknar aktuella riktlinjer och de riktlinjer som finns beskriver inte befintligt bestånd eller de strategiska boendefrågorna i tillräckligt hög grad. Samverkan mellan olika förvaltningar behöver bli bättre.

Det pågår arbete inom flera olika områden inom miljökvalitetsmålets olika preciseringar. I en stad har kulturmiljöunderlag tagits fram och skickats för godkännande. Det pågår arbete inom infrastruktursatsningar och kollektivtrafik. Länsstyrelsen är inblandat i arbete med framtagning av olika klimat- och energirelaterade underlag. Det kan därför sägas att miljömålets utveckling är mer positiv än negativ.  I samband med att de kommunala klimatanalyserna var framtagna, fanns ett bra underlag för den regionala handlingsplan för klimatanpassning, som även den tagits fram under året. Den beskriver hur ett framtida klimat kan påverka länet, vilka åtgärder som tagits på kommunal nivå, samt vilka utmaningar vi står inför. Målet med handlingsplanen är att skapa en gemensam inriktning för länets aktörer i arbetet med att aktivt möte klimatförändringar och skapa ett långsiktigt robust samhälle och en hållbar utveckling.

Övergripande frågor som sambandet mellan tätorter och landsbygd behöver utvecklas på ett interkommunalt plan för att skapa ett hållbart perspektiv på samhällsplaneringen. Ingen av länets kommuner har till exempel policy för bevarande av god odlingsmark, ett område där det också brister i regionalt planeringsunderlag.

Hälsa och säkerhet är också ett område som behöver utvecklas, särskilt hantering av trafikbuller intill bostäder och vid ombyggnationer. Vissa av kommunerna behöver ha underlag för handeln och dess grönstrukturer. Västernorrland bör som helhet även utveckla kulturmiljöunderlag samt säkerställa tillgången på antikvarisk kompetens. 

Länets kommuner bör även göra aktiva insatser för att hantera avfall. Endast tre av de tillfrågade kommunerna uppgav att de arbetade aktivt för att förebygga avfall. Kommunerna behöver också inkludera flera olika sorters avfall inom sophanteringen för att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ska kunna uppnås.