Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Västernorrlands läns miljömål?

Inget av de tolv miljökvalitetsmålen som bedöms regionalt i höstens uppföljning är möjliga att nå i länet med idag beslutade styrmedel och åtgärder. Två av miljökvalitetsmålen - Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet – är nära att nås medan övriga tio miljökvalitetsmål inte nås i länet.

Uppföljningen av miljökvalitetsmålen påvisar några genomgående problem: bristande resurser som försvårar möjligheterna att genomföra nödvändiga åtgärder och åstadkomma positiva förändringar i miljön. Det finns vidare ett stort behov av ett mer strategiskt arbete med tillsyn, tillämpning av befintliga styrmedel, och samarbete mellan olika aktörer. Det behövs förbättrade kunskapsunderlag respektive utbildningsinsatser för att öka medvetandet om hur olika förhållanden påverkar miljön. Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till såväl bättre utformade insatser som beteendeförändringar till gagn för både hälsa och miljö. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö påvisar behov av förbättrade kunskapsunderlag och kompetens.

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att minska i Västernorrland tack vare att stor del av energiomsättningen baseras på förnybar energi. Länet har samtidigt en mycket hög användning av energi räknat per invånare beroende på att det här finns ett flertal energiintensiva industrier tillsammans med en liten folkmängd.  En stor utmaning ligger i att minska klimatpåverkan från transportsektorn. Därför läggs ett stort fokus på åtgärder kopplade till kollektivtrafik och gång- och cykelåtgärder, liksom satsningar på effektivare transportnav. Dessa insatser gynnar också miljömålet Frisk luft.

Västernorrland är ett skogs- och glesbygdslän, där skogsindustrin är en viktig sektor för länets sysselsättning och konkurrenskraft. Ett stort uttag av biobränsle och skogsråvaror är gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan, men kan samtidigt bidra till förlorad biologisk mångfald, försurning av mark och vatten, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv.

Generellt är utvecklingen negativ för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv är till stora delar avhängigt en mer positiv utveckling hos övriga miljömål. Inom Myllrande våtmarker och Levande skogar behövs skärpt hänsyn och utökade reservats-, skydds- och restaureringsinsatser. Potentiella målkonflikter behöver hanteras mer strategiskt så att god balans och samförstånd uppnås mellan naturvärden och berörda näringar.

Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag samtidigt som befintlig vattenskyddslagstiftning i högre grad behöver utnyttjas. Framtagandet av regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner är viktiga verktyg att arbeta vidare med.

I länet pågår ett arbete med att lyfta strategin om Giftfri vardag till kommunerna. Studier av miljögifter i länet motsäger tidigare uppfattningar att halterna i miljön sjunker över tid, samtidigt som en fullständig helhetsbild saknas när det gäller förekomst av kemiska ämnen.

Utvecklingen för Ett rikt odlingslandskap är negativ med minskande jordbruksverksamhet och arealanvändning, främst beroende på svag lönsamhet för länets jordbruk och en generationsväxling med många äldre lantbrukare. För att vända trenden med minskad markanvändning måste det bli mer lönsamt att bruka jordbruksmarken aktivt.

Trenden för God bebyggd miljö är positiv och ett aktivt arbete pågår inom översiktsplanering vilket skapar bättre förutsättningar för ett intensifierat tvärsektoriellt arbete och en sammanhängande planering. Detta till trots saknas det alltjämt underlag för hantering av flera av de olika preciseringarna som ingår i miljömålet.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

God miljöstatus

Inga bedömningar kan göras. Den framtagna nulägesbeskrivningen [1] för havsmiljö är dock ett viktigt underlag i kommande havsplaneringen.

God ekologisk och kemisk status

Av länets kustvattenförekomster når 52 procent målet god ekologisk status enligt länsstyrelsens bedömning [2, 3]. De viktigaste orsakerna till lägre status är främst miljögifter och utsläpp av kväve, fosfor och syreförbrukande ämnen.

