Bara naturlig försurning. Bild: Tobias Flygar.

Bara naturlig försurning

Når vi Gävleborgs läns miljömål?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Når vi miljömålen i Gävleborg?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Det har inte skett några stora förändringar för miljötillståndet i länet under det senaste året. Trots ett omfattande miljöarbete i offentlig verksamhet regionalt och på kommunal nivå, inom näringsliv och bland privatpersoner nås bara ett fåtal miljökvalitetsmål i Gävleborg.

Läget för Gävleborgs miljö är dock något ljusare än för resten av Sverige. Det beror främst på att vi har god tillgång till naturresurser samt att vi inte är ett så tätbefolkat län. Gävleborg har goda grundvattentillgångar och med några få undantag även en bra kvalitet på grundvattnet. Luftkvaliteten är också generellt sett god.

Positivt är att flera kommuner arbetar med nya översiktsplaner och utvecklingen för målet God bebyggd miljö bedöms som positiv. För målet Levande sjöar och vattendrag går utvecklingen långsamt åt rätt håll. Restaureringsåtgärder i fysiskt påverkade vattendrag görs årligen av kommuner och andra organisationer. Då blir livsmiljön för organismer som är beroende av vatten blir bättre. Det är viktigt att värdefulla kulturmiljöer vid vatten samtidigt kan bevaras.

Trenden är negativ för några av målen. För att nå Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv krävs skötsel och skydd av biologisk mångfald och kulturmiljöer. Betesmarker, fäbodmiljöer och våtmarker hotas av igenväxning då hävden upphör och resurserna till skydd av värdefulla miljöer som gammal skog är inte tillräckliga.

Utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter minska, men inte i tillräcklig omfattning. Störst utmaningar på länsnivå står transportsektorn och den energiintensiva industrin inför. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i länets vatten pågår och förväntas ta fart i och med beslut om ett nytt åtgärdsprogram för vatten.

Det senaste året har Länsstyrelsen fortsatt arbetet med att skriva överenskommelser kring åtgärder för länets miljö och för klimatanpassning. Nu har alla länets kommuner skrivit under! Övriga aktörer som skrev under i år är Gästrike vatten, Gävle Taxi, Taxi Stor och Liten samt Naturskyddsföreningen.

Dagens insatser räcker trots allt inte till för att vi ska nå miljömålen till 2020. Ett offensivt arbete på alla nivåer i samhället krävs för att lösa flertalet miljöproblem.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Bara naturlig försurning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

I delar av länets märks försurningsproblemet tydligt medan andra delar har återhämtat sig relativt väl. I de försurade vattendragen faller pH markant under högflöden och återhämtningen går långsamt i dessa områden och dessa vatten kalkas.

Resultat

Återhämtningen går mycket långsamt i de försurade områdena men utvecklingen följs och i väntan på en naturlig återhämtning kalkas vattendragen. Kalkningen bedrivs årligen och finansieras av staten till 85% medan kommunerna står för resterande 15%. Det har startats ett nationellt projekt i syfte att kartlägga de mest försurningskänsliga markerna där askåterföring kan vara ett bra alternativ vid avverkning.

Åtgärder på regional nivå

I de försurade vattnen pågår kalkningsverksamhet samt fortlöpande kemisk och biologisk provtagning. Kalkningsverksamheten i länet har fokus på vattendrag med bestånd av flodpärlmussla, flodkräfta och lokalt anpassade öringstammar. Under 2016 bedrevs kalkning i 240 vattendrag, sjöar och våtmarker inom 31 kalkningsåtgärdsområden i länet. 85 % av kalkningsverksamheten finansieras av statsbidrag.

Länsstyrelsen arbetar med att optimera kalkspridningen i områdena kring de värst försurningsdrabbade vattendragen enligt riktlinjerna för kalkning. Länets kalkningsverksamhet ligger nu ungefär i nivå med de förslag som Havs och vattenmyndigheten bedömde 2013 som realistiska för att uppnå de vattenkemiska målen och bevara den biologiska mångfalden i länet.

Det har startats ett samarbete mellan Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och SGU för att lokalisera försurningskänsliga marker som kan vara lämpliga för askåterföring. På regional nivå pågår för närvarande inte något systematiskt regionalt arbete från skogsstyrelsens sida för att minska försurningspåverkan från skogsbruket1 men Länsstyrelsen är iblandad i det nationella arbetet och detta borgar för en lokal anknytning.

Skogsstyrelsen arbetar kontinuerligt med rådgivning vid avverkningar i alla typer av skog, inklusive värdefull natur och försurad skog.

Åtgärder på kommunalnivå samt övriga åtgärder

Kommunerna finansierar 15 % av kalkningen. Ett fåtal fiskevårdsföreningar har själva finansierat kalkning för några mindre sjöar i länet.

