Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Västernorrlands läns miljömål?

Den centrala slutsatsen utifrån miljömålsbedömningen 2016 är att inget av de tolv miljökvalitetsmålen, som länsstyrelsen bedömt på regional nivå, har uppnåtts. Två av miljökvalitetsmålen - Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet – bedöms vara nära att nås medan övriga tio miljökvalitetsmål inte nås i länet.

Trots att länet i dagsläget inte uppfyller något av miljömålen finns det ljusglimtar, exempelvis en allt större energiomsättning baserad på förnybar energi, att vi över en längre tid kan se att olika utsläpp minskar, liksom att nödvändig regional samverkan ökar.

Uppföljningen av miljökvalitetsmålen påvisar några särskilda utmaningar: behov av ett mer strategiskt arbete med tillsyn, tillämpning av befintliga styrmedel, och samarbete mellan olika aktörer. Förbättrade kunskapsunderlag respektive utbildningsinsatser behövs för ökad medvetenhet om hur olika förhållanden påverkar miljön, vilket förväntas bidra till bättre utformade insatser och beteendeförändringar till gagn för både hälsa och miljö. I vissa fall saknas resurser vilket försvårar genomförandet av olika åtgärder. Det är viktigt med ett aktivt omställningsarbete i bred samverkan mellan alla berörda parter.

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att minska i Västernorrland tack vare att stor del av energiomsättningen baseras på förnybar energi, samtidigt som en stor utmaning ligger i att minska klimatpåverkan från transportsektorn. Generellt är utvecklingen negativ för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Potentiella målkonflikter behöver hanteras mer strategiskt så att god balans och samförstånd uppnås mellan naturvärden och berörda näringar. Inom vattenmålen behövs bättre kunskapsunderlag samtidigt som befintlig vattenskyddslagstiftning kan nyttjas mer. Arbetet med att lyfta strategin om Giftfri vardag till kommunerna är prioriterat. Utvecklingen för Ett rikt odlingslandskap är negativ med minskande jordbruksverksamhet och arealanvändning, främst beroende på svag lönsamhet för länets jordbruk. Trenden för God bebyggd miljö är positiv och ett aktivt arbete pågår inom översiktsplanering vilket skapar bättre förutsättningar för ett tvärsektoriellt arbete och en mer sammanhängande planering.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Utsläppen i Västernorrland har minskat med knappt fyra procent mellan 2013 och 2014. Relativt 1990 är minskningen 44 procent vilket är mycket jämfört med andra län. Det är i första hand inom industri- och energisektorn som utsläppen av växthusgaser minskat genom att eldningsolja har ersatts med biobränslen [1].

Västernorrland har en mycket hög användning av energi räknat per invånare. I länet finns flera energiintensiva processindustrier som pappers- och massaindustrier, kemisk industri och produktion av primäraluminium. Energianvändningen var under 2014 cirka 110 megawattimmar per invånare och är därmed bland de högsta i landet [2]. Ett flertal energiintensiva industrier, gör tillsammans med en liten folkmängd, att den specifika energianvändningen per invånare blir hög. Trots att användningen av energi effektiviserats inom bland annat bebyggelse har energianvändningen ökat under senare år på grund av ökad produktion vid flera industrier.

En stor del av energiomsättningen baseras på förnybar energi i form av avlutar och träbränslen. Skogsindustrierna och fjärrvärmeföretagen har kommit långt med att minska användningen av fossila bränslen. Det finns flera exempel på lyckade samarbeten mellan industrier och fjärrvärmeföretag som inneburit ökad resurshushållning och minskad användning av fossila bränslen.

Västernorrland har goda förutsättningar att öka andelen förnybar energi från bland annat biobränsle, vindkraft och solenergi. År 2015 fanns det 203 vindkraftverk i drift i Västernorrland med en installerad effekt på 546 MW. En kraftig utbyggnad har skett under det senaste året där den installerade vindkraftseffekten ökat med nästan 400 procent under 2015. Västernorrland ligger på fjärde plats i länsrankingen och Sollefteå är den kommun i Sverige med högst installerad vindkraftseffekt [3].