Länet har en lång industrihistoria och ett i ett flertal förorenade bottenområden med fiberbankar eller fiberhaltiga sediment har kompletterande provtagning genomförts [4] och ett bättre verktyg för riskklassning och prioritering håller på att tas fram. Kartläggning av miljögiftspridning i det marina ekosystemet genomförs också [5].

Ekosystemtjänster

Ingen samlad bedömning kan göras. Genom Baltic Sea Protected Area, BSPA, Höga Kusten finns dock en brett framtagen plan för ekosystembaserad adaptiv förvaltning av ett stort värdefullt marint område [6]. Den framtagna Nulägesbeskrivningen [1] för havsmiljön är också ett viktigt underlag i den kommande havsplaneringen.

Grunda kustnära miljöer

Ingen samlad bedömning kan göras. Inventeringsarbete för att kartlägga vegetationsklädda bottnar pågår dock fortlöpande i länet [7, 8] för att bland annat identifiera och kartlägga områden med höga marina naturvärden och är i dagsläget klar för delar av länet. Även provfisken och utvärderingar av kustfiskbestånd för begränsade kustområden genomförs [5, 9]. Utvidgat strandskydd har införts för att värna naturvård och friluftsliv [10].

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Ingen samlad bedömning kan göras. Flera kustmynnande vattendrag är föremål för åtgärdsarbete för att gynna tillgången till områden som är viktiga i livscykeln för flera av kustens fiskarter och inventeringar görs för att identifiera åtgärdsbehov [11]. Kustfågelfaunan följs i länet genom upprepade inventeringar [5, 12].

Hotade arter och återaställda livsmiljöer

Ingen samlad bedömning kan göras. Utter har inventerats i länet och spårtecken efter arten förekommer nu vid flera kustnära och marint knutna lokaler vilket indikerar en återetablering i länets kustvatten.

Främmande arter och genotyper

Ingen samlad bedömning kan göras. Vattenpest (Elodea canadensis), Nya Zeeländsk tusensnäcka (Potamopyrgus antipodarum), havstulpaner (Balanus spp.), samt mink är några exempel på främmande arter som förekommer i länet och som kan ha stor påverkan på ekosystem. Den amerikanska havsbortmasken (Marenzelleria spp) fortsätter att öka längs kusten och dess förekomst i fiberhaltiga miljögiftbelastade sediment oroar. Även spridning av främmande arter från fiskodlingar kan orsaka skada.

Genetiskt modifierade organismer

Ingen bedömning eftersom inga indikatorer eller kunskaper finns.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Länet har två naturreservat i marina miljöer samt ett fiskeläge skyddat som kulturreservat. Utvidgat strandskydd har införts för att värna naturvård och friluftsliv [10]. Yrkesfisket i länet är oförändrat de senaste åren. Idag bedöms endast enstaka populationer vara påverkade av fisket. Lax och öring är känsliga bland annat på grund av utbyggnaden av älvar.

Kulturlämningar under vatten

Ingen samlad bedömning kan göras av indikatorn.

Friluftsliv och buller

Utvidgat strandskydd har införts för att värna naturvårdsintressen och friluftsliv [10].

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet inte kommer att nås till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ett antal av preciseringarna är nära att nås men det krävs ytterligare stora ekonomiska resurser för att genomföra nödvändiga åtgärder. Dagens övervakning [5, 13] ger inte de underlag som krävs för att följa utvecklingen i havsmiljön och flertalet preciseringar kräver utvecklade och utökade övervakningsprogram.

God miljöstatus

Kommande bedömningar inom havsförvaltningen kommer att utgöra viktigt underlag för bedömning och förvaltning.

God ekologisk och kemisk status

Det krävs medel för att verifiera statusbedömningar inom vattenförvaltningen för att säkerställa bedömningar och för att kunna tillämpa och dimensionera rätt åtgärder. Påverkan från främmande arter ingår inte i bedömningen av ekologisk status på grund av brister i underlag och bedömningsmodell. Hoten från främmande arter är dock påtagliga och utbredda. Stora insatser från myndigheter och kommuner krävs för att nå miljökvalitetsnormerna för kustens vattenförekomster. För att nå god kemisk status kommer efterbehandling av förorenande områden behövas i stor skala. Genomfört och pågående åtgärdsarbete behöver också bättre dokumenteras.

