Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Gävleborgs läns miljömål?

I Gävleborg är läget för miljön något ljusare än för resten av Sverige. Det beror bland annat på god tillgång till naturresurser och att länet inte är så tätbefolkat. Två av tolv bedömda mål är nära att nås. Bedömningen av övriga tio mål pekar på att de inte kommer att nås till år 2020.

Krafttag för miljön i Gävleborg

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål och utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål. Läget är allvarligt och åtgärder för att komma till rätta med miljöproblemen behövs på alla nivåer i samhället.

De svenska miljömålen ska uppnås till år 2020. Målen handlar om att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Läget för Gävleborgs miljö är något ljusare än för resten av Sverige. Det beror främst på att vi har god tillgång till naturresurser samt att vi inte är ett så tätbefolkat län.
Målen om Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet bedöms som nära att nås med idag planerade styrmedel. Gävleborg har goda grundvattentillgångar och med några få undantag även en bra kvalitet på grundvattnet. Luftkvaliteten är också generellt sett god.

Länsstyrelsen bedömer förutom måluppfyllelse, trenden för utvecklingen i miljön. Utvecklingen för målet om övergödning bedöms i år som mer negativ än tidigare, då nya underlag indikerar att en större andel av länets vatten har problem med övergödning. Utvecklingen för en giftfri miljö ändras från positiv till neutral då det råder brist på regionala data för många föroreningar. Trots att åtgärder genomförs för en giftfri miljö är det svårt att bedöma effekten i miljön.

Årets miljömålsbedömning innehåller exempel på åtgärder som genomförs i länet av kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Dagens insatser räcker dock inte till för att vi ska nå miljömålen till 2020. Ett offensivt arbete krävs för att lösa flertalet miljöproblem.

En utökad samverkan mellan olika aktörer skulle kunna göra arbetet mer effektivt. Länsstyrelsen kommer fortsätta stimulera och stödja arbetet i länet för att de åtgärder som finns i åtgärdsprogrammet för miljömålen ska genomföras till 2020.

 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Målet är nära att nås. En regional vattenförsörjningsplan tas fram och kommunerna inrättar och reviderar fler vattenskyddsområden, men arbetstakten bör öka. Genom vattenförvaltningsarbetet har medvetandet om grundvattnets betydelse och sårbarhet ökat.

Resultat

Gävleborg har relativt goda grundvattentillgångar och grundvattnet har generellt god kvalitet. Det finns dock problem med miljögifter i ett antal grundvattenförekomster. Infrastruktur, skogs- och jordbruk samt spridning av miljögifter från förorenade områden utgör hot mot grundvattnet i Gävleborg.

Grundvattnets kvalitet

Kunskapen om grundvattnets kvalitet och kvantitet är begränsad. Knappt en fjärdedel av länets ca 140 grundvattenförekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status enligt vattendirektivet. Åtta av dessa förekomster har en otillfredsställande kemisk status (1).

Det finns en del problem med föroreningar i grundvatten i länet. Det handlar bland annat om rester av bekämpningsmedel (BAM, 2,6-diklorbensamid), klorid från vägsalt, samt ammonium och sulfat från jordbruk och avlopp. Det har även detekterats andra miljögifter i länets grundvatten men i små mängder som inte överstiger miljökvalitetsnormerna (1,2).

Med några undantag håller de grundvattentäkter som används för dricksvattenförsörjning en bra kvalitet. En del grundvatten med sämre kvalitet renas för att uppnå Livsmedelverkets normer för dricksvatten. Relativt många invånare i länet tar dricksvatten från egen brunn. Kunskapen om den kemiska statusen för enskilda grundvattenförekomster i länet är bristfällig. De största problemen för den enskilda vattenförsörjningen i länet är bakterier från avlopp, samt problem med radon och uran.

Grundvattennivåer och kvantitativ status

Generellt finns god tillgång till råvatten i länets kommunala vattentäkter. Däremot visar nivåmätningar som genomförts av Sveriges geologiska undersökning (SGU) att grundvattennivåerna har legat under normal grundvattennivå under året (3). Grundvattennivån varierar naturligt beroende på skillnader i nederbördsmängd. Två grundvattenförekomster i länet bedöms riskera att inte uppnå god kvantitav status enligt vattendirektivet. Länsstyrelsen deltar i ett arbete med att ta fram regionala miljöövervakningsprogram för grundvattennivåer.

