Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Gävleborgs läns miljömål?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Når vi miljömålen i Gävleborg?

Trots ett omfattande miljöarbete i offentlig verksamhet, näringsliv och bland privatpersoner nås bara ett fåtal miljökvalitetsmål i Gävleborg.

Läget för Gävleborgs miljö är dock något ljusare än för resten av Sverige. Det beror främst på att vi har god tillgång till naturresurser samt att vi inte är ett så tätbefolkat län. Gävleborg har goda grundvattentillgångar och med några få undantag även en bra kvalitet på grundvattnet. Luftkvaliteten är också generellt sett god.

Positivt är att flera kommuner arbetar med nya översiktsplaner och utvecklingen för målet God bebyggd miljö bedöms som positiv. För målet Levande sjöar och vattendrag går utvecklingen långsamt åt rätt håll. Restaureringsåtgärder i fysiskt påverkade vattendrag görs årligen av kommuner och andra organisationer, vilket gör att livsmiljön för organismer som är beroende av vatten blir bättre. Det är viktigt att värdefulla kulturmiljöer vid vatten samtidigt bevaras.

Trenden är negativ för några av målen. För att nå Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv krävs skötsel och skydd av biologisk mångfald och kulturmiljöer. Betesmarker, fäbodmiljöer och våtmarker hotas av igenväxning då hävden upphör och resurserna till skydd av värdefulla miljöer som gammal skog är inte tillräckliga.

Utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter minska, men inte i tillräcklig omfattning. Störst utmaningar på länsnivå står transportsektorn och den energiintensiva industrin inför.

Det senaste året har Länsstyrelsen skrivit överenskommelser med kommuner och Region Gävleborg kring åtgärder för länets miljö och för klimatanpassning. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i länets vatten pågår och förväntas ta fart i och med att beslut tas om ett nytt åtgärdsprogram för vatten.

Dagens insatser räcker trots allt inte till för att vi ska nå miljömålen till 2020. Ett offensivt arbete på alla nivåer i samhället krävs för att lösa flertalet miljöproblem.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Målet är nära att nås. En regional vattenförsörjningsplan tas fram och kommunerna inrättar och reviderar fler vattenskyddsområden, men arbetstakten bör öka. Genom vattenförvaltningsarbetet har medvetandet om grundvattnets betydelse och sårbarhet ökat.

Resultat

Gävleborg har relativt goda grundvattentillgångar och grundvattnet har generellt god kvalitet. Det finns dock problem med miljögifter i ett antal grundvattenförekomster. Infrastruktur, skogs- och jordbruk samt spridning av miljögifter från förorenade områden utgör hot mot grundvattnet i Gävleborg.

Grundvattnets kvalitet

I länet finns 137 grundvattenförekomster och 23 procent av dessa riskerar att inte uppnå god kemisk status. Fem procent av vattenförekomsterna har en otillfredsställande kemisk status1.

I huvudsak är det råvattenkontrollen, som sköts av vattenproducenterna, som utgör bas för kunskapsläget. Utöver råvattenkontroll insamlas årligen data i ett regionalt provtagningsprogram tillsammans med övriga länsstyrelser i Norrland och i ett nationellt provtagningsprogram som sköts av SGU.

Grundvattnet har generellt en god kvalitet men det finns en del problem med miljögifter. Miljökvalitetsnormerna överskrids för bekämpningsmedelsrester (BAM, 2,6-diklorbensamid) och klorid från vägsalt. Det har även detekterats andra föroreningar som nitrat, bly och arsenik men i mängder som inte överstiger miljökvalitetsnormerna2.  Under 2015 har en större nationell inventering av högfluorerade ämnen gjorts i ett 20-tal grundvatten i länet. Inga resultat är dock klara.

Utgående dricksvatten håller en bra kvalitet från de allmänna vattenverken, dock krävs viss form av beredning för att uppnå Livsmedelverkets normer för dricksvatten. Relativt många invånare i länet tar dricksvatten från egen brunn. Kunskapen om den kemiska statusen för enskilda brunnar i länet är bristfällig. De största problemen för den enskilda vattenförsörjningen i länet är radon, uran samt bakterier från avlopp.

Kunskapen är bristfällig om utströmmande grundvatten har en negativ påverkan på ytvatten eller växt- och djurliv.

Grundvattennivåer och kvantitativ status

Tillgången till grundvatten i länet bedöms generellt vara god. Mätningar av grundvattennivåer i stora magasin i länets östra delar, speciellt i Gävletrakten, har visat på nivåer under normal grundvattennivå under hela året. Nivåerna har lokalt legat lågt under sommar-höst i små grundvattenmagasin i kustområden, vilket drabbar enskilda brunnsägare3.