Utsläppen från transporter och arbetsmaskiner är 2015 i samma storleksordning som 1990 och står för den största andelen av utsläppen av växthusgaser i Västernorrland. Den genomsnittliga körsträckan per invånare i Västernorrland är, i liket med andra glest befolkade län, förhållandevis hög. Det är även en stor variation av bilresor inom länet. I Ånge kommun som är glest befolkat är körsträckan 862 mil per person under 2015 och i Härnösand som är mer tätbebyggd är körsträckan 674 mil per person. Bilresandet i länet har ökat från 730 mil per person till 739 mil per person under 2015. Västernorrland tillhör även de län som har flest bilar per invånare. Bilresandet i länet varierar i liten utsträckning mellan åren 2005-2014 [4].

Intresset för att ställa om till användning av förnybara drivmedel är stort. Hittills har 15 investeringsstöd från Klimatklivet beviljats till Västernorrland. Av dessa går nio investeringsstöd till tankstationer för förnybara bränslen och laddinfrastruktur. Flera stöd går till att bygga tankstationer för HVO- biodiesel.

Analys

Det är en stor utmaning för länet att minska klimatpåverkan från transportsektorn. Länet är glest befolkat med långa transportavstånd. Skogsråvara från inlandet till de kustbaserade pappers- och massindustrierna innebär mycket transporter. En utveckling av järnvägssystem och kollektivtrafik är viktiga delar i att minska klimatpåverkan från transportsektorn.

Invånarna i Västernorrland reser, i liket med andra glest befolkade län, mycket med bil. En utvecklad kollektivtrafik och ändrade resvanor är viktigt för att minska resor med bil. I den regionala transportplanen 2014-2025 läggs ett stort fokus på åtgärder kopplade till kollektivtrafik och gång- och cykelåtgärder som därmed ger bättre förutsättningarna för hållbart resande [5].

Den tydliga flaskhalsen inom den Botniska korridoren är järnvägssträckan mellan Gävle och Härnösand. Mellan år 2000 och 2012 har antalet tåg på vissa sträckor ökat från cirka 30 till 70 tåg per dygn. För att kunna flytta transporter från lastbil till järnväg behöver kapaciteten på sträckan förbättras. För att säkerställa en långsiktigt hållbar lösning på Ostkustbanan måste planeringen av en ny dubbelspårslösning påbörjas omgående. Arbetet bör genomföras sammanhållet för ny dubbelspårig järnväg mellan Gävle och Sundsvall samt ny dragning av järnvägen mellan Sundsvall och Härnösand.

Det pågår flera viktiga satsningar i utvecklingen av ett effektivt transportnav i Sundsvall med kopplingar mellan väg, järnväg och sjöfart i området Tunadal–Korsta–Ortviken, där om- och utlastning kan ske effektivt [6]. Ett annat projekt som syftar till att minska klimatpåverkan från transportsektorn är Mittstråket som leds av Länsstyrelsen Västernorrland. Mittstråket Sundsvall-Östersund-Trondheim är en viktig pulsåder för personresor och godstransporter och har stor betydelse ur ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Stråket har nationellt definierats som ett trafikslagsövergripande stråk med stor relevans för internationella gods- och persontransporter [7].

Skogsindustrierna och fjärrvärmeföretagen har kommit långt i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. Det finns goda förutsättningar att ytterligare begränsa utsläppen av växthusgaser genom att till exempel ersätta olja med biobränslen och att minska andelen fossila material som går till avfallsförbränning. Industrin i Västernorrland har mycket goda möjligheter att bidra till att vi på sikt kan ersätta importerade fossila bränslen med förnybara bränslen från skogsråvara. För att uppnå målsättningen om en fossilfri fordonsflotta till 2030 med en storskalig produktion av förnybara drivmedel krävs ett tydligt besked om de långsiktiga förutsättningarna för beskattning av biodrivmedel.

För att uppnå visionen om en hållbar och resurseffektiv energianvändning och inga nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 behövs en kombination av investeringar i ny teknik och beteendeförändringar.

Referenser

[1] Nationell emissionsdatabas RUS

[2] SCB, Kommunal och regional energistatistik

[3] Energimyndigheten

[4] RUS statistik och data

[5] Regional transportplan för Västernorrlands län 2014-2025, lansstyrelsen.se/vasternorrland

[6] sundsvalllogistikpark.se

[7] Projekt Funktionella Mittstråket, lansstyrelsen.se/vasternorrland