Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Västernorrlands läns miljömål?

Inget av de tolv miljökvalitetsmålen som bedöms regionalt i höstens uppföljning är möjliga att nå i länet med idag beslutade styrmedel och åtgärder. Två av miljökvalitetsmålen - Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet – är nära att nås medan övriga tio miljökvalitetsmål inte nås i länet.

Uppföljningen av miljökvalitetsmålen påvisar några genomgående problem: bristande resurser som försvårar möjligheterna att genomföra nödvändiga åtgärder och åstadkomma positiva förändringar i miljön. Det finns vidare ett stort behov av ett mer strategiskt arbete med tillsyn, tillämpning av befintliga styrmedel, och samarbete mellan olika aktörer. Det behövs förbättrade kunskapsunderlag respektive utbildningsinsatser för att öka medvetandet om hur olika förhållanden påverkar miljön. Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till såväl bättre utformade insatser som beteendeförändringar till gagn för både hälsa och miljö. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö påvisar behov av förbättrade kunskapsunderlag och kompetens.

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att minska i Västernorrland tack vare att stor del av energiomsättningen baseras på förnybar energi. Länet har samtidigt en mycket hög användning av energi räknat per invånare beroende på att det här finns ett flertal energiintensiva industrier tillsammans med en liten folkmängd.  En stor utmaning ligger i att minska klimatpåverkan från transportsektorn. Därför läggs ett stort fokus på åtgärder kopplade till kollektivtrafik och gång- och cykelåtgärder, liksom satsningar på effektivare transportnav. Dessa insatser gynnar också miljömålet Frisk luft.

Västernorrland är ett skogs- och glesbygdslän, där skogsindustrin är en viktig sektor för länets sysselsättning och konkurrenskraft. Ett stort uttag av biobränsle och skogsråvaror är gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan, men kan samtidigt bidra till förlorad biologisk mångfald, försurning av mark och vatten, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv.

Generellt är utvecklingen negativ för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv är till stora delar avhängigt en mer positiv utveckling hos övriga miljömål. Inom Myllrande våtmarker och Levande skogar behövs skärpt hänsyn och utökade reservats-, skydds- och restaureringsinsatser. Potentiella målkonflikter behöver hanteras mer strategiskt så att god balans och samförstånd uppnås mellan naturvärden och berörda näringar.

Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag samtidigt som befintlig vattenskyddslagstiftning i högre grad behöver utnyttjas. Framtagandet av regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner är viktiga verktyg att arbeta vidare med.

I länet pågår ett arbete med att lyfta strategin om Giftfri vardag till kommunerna. Studier av miljögifter i länet motsäger tidigare uppfattningar att halterna i miljön sjunker över tid, samtidigt som en fullständig helhetsbild saknas när det gäller förekomst av kemiska ämnen.

Utvecklingen för Ett rikt odlingslandskap är negativ med minskande jordbruksverksamhet och arealanvändning, främst beroende på svag lönsamhet för länets jordbruk och en generationsväxling med många äldre lantbrukare. För att vända trenden med minskad markanvändning måste det bli mer lönsamt att bruka jordbruksmarken aktivt.

Trenden för God bebyggd miljö är positiv och ett aktivt arbete pågår inom översiktsplanering vilket skapar bättre förutsättningar för ett intensifierat tvärsektoriellt arbete och en sammanhängande planering. Detta till trots saknas det alltjämt underlag för hantering av flera av de olika preciseringarna som ingår i miljömålet.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Västernorrland är ett våtmarksrikt län - 400 000 hektar, nästan 20 procent av länets yta, täcks av våtmarker varav cirka hälften är myr. Våtmarker har historiskt nyttjats för odling och uttag av djurfoder, bränsle, skogsråvara med mera. Idag är det åtgärder i samband med skogsbruk som har störst negativ påverkan på länets våtmarker. Samtidigt är takten vad gäller skydd och restaurering för låg.

Ekosystemtjänster och främmande arter samt påverkan på våtmarker

Dikesrensning, skyddsdikning, utbyggnad av skogsbilvägar, avverkningar samt markskador i samband med skogsbruksåtgärder är idag de vanligaste orsakerna till ny hydrologisk påverkan på våtmarker. Dikning (främst dikesrensning och skyddsdikning) har åter hamnat i fokus på grund av växande behov av skogsråvara. Behovet av permanenta skogsbilvägar över våtmarker kan öka om klimatförändringar försvårar brukandet av tillfälliga vintervägar. Det leder till större hydrologisk påverkan samt fragmentering av habitat.

I dagsläget bryts torv enbart i liten omfattning men intresset har ökat, både för nybrytning och för utökning av befintliga täkter. Gödsling och kalkning kan förekomma i eller i anslutning till värdefulla våtmarker.

Främmande arter i form av contortatall förekommer inom myrskyddsplaneobjekt. Under 2009-2014 har länsstyrelsen ombesörjt avverkning av cirka 85 hektar contortatall inom våtmarker i Myrskyddsplanen.