Uttag från stora grundvattenmagasin kompenseras på flera håll av naturlig eller konstgjord infiltrering från ytvatten. Grundvattenberoende ekosystem kan påverkas negativt ifall det sker grundvattensänkningar, men det saknas kunskap i frågan.

Naturgrusanvändning

Länsstyrelsen är restriktiv med att ge tillstånd till nya eller utökade grustäkter i grusåsar med dricksvattenuttag. Vad gäller uttag av naturgrus är trenden nedåtgående i länet. Det förekommer dock uttag i en stor andel av de åsar som är viktiga för dricksvattenförsörjningen. Statistik från SGU (Sveriges geologiska undersökning) visar att naturgrus används i högre grad än i övriga Sverige trots att ersättningsmaterial skulle kunna användas4.
 

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet är nära att nås till år 2020. De styrmedel som finns idag bedöms dock inte vara tillräckliga. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Skydd av grundvatten

Arbetet med att inrätta och revidera vattenskyddsområden pågår i länets kommuner och arbete med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan pågår. Cirka 25 procent av länets befintliga vattentäkter saknar idag skyddsområde och nära 60 procent behöver revideras.

Många vägar löper på viktiga åsar för vattenförsörjningen. Dessa saltas ofta och är huvudleder för miljöfarligt gods och risken är stor för förorening till grundvattnet. Trafikverket behöver arbeta med översyn av saltanvändning samt grundvattenskydd på dessa vägar.

Arbetet med att inrätta skydd av reservtäkter och potentiella dricksvattentäkter är viktigt att prioritera. Som underlag bör kommunala vattenförsörjningsplaner och vatten- och avloppsplaner tas fram.

Förbättrat kunskapsläge

Kunskapsläget om grundvattnet har ökat i och med vattenförvaltningsarbetet, det regionala miljöövervakningsprogrammet samt på grund av att råvattenkontrollen ökat i de allmänna vattentäkterna. Dock behövs en utökad övervakning för att höja kunskapen och utvecklingen om den kemiska och kvantitativa statusen.

Länsstyrelsen ser behov av att upprätta en materialförsörjningsplan för att nå en hållbar utvinning av ballastprodukter. Nationell vägledning behövs för hantering av och samsyn i materialförsörjningsplaneringen.

Länsstyrelsen har tagit fram en riskbedömning av klimateffekter på några kommunala vattentäkter i länet. En riskbedömning behöver göras för alla kommunala vattentäkter. 

Åtgärder för god kvalitet

I några kommunala vattentäkter förekommer kvalitetsproblem i form av rester av bekämpningsmedel. Åtgärder har satts in för att komma till rätta med problemen. I några täkter har förhöjda halter av klorid och kväve uppmätts. En viss översyn pågår av vägsaltsanvändning och Trafikverket arbetar med anläggande av grundvattenskydd samtidigt som en kartläggning av behovet pågår. Det sker också ett arbete med att åtgärda bristfälliga enskilda avlopp. Rådgivning till lantbrukare pågår om förbättrad hantering av bekämpningsmedel och gödselmedel5.

Behov av satsningar

Det finns ett stort antal nedlagda verksamheter med förorenade områden som löper hög risk att läcka föroreningar till grundvattnet. En ökad satsning på undersökningar och sanering av dessa områden behövs.

Insatserna bör öka för att informera enskilda brunnsägare om att undersöka kvaliteten av sitt dricksvatten och eventuellt sätta in åtgärder. Krav angående råvattenprovtagning behöver även ställas på vattenproducenter för att kunna sätta in åtgärder och följa trender.

Mer resurser behövs för att arbeta med både framtagandet och fastställandet av vattenskyddsområden hos kommuner och länsstyrelsen.

Ökade krav bör ställas på att ersättningsmaterial till naturgrus ska användas där det är möjligt. Grusåsarna har fortfarande inte ett tillräckligt skydd för att säkra den långsiktiga dricksvattenförsörjningen.

Referenser

 1 http://www.viss.lst.se/
2 Regionalt miljöövervakningsprogram i Gävleborgs län, 2009-2015, Databasarkivet hos Sveriges Geologiska Undersökningar.
3 Grundvattennätet, Sveriges geologiska undersökning (SGU).
4 http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/nyheter/index.html
5 www.jordbruksverket.se/

Pil uppåt smiley saknas Grundvatten av god kvalitet i Gävleborg

Indikatorer som följer upp målet