Det finns ingen kännedom om platser i länet där utströmmande grundvatten har en negativ påverkan på ytvatten eller växt- och djurliv.

Naturgrusanvändning

Naturgrusavlagringar är av stor betydelse för dricksvattenförsörjningen. Länsstyrelsen är restriktiv med att ge tillstånd till nya eller utökade grustäkter i grusåsar med dricksvattenuttag. Vad gäller uttag av naturgrus är trenden nedåtgående i länet. Det förekommer dock uttag i en stor andel av de åsar som är viktiga för dricksvattenförsörjningen. Statistik från SGU (Sveriges geologiska undersökning) visar att naturgrus används i högre grad än i övriga Sverige trots att ersättningsmaterial skulle kunna användas (3).

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet är nära att nås till år 2020, men de styrmedel som finns idag bedöms inte som tillräckliga för att bevara länets grundvatten på lång sikt. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Skydd av grundvatten

Arbetet med att inrätta och revidera vattenskyddsområden pågår i länets kommuner och arbete med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan pågår. Under 2014 har inget vattenskyddsområde fastställts.

För att uppnå målet behöver arbetstakten öka med att ta fram nya skyddsområden för vattentäkter samt revidera befintliga. Cirka 25 procent av länets befintliga vattentäkter saknar idag skyddsområde och nära 60 procent behöver revideras. Arbetet med att inrätta skydd av reservtäkter och potentiella dricksvattenmagasin är också viktigt att prioritera. Som underlag bör vattenförsörjningsplaner samt vatten- och avloppsplaner tas fram.

Förbättrat kunskapsläge

En utökad grundvattenövervakning behövs för att kunna bedöma kemisk och kvantitativ status. Kunskapen om grundvattnet har ökat i och med att regional miljöövervakning startats och råvattenkontroll ökat i vattentäkterna, men övervakning sker inte i tillräcklig omfattning. Ytterligare insatser behövs också för att bedöma hur mänskliga verksamheter påverkar grundvattnets tillstånd i länet. Dessutom behöver grundvattenfrågorna uppmärksammas mer i samhällsplaneringen.

Länsstyrelsen ser behov av att upprätta en materialförsörjningsplan för att nå en hållbar utvinning av ballastprodukter. Nationell vägledning behövs för hantering av och samsyn i materialförsörjningsplaneringen.

Länsstyrelsen har tagit fram en riskbedömning av klimateffekter på några kommunala vattentäkter i länet. En riskbedömning behöver göras för alla kommunala vattentäkter.

Åtgärder för god kvalitet

I några kommunala vattentäkter förekommer kvalitetsproblem i form av rester av bekämpningsmedel. Åtgärder har satts in för att komma till rätta med problemen. I några täkter har förhöjda halter av klorid och kväve uppmätts. Åtgärder genomförs för att minska föroreningar från vägsalt och grundvattenskydd anläggs. Det sker också ett arbete med att åtgärda bristfälliga enskilda avlopp. I projektet Greppa näringen ges rådgivning om förbättrad hantering av bekämpningsmedel och gödselmedel till lantbrukare (4).

Behov av satsningar

Det finns ett stort antal nedlagda verksamheter med förorenade områden som löper hög risk att läcka föroreningar till grundvattnet. En ökad satsning på undersökningar och sanering av dessa områden behövs.

Insatserna bör öka från Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, nya Folkhälsomyndigheten och kommunerna vad gäller att informera enskilda brunnsägare om att undersöka kvaliteten av sitt dricksvatten och eventuellt sätta in åtgärder. Krav angående råvattenprovtagning behöver även ställas på vattenproducenter för att kunna sätta in åtgärder och följa trender.

Användningen av naturgrus minskar, men fortfarande sker uttag av naturgrus i viktiga grundvattenområden och naturgrus används fortfarande i stor utsträckning där ersättningsmaterial kan användas. Ökade krav bör ställas på att ersättningsmaterial ska användas där det är möjligt. Grusåsarna har fortfarande inte ett tillräckligt skydd för att säkra den långsiktiga dricksvattenförsörjningen.

Referenser

  1. http://www.viss.lst.se/
  2. Regionalt miljöövervakningsprogram i Gävleborgs län, 2009-2014.
  3. http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/nyheter/index.html
  4. www.jordbruksverket.se/

Pil uppåt smiley saknas Grundvatten av god kvalitet i Gävleborg

Indikatorer som följer upp målet