Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Västernorrlands läns miljömål?

Inget av de tolv miljökvalitetsmålen som bedöms regionalt i höstens uppföljning är möjliga att nå i länet med idag beslutade styrmedel och åtgärder. Två av miljökvalitetsmålen - Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet – är nära att nås medan övriga tio miljökvalitetsmål inte nås i länet.

Uppföljningen av miljökvalitetsmålen påvisar några genomgående problem: bristande resurser som försvårar möjligheterna att genomföra nödvändiga åtgärder och åstadkomma positiva förändringar i miljön. Det finns vidare ett stort behov av ett mer strategiskt arbete med tillsyn, tillämpning av befintliga styrmedel, och samarbete mellan olika aktörer. Det behövs förbättrade kunskapsunderlag respektive utbildningsinsatser för att öka medvetandet om hur olika förhållanden påverkar miljön. Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till såväl bättre utformade insatser som beteendeförändringar till gagn för både hälsa och miljö. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö påvisar behov av förbättrade kunskapsunderlag och kompetens.

Ökad användning av biobränslen har inneburit att utsläppen av växthusgaser har minskat med nästan 40 procent sedan 1990. Det är en stor utsläppsminskning jämfört med övriga län. Transporter och arbetsmaskiner genererar den största mängden växthusgaser, samtidigt som förutsättningarna är goda att åstadkomma ytterligare utsläppsbegränsningar.  I länet finns flera energiintensiva processindustrier men mycket av energiomsättningen baseras på förnybar energi, samtidigt som förutsättningarna att ytterligare öka andelen förnybar energi är goda.

Västernorrland är ett skogs- och glesbygdslän, där skogsindustrin är en viktig sektor för länets sysselsättning och konkurrenskraft. Ett stort uttag av biobränsle och skogsråvaror är förvisso gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan, men kan samtidigt bidra till förlorad biologisk mångfald, försurning av mark och vatten, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Det är viktigt att hantera olika målkonflikter och verka för att en god balans och samförstånd uppnås mellan naturvärden och berörda näringar.

Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag samtidigt som befintlig vattenskyddslagstiftning i högre grad behöver utnyttjas. Framtagandet av regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner är viktiga verktyg som det behöver arbetas vidare med.

För miljömålet Giftfri miljö är bristen på tillförlitliga och fullständiga kunskapsunderlag ett centralt bekymmer samtidigt som miljögiftsproblematiken är allvarlig mot bakgrund av länets industrihistoria.  Inom länet har vi främst rådighet kring åtgärder av förorenade områden, där brist på såväl kunskapsunderlag som ekonomiska resurser för åtgärdsarbeten påverkar resultatet negativt. 

Generellt är utvecklingen negativ för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv är till stora delar avhängigt en mer positiv utveckling hos övriga miljömål. Det är bland annat viktigt med ökad hänsyn inom exempelvis skogsbruket. Inom Myllrande våtmarker och Levande skogar behövs skärpt hänsyn och utökade reservats-, skydds- och restaureringsinsatser.

Utvecklingen för Ett rikt odlingslandskap är negativ med minskande jordbruksverksamhet och arealanvändning, främst beroende på svag lönsamhet för länets jordbruk och en generationsväxling med många äldre lantbrukare. För att vända trenden med minskad markanvändning måste det bli mer lönsamt att bruka jordbruksmarken aktivt.

Trenden för God bebyggd miljö är positiv och ett aktivt arbete pågår inom översiktsplanering vilket skapar bättre förutsättningar för ett intensifierat tvärsektoriellt arbete och en sammanhängande planering. Detta till trots saknas det underlag för hantering av flera av de olika preciseringarna som ingår i miljömålet.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat 

Av länets kustvattenförekomster når preliminärt 55 procent målet god ekologisk status enligt länsstyrelsens bedömning. Kunskaperna om Bottenhavet och dess tillstånd ökar samtidigt som påverkan på havet tilltar och fler miljöproblem uppmärksammas. Den marina miljön i Västernorrland utsätts bland annat för påverkan från miljögifter, främmande arter och gener, utsläpp av kväve och fosfor, strandnära exploatering och vandringshinder.

Länet har en lång industrihistoria med ett stort antal industrier längs kusten, vilket innebär att flera områden idag är påverkade av föroreningar. Till exempel har ett flertal starkt förorenade fiberbankar nyligen undersökts. Därmed finns ett bättre underlag för prioritering av framtida åtgärder. Kartläggning av miljögiftspridning i det marina ekosystemet fortgår. Identifiering och kartläggning av områden med höga marina naturvärden pågår och är i dagsläget klar för delar av länet. 

Genom projektet Baltic Sea Protected Area (BSPA) Höga Kusten har vi arbetat med ekosystembaserad adaptiv förvaltning av ett stort värdefullt marint område. Tillsammans med boende och verksamma i området har en plan för förvaltning av havet i Höga Kusten tagits fram. Styrmedel saknas dock för förvaltning av Baltic Sea Protected Area (BSPA) Höga Kusten.

Längs kusten finns många värdefulla kulturmiljöer, bland annat fiskelägena och industrihistoriska lämningar. Dessa är uppskattade miljöer, vars värden tas tillvara och utvecklas.

Yrkesfisket i länet är oförändrat de senaste åren. Idag bedöms endast enstaka populationer vara påverkade av fisket. Lax och öring är känsliga bland annat på grund av utbyggnaden av älvar. Spridning av främmande arter från havsbaserade fiskodlingar kan orsaka skada. Den amerikanska havsbortmasken, Marenzelleria spp., fortsätter att öka längs kusten.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att miljökvalitetsmålet inte kommer att nås till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ett antal av preciseringarna är nära att nås men det krävs ytterligare stora ekonomiska tillskott. Flertalet preciseringar kräver utökade miljöövervakningsprogram för kust och hav.

Det krävs medel för att verifiera statusbedömningar inom vattenförvaltningen för att kunna tillämpa rätt åtgärder. För att nå god kemisk status kommer efterbehandling av förorenande områden behövas. För preciseringen Främmande arter saknas både riktlinjer för bedömning och strategi för åtgärder.

Arbetet med identifiering och kartläggning av värdefulla marina habitat måste fortsätta så att bland annat viktiga lekplatser för fisk och häckningsplatser för fågel kan ges skydd vid behov.

Det saknas medel för förvaltning av de marina värdena i BSPA-området Höga Kusten. Sverige har åtagit sig ett internationellt ansvar för sina BSPA-områden och medel bör avsättas för förvaltningen av områdena.

Vad gäller kulturhistoriska miljöer med havsanknytning finns goda förutsättningar för fortsatt bevarande och utveckling då både maritima kulturmiljöer och industrisamhällets kulturarv är utpekade som profilområden i länets kulturmiljövårdsprogram.