Näringslivets (skogsbrukets) påverkan och åtgärder

Andelen sur skogsmark i de norra delarna av Sverige bedöms ligga runt 20 procent och skogsbrukets försurningsbidrag bedöms öka, i synnerhet om Grot- (grenar och toppar) och stubbuttaget ökar2. Även skogsgödsling påverkar försurningsläget negativt.  Under år 2016 har  4 485 ha anmälts för Grot-uttag av vilket utgör ca. 30 % av den areal som anmälts för slutavverkning (15 093 ha.). Beträffande uttag av stubbar är 41,4 ha anmäld, främst inom Gävle och Sandvikens kommun. Planerad skogsgödsling för 2016  är 5 967 ha1.

De flesta skogliga åtgärder ligger på likartade nivåer som de senaste åren. För att motverka försurningen ifrån skogsbruket framhålls askåterföringen, vilken bedöms öka i länet på lång sikt. Sannolikt krävs fler åtgärder för att motverka den negativa försurningsutvecklingen i skogsmarken.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte uppnås till år 2020, även om få provtagna sjöar i länet är tydligt försurade, och många tidigare försurade sjöar har återhämtat sig relativt väl. Majoriteten av vattendragen har återhämtat sig, men under vårflödena 2010, 2011 och 2013 registrerades kraftiga surstötar i flera vattendrag, vilket lett till ökade kalkningsåtgärder. Vattnen uppnår inte god status oberoende av kalkning.

Försurningsläget och försurande nedfall

Försurningsbedömningen för länet grundas främst på modelleringar och vattenanalyser tagna inom kalkeffektuppföljningen. Miljömålet bedömdes tidigare vara uppnått i Gävleborgs län, men senare nationella bedömningar3 har visat att flera vatten (ca 6 procent) är försurade, vilket tyder på kvarvarande problem.

Nedfallet av luftburna svavelföreningar över Sverige har minskat markant sedan 1990-talet. Kväveföreningarna minskar inte i samma utsträckning. Generellt sett är de sydvästra delarna av landet värst försurningsdrabbade4, och den totala kritiska belastningen överskrids fortfarande i delar av länet5. Inga mätningar av försurande nedfall eller markvattenkemi genomförs i länet.

Försurade sjöar och vattendrag

De snörika vintrarna 2010, 2011 och 2013 bidrog till s.k. surstötar, kraftiga pH-fall under högflöden. Främst drabbade mindre bäckar och åar belägna i skogsmarker ovan högsta kustlinjen, med tunt jordlager och blockig terräng. Sådana förhållanden påverkar återhämtningen4 samt benägenheten till försurning negativt. 

Vid låga pH-värden frigörs metaller, speciellt aluminium, vilken är giftig för bl.a. fiskar även i låga koncentrationer. Aluminiumprovtagning har skett i ett fåtal vattendrag under 2012,2014 och 201,5 men fler prover behövs för att fastställa riskerna.

De vatten som uppvisar surstötar bedöms inte uppnå god status enligt vattendirektivet. Enligt vattenmyndighetens bedömning riskerar 242 vattendrag (ca 12 procent) inom länets ansvarsområde att inte nå god status år 2020 på grund av försurning. Osäkerheten är dock stor på grund av databrist.

Svavelnedfallen minskar visserligen, men utvecklingen i miljön bedöms ändå som neutral. Detta på grund av låga pH-värden i vattendrag, fortsatt relativt höga kvävenedfall, markens svaga återhämtningsförmåga i länet och ett ökat försurningsbidrag ifrån skogsbruket.

En av de försurningskänsligaste arterna är flodpärlmussla. I vattendrag där arten förekommer prioriteras kalkningen. Det bör beaktas att resultat av tidigare års kalkning helt kan spolieras av en enda kraftig surstöt, då denna kan slå ut hela bestånd av en känslig art.

Det finns ett begränsat lagstöd för ekonomiska ersättningar enligt skogsvårdslagen. Det leder till att miljöhänsynen vid många avverkningar blir lidande. Arbetet med att ta hänsyn vid avverkningar i försurningskänsliga marker bör utvecklas.  Det vore önskvärt med nedfalls- och markkemiska provtagningar för övergripande försurnings- och övergödningsbedömningar i länet.

Referenser

  1. K. Hägg, Gävleborgs distrikt, Skogsstyrelsen, emailkonversation. 2016-10-03.

  2. Underlagsrapport: Reviderade beräkningar av kritisk belastning för försurning, C, Akselsson, J. Fölster, L. Rapp, M. Alveteg, S. Belyazid, O. Westling, H. Sverdrup, J. Stendahl.

  3. Försurningsläget i Sveriges ytvatten 2010: komplettering till rapport 2011:24- Underlag till utvärdering av miljömålet ”Bara naturlig försurning”. J. Fölster, S. Valinia. Rapport 2012:5 SLU

  4. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Sverige – mätningar och modellering, 2013.

  5. Underlag till FU Bara naturlig försurning 2012- Kritisk belastning för skogsmark, trender i markvatten och skogsbrukets inverkan. C. Akselsson, S. Hellsten, S. Belyazid. 2012. IVL.