Ingen av de tolv miljökvalitetsmålen, som bedöms regionalt i höstens uppföljning, är möjliga att nå i länet till år 2020 med idag beslutade styrmedel och åtgärder. Två av målen - Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet - är nära att nås medan övriga elva mål nås inte i länet utan ytterligare beslut om styrmedel och åtgärder.
Trafiken behöver minska genom vissa tätorter för att målet Frisk luft ska uppnås i länet och flera sådana projekt är på gång. För att uppnå Grundvatten av god kvalitet behöver vattenskyddsområden revideras och fastställas i högre takt.
Trenden för nedfall samt utvecklingen i sjöar och vattendrag bedöms positiv, men det krävs ytterligare åtgärder för att Bara naturlig försurning ska uppnås. För Giftfri miljö är kunskaperna om miljögifters verkan och förekomst i miljön fortfarande bristfällig och på grund av länets industrihistoria finns mycket föroreningar kvar i ekosystemet som kommer att vara resurs krävande att åtgärda.
För att uppnå målet om en God bebyggd miljö krävs mer resurser för framtagande av viktiga planeringsunderlag inom bland annat dricksvattenförsörjning, kulturmiljövård och klimatanpassning. För Ingen övergödning behövs ökad samverkan mellan mark- och vattenanvändare och myndigheter så att styrmedlen används mer effektivt. Att en hög andel övergödningsämnen kommer från andra länder är problematiskt.
Det är långt kvar tills samtliga Sjöar och vattendrag kommer att ha minst god ekologisk och kemisk status eller potential enligt vattenförvaltningsförordningen. För Hav i balans och levande kust och skärgård krävs ytterligare stora ekonomiska resurser för att till exempel kunna verifiera statusbedömningar och för att kunna tillämpa rätt åtgärder.
Det minskade arealbehovet i jordbruket är huvudskälet till att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. För att uppnå Levande skogar krävs bland annat att mängden skog som undantas från skogsbruk ökar, att hänsynen vid avverkningar blir bättre och att skyddszonernas funktionalitet förbättras. För att uppnå Myllrande våtmarker krävs mer resurser för reservatsbildning, skötsel och restaurering av våtmarker samt insatser inom skogsbruket. Ett rikt växt- och djurliv är starkt beroende av hur det går för flera andra miljömål. Kunskapen om många arters hotbild är fortsatt dåligt känd, vilket försvårar arbetet med biologisk mångfald.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Myllrande våtmarker
Takten att skydda våtmarker är fortsatt låg och skötselbehovet av tidigare hävdade våtmarker är fortsatt stort. Intresset att restaurera igenväxande våtmarker ökar och restaureringsarbete pågår bla inom ett nationellt LIFE-projekt. Skärpt hänsyn behövs inom skogsbruket och vid vägbyggnation.
Resultat
Västernorrland är ett våtmarksrikt län - nästan 20 procent av länets yta, det vill säga 400 000 hektar, täcks av våtmarker varav cirka hälften är myr. Våtmarker har nyttjats till såväl odling, djurfoder, bränsle som skogsråvara och de fortsätter att påverkas negativt, dels genom exploatering men även hydrologiskt. Samtidigt är skyddstakten samt restaureringstakten för låg.
Ekosystemtjänster och främmande arter samt påverkan på våtmarker
Dikesrensning, skyddsdikning, utbyggnad av skogsbilvägar, avverkningar samt markskador i samband med skogsbruksåtgärder är idag de vanligaste orsakerna till ny hydrologisk påverkan på våtmarker. Dikning (främst dikesrensning och skyddsdikning) har åter hamnat i fokus på grund av ökat behov av skogsråvara. Behovet av permanenta skogsbilvägar över våtmarker kan öka om klimatförändringar försvårar brukandet av tillfälliga vintervägar vilket ger ökad hydrologisk påverkan samt fragmentering av habitat.