Ekosystemtjänster

Det skulle behövas en kartläggning av kustens viktiga ekosystemtjänster och ekosystemtjänsters värde behöver bättre belysas vid tillståndsprövning och samhällsbyggnad. Det saknas medel för förvaltning av de marina värdena i BSPA-området Höga Kusten. Sverige har åtagit sig ett internationellt ansvar för sina BSPA-områden och medel bör avsättas för förvaltningen av områdena.

Grunda kustnära miljöer

Arbetet med identifiering och kartläggning av värdefulla marina habitat måste fortsätta så att bland annat viktiga lekplatser för fisk kan lokaliseras, tillgängliggöras, restaureras och ges skydd vid behov.

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Åtgärdsarbetet för återskapande och tillgängliggörande av lekområden för kustfisk behöver intensifieras.

Hotade arter och återaställda livsmiljöer

Analyser av tillståndet för fler hotade arter och missgynnade habitat behöver göras.

Främmande arter och genotyper

Fortsatta inventeringar och påverkansbedömningar behöver göras för ett flertal främmande arter som spridits i våra kustvatten. För preciseringen saknas både riktlinjer för bedömning och strategi för åtgärder.

Genetiskt modifierade organismer

Kännedomen om spridning av genetiskt modifierade organismer i kustvatten är i det närmaste obefintlig.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Vad gäller kulturhistoriska miljöer med havsanknytning finns goda förutsättningar för fortsatt bevarande och utveckling då både maritima kulturmiljöer och industrisamhällets kulturarv är utpekade som profilområden i länets kulturmiljövårdsprogram. Ytterligare marina områden med höga naturvärden behöver skyddas.

Kulturlämningar under vatten

Kunskapen om kulturlämningar under vatten behöver samlas.

Friluftsliv och buller

Ingen analys kan göras.

Referenser

[1] Havsplanering – Nuläge för Bottniska viken 2015. Länsstyrelsen Västernorrland Rapport 2014:25

[2] Förslag på åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021, Samrådshandling. Vattenmyndigheten Bottenhavet, 2015.

[3] VattenInformationsSystem Sverige, VISS. http://viss.lansstyrelsen.se/

[4] Kartläggning av fiberhaltiga sediment längs Västernorrlands kust. Sveriges Geologiska Undersökning, Rapport 2014:16.

[5] Länsprogram för den regionala miljöövervakningen 2015-2020 i Västernorrlands län. Rapport 2014:21, Länsstyrelsen Västernorrland.

[6] Samverkansplan för BSPA Höga Kusten, Länsstyrelsen Västernorrland, 2011.

[7] Marina dykinventeringar av vegetationsklädda bottnar i Västernorrland – Vegetationsinventering och naturvärdesbedömning av fyra områden: Grundsundakusten, Omnefjärden, Hemsön samt södra Härnön. Länsstyrelsen Västernorrland Rapport 2014:01

[8] Makrofytinventering i naturreservatet Salen, En inventering av arter i naturreservatet Salens vatten 2014. Rapport 2015:5, Länsstyrelsen Västernorrland.

[9] Miljöövervakning i Gaviksfjärden, Västernorrlands län – sammanställning och resultatanalys. Rapport 2013:10, Länsstyrelsen Västernorrland

[10] Beslut om utvidgat strandskydd i Västernorrlands län. http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/strandskydd/Pages/utvidgat-strandskydd.aspx

[11] Inventering av vägpassager, Kustmynnande vattendrag i Västernorrland 2013. Länsstyrelsen Västernorrland Rapport 2014:04

[12] Kustfågelinventering BSPA Höga Kusten juni 2013. Länsstyrelsen Västernorrland, Rapport 2014:05

[13 ]Övervakningsprogram 2012 för Bottenhavets vattendistrikt. Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen Västernorrland 2012.

 

Pil uppåt smiley saknas Hav i balans i Västernorrlands län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas