Ingen av de tolv miljökvalitetsmålen, som bedöms regionalt i höstens uppföljning, är möjliga att nå i länet till år 2020 med idag beslutade styrmedel och åtgärder. Två av målen - Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet - är nära att nås medan övriga elva mål nås inte i länet utan ytterligare beslut om styrmedel och åtgärder.
Trafiken behöver minska genom vissa tätorter för att målet Frisk luft ska uppnås i länet och flera sådana projekt är på gång. För att uppnå Grundvatten av god kvalitet behöver vattenskyddsområden revideras och fastställas i högre takt.
Trenden för nedfall samt utvecklingen i sjöar och vattendrag bedöms positiv, men det krävs ytterligare åtgärder för att Bara naturlig försurning ska uppnås. För Giftfri miljö är kunskaperna om miljögifters verkan och förekomst i miljön fortfarande bristfällig och på grund av länets industrihistoria finns mycket föroreningar kvar i ekosystemet som kommer att vara resurs krävande att åtgärda.
För att uppnå målet om en God bebyggd miljö krävs mer resurser för framtagande av viktiga planeringsunderlag inom bland annat dricksvattenförsörjning, kulturmiljövård och klimatanpassning. För Ingen övergödning behövs ökad samverkan mellan mark- och vattenanvändare och myndigheter så att styrmedlen används mer effektivt. Att en hög andel övergödningsämnen kommer från andra länder är problematiskt.
Det är långt kvar tills samtliga Sjöar och vattendrag kommer att ha minst god ekologisk och kemisk status eller potential enligt vattenförvaltningsförordningen. För Hav i balans och levande kust och skärgård krävs ytterligare stora ekonomiska resurser för att till exempel kunna verifiera statusbedömningar och för att kunna tillämpa rätt åtgärder.
Det minskade arealbehovet i jordbruket är huvudskälet till att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. För att uppnå Levande skogar krävs bland annat att mängden skog som undantas från skogsbruk ökar, att hänsynen vid avverkningar blir bättre och att skyddszonernas funktionalitet förbättras. För att uppnå Myllrande våtmarker krävs mer resurser för reservatsbildning, skötsel och restaurering av våtmarker samt insatser inom skogsbruket. Ett rikt växt- och djurliv är starkt beroende av hur det går för flera andra miljömål. Kunskapen om många arters hotbild är fortsatt dåligt känd, vilket försvårar arbetet med biologisk mångfald.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
God bebyggd miljö
Översiktsplanearbetet i länets kommuner har intensifierats de senaste åren, ett arbete som utgör en god grund för en samordnad hållbar samhällsplanering. Fortfarande saknar dock flera kommuner viktiga planeringsunderlag inom bland annat dricksvattenförsörjning, kulturmiljövård och klimatanpassning.
Resultat
Västernorrland har goda förutsättningar för en god och hälsosam livsmiljö med tillgänglighet till höga natur- och kulturvärden och attraktiva, mindre städer med närhet till service.
I Västernorrland har under 2012 översiktsplaneringen lyfts genom olika kompetensinsatser för att höja kunskapen om en långsiktigt hållbar samhällsplanering och bebyggelsestruktur. Gemensamma utbildningar med kommuner, länsstyrelsen och berörda myndigheter som Trafikverket öppnar för erfarenhetsutbyte och samordning på ett regionalt plan.
Västernorrland lyfter i den regionala utvecklingsstrategin fram attraktiva boendemiljöer som en viktig del i länets utveckling. Resultat från bland annat länets bostadsmarknadsanalys används dock i liten utsträckning i den kommunala planeringen. Samordning krävs för att behoven i bostadsbeståndet ska uppmärksammas i den översiktliga planeringen.
Tillgängliga kollektivtrafiksystem är genom särskilda insatser uppmärksammat i länet. Arbetet tycks också ha givit effekt, bland annat har sex av sju kommuner har vidtagit åtgärder för att främja cyklism (framtagande av cykelplaner, utbyggt gång- och cykelnät etc) och alla kommuner arbetar med främjande av kollektivtrafik. Pågående översiktsplanearbete omfattar också i många fall planering för stationsnära bebyggelse och effektivt nyttjande av kollektivtrafiknära lägen. Samtidigt behövs större insatser kring attityd- och beteendepåverkan då Västernorrland genom glesa strukturer och tradition är ett biltätt län.
I tre av sju kommuner i länet saknas kulturmiljöprogram, ett viktigt planerings- och kunskapsunderlag för att kunna hantera kulturhistoria och estetiska värden i bebyggda miljöer. Fem av sju kommuner saknar också antikvarisk kompetens, vilket försvårar möjligheten att aktivt arbeta med bebyggels i viktiga kulturmiljöer.
Planeringsunderlag har tagits fram och presenterats inom klimatanpassning samt hantering av miljökvalitetsnormer för vatten i planeringen. Fortfarande saknar dock tre av sju kommuner aktuella dokument för anpassning till effekter av ett förändrat klimat. Till detta har dricksvattenförsörjningen särskilt uppmärksammats då flera kommuner saknar långsiktigt planering för dricksvatten.
Bedömning om hushållning med energi och naturresurser är svår då sammanfattande kunskap saknas om till exempel energianvändningen i bebyggelsen. Även bedömningen om i vilken grad människor utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker är svår då alltför lite kunskap finns om den upplevda situationen hos länets invånare.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer att det finns mycket arbete kvar att göra för att uppnå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö i Västernorrland. Trots aktivt arbete inom översiktsplanering, som skapar bättre förutsättningar för tvärsektoriellt arbete och en sammanhängande planering, saknas bra underlag för hantering av flera av miljömålets preciseringar.
Utveckling för miljömålet är försiktigt positiv då arbete pågår inom flera olika områden, kanske framför allt infrastruktursatsningar och kollektivtrafik, gång och cykel. Samordningen mellan regional utvecklingsplanering och kommunal översiksplanering måste stärkas för att hållbara strukturer för ska kunna skapas fullt ut och få riktigt genomslag.
Övergripande frågor som sambandet mellan tätorter och landsbygd behöver utvecklas på ett mellankommunalt plan för att skapa ett hållbart perspektiv på samhällsplaneringen. Ingen av länets kommuner har till exempel policy för bevarande av god odlingsmark, ett område där det också brister i regionalt planeringsunderlag. Hälsa och säkerhet är också ett område som behöver utvecklas, särskilt hantering av trafikbuller intill bostäder och vid ombyggnationer.