Hotade arter och återskapade våtmarker

Analyser inom miljöövervakningen (Satellitdata för övervakning av våtmarker-slutrapport, Länsstyrelserna) visar att vegetationen förändras i länets våtmarker - tidigare öppna myrar växer igen. Igenväxningen orsakas av tidigare grävda diken som avvattnar myren eller upphörd hävd.

Arbete med att få till stånd restaurering av fler våtmarker i skogslandskapet i länet pågår, bland annat inom projektet LIFE to ad(d)mire. Under 2012-2014 har diken inom fyra naturreservat lagts igen och hävd återupptagits inom Prästflons och Gideåbergsmyrarnas naturreservat. Totalt har ca 84 hektar myrhabitat påverkats positivt och ca 1,5 mil diken har lagts igen. Projektet har också lett till ökad kunskap om dikesigenläggning och återställande av hydrologi i våtmarker.

Länsstyrelsen har även börjat planera röjning av rikkärr, åtgärderna kommer att utföras under 2015. Inom landsbygdsprogrammet har en våtmark vid Billatjärnen restaurerats.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

I myrskyddsplanen för Västernorrland ingår 23 områden, totalt omfattande 13 400 hektar.  I dag är omkring två tredjedelar av myrskyddsplanen formellt skyddad som naturreservat, Natura 2000 eller både och. Under 2014 säkrades markåtkomsten för 221 hektar då Tvärmyran och större delen av Stor-Lomsjömyran Björkbäcksmyran ingick i ett stort bytesmarkspaket (ESAB-paketet) som förde över mark från Sveaskog, till framförallt de stora skogsbolagen, som ersättning för naturreservatsområden.

Kulturhistoriska anläggningar och lämningar i anslutning till våtmarker vårdas i dagsläget främst i skyddade områden. Fem av sex våtmarker intill utpekade värdefulla kulturmiljöer hävdas idag inom naturreservat. Inom landsbygdsprogrammet finns möjlighet att söka pengar för att restaurera våtmarker och åtgärder för att förbättra vattenkvalitet.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer att nås till år 2020. Länets våtmarker fortsätter att påverkas negativt och hoten mot våtmarkerna är fortfarande många. Arbetet med att skydda myrar går långsamt, för få naturvårdsåtgärder genomförs, olika verksamheter behöver ta större hänsyn och det finns potential att förbättra rättstillämpningen. För att nå målet krävs bland annat mer resurser för reservatsbildning, skötsel och restaurering av våtmarker samt insatser inom skogsbruket. Sammanfattningsvis försämras tillståndet i miljön.

Långsamt skydd av myrskyddsplanen

Resurserna för områdesskydd är begränsade och genomförandet av Myrskyddsplanen går fortfarande långsamt. En orsak till det långsamma genomförandet är att skydd av skog fortfarande har prioriterats högre. ESAB-paketet bidrar dock till att 4 nya myrskyddsplaneobjekt säkras vilket har gett skyddsarbetet en bra skjuts närmare målet. För närvarande arbetar länsstyrelsen med fem av de åtta områden som återstår att skydda. Länsstyrelsen bedömer att de myrar som återstår att skydda i myrskyddsplanen kommer att kunna skyddas till 2020 om tillräckliga medel anslås.

Hänsyn till våtmarker

Befintliga styrmedel räcker inte för att säkerställa tillräcklig hänsyn till våtmarker, inklusive sumpskogar, inom framförallt skogsbruket. Det är önskvärt att skogsstyrelsen ges ökad rådighet och ytterligare resurser vad gäller skärpt tillsyn och förebyggande rådgivning.

Vägdragningar är ett stort problem. Här är vi i behov av ett skarpare regelverk. Gärna i kombination med ekonomiska incitament för markägare att samverka för att skapa färre och gemensamma vägdragningar i anslutning till värdefulla våtmarker. Färre vägar minskar den direkta påverkan på våtmarkerna, samtidigt som fragmenteringen av landskapet begränsas.

Restaurering och skötsel

Resurserna till skötsel och områdesskydd behöver förstärkas för att kunna genomföra restaurerings- och skötselinsatser. Det senare gynnas av pågående LIFE-projekt som har åtgärdat diken inom ytterligare ett naturreservat under 2014. Det finns möjlighet att söka bidrag hos Skogsstyrelsen (Nokås) för att återställa våtmarker och lägga igen diken men ansökningarna har än så länge varit få. Även inom landsbygdsprogrammet finns återigen möjlighet att söka pengar för att restaurera och anlägga våtmarker.

Det är även önskvärt med en enklare hantering för avveckling av markavvattningsföretag som inte längre fyller det ursprungliga syftet, många av dessa har fortfarande en negativ påverkan på naturvärdena. Det skulle också underlätta vid framtida restaureringar.

Pil uppåt smiley saknas Myllrande våtmarker i Västernorrlands län

Indikatorer som följer upp målet