I dagsläget bedrivs torvbrytning i liten omfattning men intresset har ökat, både för nybrytning och utökning av befintliga täkter. Intresset för torvbrytning har ökat och kan lokalt påverka våtmarker. Gödsling och kalkning kan förekomma i eller i anslutning till värdefulla våtmarker.
Främmande arter i form av contortatall förekommer inom myrskyddsplaneobjekt. Under 2009-2011 har cirka 50 hektar med contorta avverkats inom objekt i Myrskyddsplanen och ytterligare 30 hektar planeras avverkas under vintern 2012/2013.
Hotade arter och återskapade våtmarker
Analyser inom miljöövervakningen visar att vegetationen förändras i länets våtmarker,tidigare öppna myrar växer igen. Orsakerna är gamla diken som avvattnar myren eller upphörd hävd (prel. rapport från satellitövervakning).
Arbete med att få till stånd restaurering av fler våtmarker i skogslandskapet i länet pågår, bland annat inom ett LIFE-projekt. Under 2012 har diken inom två naturreservat lagts igen och hävd återupptagits inom Prästflons naturreservat. För restaurering av våtmarker i odlingslandskapet har taket för ersättning inom landsbygdsprogrammet höjts. Intresset för åtgärder tycks ha ökat i länet och fler brukare än tidigare har kontaktat länsstyrelsen.
Våtmarkstypernas utbredning samt bevarade natur- och kulturmiljövärden
Idag återstår att ge sju av de 23 objekten i myrskyddsplanen ett formellt skydd. Övriga 16 områden är skyddade som naturreservat, Natura 2000 eller både och. Flertalet av de återstående våtmarkerna i Myrskyddplanen är föreslagna för det så kallade ESAB-paketet, en överenskommelse om områdesskydd mellan Naturvårdsverket och Sveaskog. Resultatet av denna uppgörelse är dock i dagsläget osäker. Inget av Myrskyddsplanens områden har skyddats under 2012.
Kulturhistoriska anläggningar och lämningar i anslutning till våtmarker vårdas i dagsläget främst i skyddade områden. Fem av sex våtmarker intill utpekade värdefulla kulturmiljöer hävdas idag inom naturreservat. Inom landsbygdsprogrammet finns möjligheter, åtminstone fram till 2013, att söka pengar för att restaurera kulturmiljövärden och återuppta hävd på våtmarker.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer att nås till år 2020. Länets våtmarker fortsätter att påverkas negativt och hoten mot våtmarkerna är fortfarande många. Tillräckliga styrmedel saknas för att vända utvecklingen. Arbetet med att skydda myrar går för långsamt. För att nå målet krävs bland annat mer resurser för reservatsbildning, skötsel och restaurering av våtmarker samt insatser inom skogsbruket. Sammanfattningsvis så försämras tillståndet i miljön.
Styrmedel behövs för bättre hänsyn
Befintliga styrmedel räcker inte för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom främst skogsnäringen. Länsstyrelsen saknar resurser och rådighet att arbeta förebyggande genom samråd och tillsynsverksamhet. Bidrag saknas för att åtgärda gamla, uttjänta diken som alltjämt avvattnar myrar i skogslandskapet. På grund av detta genomförs inte tillräckliga åtgärder för att förbättra miljötillståndet i länets våtmarker. På nationell nivå pågår arbete med skärpning av hänsynsreglerna. För miljökvalitetsmålet regionalt är det mycket angeläget att länsstyrelserna får utökade möjligheter att förelägga om hur verksamheter ska bedrivas med hänsyn.
Resursbrist för bevarande av arter och habitat
Resurserna för områdesskydd är begränsade och arbetet tar lång tid. ESAB-paketet hoppas dock kunna ge skyddsarbetet en bra skjuts närmare målet. Resurserna till skötsel och områdesskydd behöver förstärkas och restaureringsinsatser samt skötselinsatser vidtas. Det senare gynnas av pågående LIFE-projekt och möjligheter att söka pengar inom landsbygdsprogrammet.